Gränsöverskridande handarbete
en undersökning om handarbetet som social plattform där olika generationer kan mötas
I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frågeställningen: Vad händer i mötet mellan olika generationer när man använder det textila handarbetet som en social plattform där kunskap förmedlas? Med underfrågorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur påverkar skillnader i förhållningssätt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning är att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform där generationer kan mötas. Jag undrar om det går att synliggöra och tillgängliggöra en äldre generation och dess kunskap för en yngre generation.Undersökningen består av två träffar där en grupp äldre kvinnor träffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med träffarna även en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. Både de äldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrån ett eget intresse och initiativ. Jag har använt mig av en etnografiskt kvalitativ undersökningsmetod där jag själv har deltagit i och observerat vad som skett under träffarna. Genom fältanteckningar, fotografisk dokumentation och intervjuer med några av deltagarna har jag samlat in material för bearbetning av undersökningen. Jag har analyserat min undersökning utifrån tre teoretiker vilka behandlar den textila studiecirkeln, tyst kunskap samt gruppsykologi. Jag har även ett aktuellt perspektiv där handarbetets meditativa faktor belyses. Dessa perspektiv har hjälpt mig att bearbeta både den synliga och den osynliga interaktion som skedde i gruppen. I bearbetningen av undersökningen har jag behandlat områden som kafferitualen, lärdomar, samtalet samt förhållningssätt till träffarna, till åldrande och till handarbetet.Resultatet av undersökningen visar på att de äldre som grupp visade en ökad självsäkerhet som resultat av träffarna. Detta tolkar jag som beroende av att de yngre under träffarna synliggjorde för de äldre såväl deras kunskap som förmåga till kunskapsförmedling. Handarbetets påverkan på mötet mellan generationerna kunde man främst se direkt och indirekt på samtalsämnen och samtalets miljö. Det visade sig att de yngre inte enbart tog till vara på de äldres handarbetskunskap utan även lät sig inspireras av de äldres förhållningssätt till handarbetet.