I skolans styrdokument, Lpo/Lpf 94 liksom i kursplanerna i matematik för grundskolans senare år och gymnasieskolan, anges bl.a. att matematiken skall ge eleverna ?insikt i ämnets historiska utveckling, betydelse och roll i vårt samhälle?. En studie av de teoretiska ståndpunkter och argument som ligger till grund för formuleringar som denna visar att ett historiskt perspektiv på matematikundervisningen framförallt kan motiveras utifrån två olika kunskapsaspekter, å ena sidan matematiken som bidragande till elevernas bildning och medborgerliga kunskaper, å andra sidan matematiken som bidragande till elevernas förståelse inte endast för ?skolmatematik? utan också för de matematiska strukturer som finns integrerade överallt i vår kultur via teknik och infrastruktur.En studie av matematikhistoriens roll i undervisningen dels utifrån ett bildnings-, dels ett förståelseperspektiv, visar att det finns ett flertal motiv för att ta in historiska exempel och problemi matematikundervisningen.

Denna C-uppsats behandlar utvärderingar av företags datoriserade informationssystem. Bakgrunden till detta är att det idag spenderas stora summor pengar på företagens och att företagens verksamhet ofta är beroende av ett fungerande informationssystem. För att säkerställa att informationssystemet verkligen ger den nyttan som efterstävas krävs det att det genomförs utvärderingar. Utvärderingar är en grund för att kontrollera systemen mot de uppsatta målen och att visa på eventuella förbättringsbehov. Uppsatsen vill visa hur utvärderingsarbetet går till i dagens företag.

Syftet med studien var att öka förståelsen av faktorer som styr bildämnets didaktik i grundskolan beträffande bildintegrerat arbete. Jag använde strukturerade och ostandardiserade frågor för att genomföra kvalitativa intervjuer med sju grundskolelärare. Respondenterna representerade alla grundskolestadier, tre av dem var bildlärare. Genom att tolka och analysera intervjusvaren fick jag fram studiens resultat. Resultatet ger en allsidig bild av faktorer som styr bildämnets didaktik i ett bildintegrerat perspektiv.

Syftet med denna studie har varit att få en djupare förståelse för hur förskollärare ser på hur barn använder musik som uttryckssätt. Vi har även studerat vilken förståelse och kunskap förskollärare har av att använda musik som uttryckssätt för barns meningsskapande lärprocesser. Genom intervjuer med fem förskollärare samt en universitetsadjunkt har vi tillsammans med teori uppnått ett resultat. Studien har visat att respondenterna ser positivt på multimodalitet och arbetar utifrån detta perspektiv. Det har framkommit att musik som uttryckssätt är viktig i förskolans verksamhet och olika kompetenser kan utvecklas genom detta ämne.

Uppsatsens övergripande syfte är att undersöka hur det har påverkat ett barn att växa upp med en familjehemlighet. Vi har intervjuat en person vars familjehemlighet grundade sig i att hennes pappa hade ett alkoholmissbruk. Vi belyser hur ett barn påverkas av att bevara en familjehemlighet utifrån tre olika miljöer; familjen, skolan och kompisrelationer samt om och i så fall hur det har gjort intryck i hennes vuxna liv. För att besvara uppsatsens syfte har vi genom en kvalitativ metod i form av en halvstrukturerad livsvärldsintervju samlat in vår empiri. Teoretiska perspektiv vi använt oss av är systemteori och KASAM- Känsla av sammanhang, som speglar individen, samspelen och sammanhangen mellan de teman vi valt att fokusera på.

Jag vill i den här uppsatsen ge en bild av hur några lärare arbetar med skönlitteratur i sin undervisning. Genom det kommer även lärarnas förhållningssätt till svenskämnet att granskas. Jag kommer att studera hur olika lärare använder skönlitteratur i svenskämnet, varför läraren har valt att använda skönlitteratur på det sättet och vilka för- och nackdelar det finns med att använda skönlitteratur i svenskämnet. I kapitlet Historiskt perspektiv på skönlitteraturens roll i skolan beskriver jag skolväsendets historia och hur skönlitteraturens roll sett ut i svenskämnet. Litteraturgenomgången ger en teoretisk genomgång av det sociokulturella och det kognitivistiska perspektivet och textens betydelse för människan.

Arbetet har syftet att studera ergonomiska aspekter av pianoundervisning på kulturskolan. Vilka semiotiska resurser använder pianolärare när de undervisar utifrån ett ergonomiskt perspektiv, och hur används resurserna? Vilka förutsättningar skapar undervisningen vad gäller att förebygga kroppsliga och mentala spänningar i pianospelet hos elever? Ergonomi behandlar förhållandet mellan människa och arbetsmiljö i samband med redskap, i detta fall pianoinstrumentet i relation till hur musikern hanterar det. Undersökningen är ur ett multimodalt designteoretiskt perspektiv: läraren blir en designer av undervisningen som använder olika resurser för att forma förutsättningar för lärande. Den valda metoden är filmad observation i lektionssammanhang av pianolärare på Kulturskolan.

Syftet med uppsatsen är att belysa hur elever vill arbeta med matematik. Genom hela arbetet har vi haft barns perspektiv som utgångspunkt. Det är elevernas upplevelser och tankar formulerade i ord som vi genom denna uppsats vill lyfta fram. Hur vill eleverna arbeta med matematik ifråga om arbetsform, undervisningsmetod samt undervisningsmaterial? Eleverna som medverkat i undersökningen går i årskurs 3.

Uppsatsens syfte har varit att analysera hur och varför Red Bulls lyckats med sitt globala varumärke. Vi har utgått från ett brand management perspektiv ? varumärket ses med andra ord ur varumärkesinnehavarens perspektiv. Vi har dessutom använt oss av global marketing management teori för att belysa Red Bulls marknadsföring mer i sin helhet. Det empiriska materialet består av dels intervjuer med svenska Red Bulls informationschef och dels av artiklar som varit publicerade i främst olika amerikanska marketingtidskrifter.

Syftet med mitt arbete har varit att försöka få fram en användbar modell för infärgning mellan kärnämnet svenska och karaktärsämnet medicinsk grundkurs i gymnasiets omvårdnadsprogram. För att kunna göra detta har jag gjort kvalitativa intervjuer med pedagoger på berörd skola för att se om de kan se möjligheter att införa infärgning i undervisningen. I analysen har jag använt mig av SWOT1 analys (SWOT= strengths, weaknesses, opportunities, threats), som mäter fenomenen styrkor, svagheter, möjligheter och hot. Dessa fenomen har satts in i fyra olika perspektiv nämligen elevens, pedagogens, organisationens samt ur didaktiskt perspektiv. Resultatet i undersökningen visar att pedagogerna som intervjuats ställer sig mycket positiv till infärgning i undervisningen.

En färsk inspektion på skolor runt om i landet visar tydliga tecken på att bollspel och bollen överlag är flitigt använda på idrottslektionerna. Samma underökning visar också att närvaron hos elever i den svenska skolan på idrottsundervisningen varierar stort. Idrotten har enligt många tappat sin identitet och kursplanerna beskrivs som oklara, vilket direkt påverkar eleverna. Syftet med vår undersökning var därför att se idrottsundervisningen ur elevernas perspektiv och få tydlighet i vilket förhållande elever har till ämnet idrott och hälsa. Genom en enkätundersökning på tre olika skolor med 109 respondenter har vi sökt förståelse.

Syfte: Att studera specialpedagogens yrkesroll i olika skolor. Arbetar specialpedagogen utifrån de mål som står i examensförordningen samt finns likheter/skillnader i det specialpedagogiska uppdraget i olika skolor inom samma kommun. Våra frågeställningar vi utgår ifrån är: ? Vad kännetecknar specialpedagogerna i den aktuella kommunen?? Hur ser det specialpedagogiska uppdraget ut i samtliga skolor i en kommun?? Vilka likheter/skillnader finns det i specialpedagogens uppdrag inom sammakommun?? Vad beror likheterna/skillnaderna i specialpedagogiska uppdraget på?? Hur skulle uppdraget kunna utvecklas utifrån examensförordningen i den aktuella kommunen?Teori: Den teoretiska utgångspunkten för studien är specialpedagogens roll ur ett professionaliseringsteoretiskt perspektiv, systemteoretiskt perspektiv.Metod: Studien är både kvalitativ och kvantitativ och för att inhämta information har en onlineenkät används. Enkäten har skickats till alla specialpedagoger i en mellanstor kommun i södra Sverige.

Denna studie undersöker några yrkesverksamma i offentliga myndigheter (Länsstyrelsen, polisen, elevhälsan) och en frivillighetsorganisations (Rädda Barnen) definition och föreställningar om "hedersrelaterat" våld och förtryck, vilken problematik de möter i sitt dagliga arbete samt vilka perspektiv som finns representerade och etablerade inom dessa verksamheter sedan "hedersfrågan" initierades år 2002. Studien tar sin utgångspunkt i det intersektionella perspektivet. För att få svar på de yrkesverksammas definitioner och föreställningar har studien genomförts via fem semistrukturerade intervjuer - som en del av en kvalitativ forskningsansats. Som analysmetod för tolkning av empiri har innehållsanalys tillämpats. De centrala fynden av studien går i linje med tidigare intersektionell forskning, där en framträdande kulturalisering i definitionen av "hedersproblematiken" återfinns, då den förknippas och förklaras utifrån kulturella aspekter.

Uppsatsens syfte är att utifrån ett New Public Management-perspektiv undersöka i vilken utsträckning visionsstyrningsmodellen i Halmstads kommun följer New Public Management och utifrån det undersöka vad det resulterat i. Uppsatsen grundar sig i en intervjumetod där ledande politiker och tjänstemän från kommunen intervjuats. Den teoretiska ansatsen utgörs av en New Public Management?teori grundad på olika dimensioner av New Public Management. Uppsatsens huvudsakliga empiriska material kommer från de intervjuer som genomförts.

I den här uppsatsen redogör jag för mitt arbete som C-foto på långfilmen Äta, Sova, Dö där jag jobbade i två månader under våren 2011. Man får följa min väg från förberedelserna jag gjorde inför filmen och mina tidigare erfarenheter i området, till hur det gick för mig på inspelningen. Jag beskriver även min undersökning av idéarbete och produktionsprocesser inom långfilmen ur mitt perspektiv. Jag visar två olika sätt man kan arbeta med idéarbete på film utifrån intervjuerna jag gjorde med regissören Gabriela Pichler för Äta, sova, dö och filmregissören Johan Lundborg på hans film Isolerad. Skildringar gör jag också via intervjuerna jag hade med produktionsbolaget AFOS och teaterregissören Kent R Andersson mot hur idéarbete fungerar under reklamproduktioner och teater. För att lättare visa hur arbetet i de olika produktionerna kan se ut har jag sammanställt produktionsprocesser för varje produktion steg för steg från idé till färdig produkt..