AbstractArtikeln är en kvalitativ studie som syftar till att undersöka samverkan mellan organisationer sett ur socialsekreterares perspektiv. Den ämnar undersöka deras erfarenheter, åsikter samt attityder till samverkan för att kunna erhålla deras syn på arbetssättet. Samverkan som arbetssätt måste vara närvarande i människobehandlande organisationer för att säkerställa klientens bästa samt för att öka effektiviteten. Multipel problematik hos klienter gör det nödvändigt att organisationer samverkar. Socialsekreterarna i denna studie såg samverkan som nödvändig och de visar en positiv inställning till arbetssättet.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ett projekt med klassikerläsning i en årskurs åtta går till. Frågeställningarna är hur och varför läraren väljer att lägga upp undervisningen på ett visst sätt, hur eleverna upplever läsningen och lärarens undervisning, samt om det finns några skillnader mellan killar och tjejers läsning. Undersökningen är kvalitativ och har ett didaktiskt och ett receptionsteoretiskt perspektiv. Resultatet visar att läraren konstruerar svenskämnet utifrån ett erfarenhetspedagogiskt perspektiv med skönlitteraturen i centrum och att hon använder sig av litteräranalytiska redskap som beskrivning av tid, huvudperson och handling. Tjejerna är generellt mer positiva till läsning än killarna.

Syftet för denna kvalitativa studie var att utveckla förståelse för föräldrars perspektiv på deras barns förskolestart och vad som då kan vara problematiskt. Syftet var också att bidra med kunskaper om önskvärda handlingsmönster hos pedagoger vid förskolestarten. Studien genomfördes på internet där tio respondenter hittades på ett internetforum för föräldrar. Föräldrarnas inlägg insamlades och därtill genomfördes en e-postenkätundersökning som jag formulerat för denna studie. Några aspekter som visade sig vara viktiga för alla tillfrågade föräldrar var tillgången till information i förhand, möjligheter till inflytande över inskolningsarbetet, samt en fungerande kommunikation mellan pedagoger och föräldrar.

Syftet i föreliggande uppsats är att undersöka hur tre kvinnliga detektiver i tre samtida kriminalromaner gestaltas utifrån ett intersektionellt perspektiv och ett genusperspektiv. Vid analysen använde jag mig av Paulina de los Reyes och Diana Mulinaris samt Nina Lykkes intersektionalitetsbegrepp. Jag använde mig även av Maria Nikolajevas schema över hur manligt och kvinnligt gestaltas inom litteraturen. Utifrån analysen kan det konstateras att samtliga av de undersökta kvinnliga detektiverna till viss del eller helt bröt mot de typiska skildringarna i Nikolajevas schema, vilket går i linje med den tidigare forskningen inom området. Det framkommer även att det är fler faktorer än kön som är av betydelse för detektiverna och deras maktpositioner, både inom arbete och privatliv.

Beslutsprocesser är ett vanligt återkommande inslag i varje människas liv. Att fatta ett beslutär också något som inte helt sällan är förknippat med vissa svårigheter. Olika krav påbeslutsfattaren är ofta närvarande, och kravet att handla rationellt är inte ovanligt. Men vadinnebär det egentligen att vara rationell eller irrationell? För att försöka förstå oss påbegreppen och helheten i beslutsprocessen har vi genomfört tre olika empiriskaundersökningar.

Bakgrund: I Sverige f?ljs barns h?lsa av barnh?lsov?rden och elevh?lsan, arenor d?r distriktssk?terskor ?r verksamma. Distriktssk?terskor arbetar f?r att fr?mja folkh?lsa i livets alla faser och skall verka f?r god och j?mlik v?rd. Personcentrerad v?rd ?r ett arbetss?tt f?r att inkludera patienter, ?ven barn.

Jämställdhet har en stor betydelse i förskolans verksamhet. Pedagogerna i förskolan skall bemöta alla barn på lika villkor oavsett barnens kön. Vi är intresserade av hur könsroller framkommer utifrån de organiserade samlingarna som förekommer i verksamheten. Detta för att få en förståelse om barnens samt pedagogernas åsikter utifrån begreppen pojkaktigt och flickaktigt. Studien utgår från en kvalitativ undersökning där både observationer och intervjuer har används som en datainsamlingsmetod.

Syftet med detta arbete är att få syn på och försöka förstå elevers perspektiv gällande ett skolprojekt som de varit delaktiga i under höstterminen 2011. Skolprojektets tema var ?Människan och samhället? och dess syfte var att ge eleverna möjlighet att uttrycka sig med hjälp av och prova på olika estetiska gestaltningsformer. Skolprojektet avslutades i en hybridutställning. Vår emperi består av material insamlat under skolprojektets gång, så som filmade klassrumssituationer, elevers loggboksanteckningar och elevutvärderingar.

Uppsatsens syfte var att undersöka varför Pitebygden stod utanför Hungerrörelsen våren 1917, samt att studera rörelsen utifrån ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv. För att undersöka detta har dels en fallstudie på Pitebygden gjorts, dels en komperativ studie mellan två lokala- och två rikstäckande tidningar. Jag har konstaterat att Hungerrörelsen bör i första hand ses ur både ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv, då dessa båda faktorer visade sig hänga ihop. Med utgångspunkt från detta drar jag slutsatsen att Pitebygdens uteblivna reaktioner kan förklaras utifrån bättre försörjningsmöjligheter och avsaknaden av en facklig och en politisk organisation. Det finns även uppgifter i uppsatsen som tyder på att liberala och frisinnade strömningar, samt Evangeliska Fosterlandsstiftelsens starka grepp om bygden kan ses som en bidragande orsak till att Pitebygden kom att stå utanför Hungerrörelsen 1917..

Specialarbete, 15 hpSvenska språket, fördjupningskurs SV1301HT 2013Handledare: Lars-Gunnar Andersson.

Syftet med studien är att ta reda på hur lärare arbetar med musik i förskolans verksamhet samt belysa vilka möjligheter och hinder de upplever sig stöta på i planering och genomförande av musikaktiviteter i förskolans verksamhet. Studien är av kvalitativ form och inspireras av sociokognitivt perspektiv. Metoden som ligger till grund för studien är strukturerad observation och semistrukturerad intervju. Observationerna och intervjuerna har genomförts på två förskolor i Skåne, med fyra pedagoger på olika avdelningar. Resultat och analys av de genomförda observationerna och intervjuerna visar att lärarna har många tankar och idéer kring musik.

Outsourcing är en trend som präglar logistikområdet idag. Det har öppnat upp möjligheter för verksamheter som tredjeparts? och fjärdepartslogistiker att ta plats på marknaden. Därför ämnar vi studera 3PL-verksamhet och hur den kan relateras till ett perspektiv. Vi kommer alltså betrakta en 3PL som en del i uppdragsgivarens värdekedja och vi kommer att prata om inter- och multiorganisatoriska perspektiv på att bedriva affärer.

I dagens postmoderna samhälle har människor blivit mer och mer inaktiva. Eftersom fysisk aktivitet inte längre ingår som en naturlig del i vardagen, måste varje individ ta ansvar för sitt motionerande på egen hand. Syftet med denna uppsats är att öka kunskapen om betydelsen av att regelbundet vara fysiskt aktiv. Syftet är också att jämföra Skolverkets forskningsstudie, som behandlar betydelsen av skolämnet Idrott och hälsa, och arbetets egen undersökning. Resultaten beskrivs utifrån ett sociokulturellt perspektiv.

Syftet med denna studie var att undersöka hur arbetsledaren inom äldre- och handikappomsorgen definierar begreppet omsorg och vad de i sitt dagliga arbete anser utgöra omsorg. Intervjuer gjordes med sex arbetsledare inom äldre- och handikappomsorgen i en kommun i Norrbotten. Eftersom det i kommunen förekommer arbetsledare med olika utbildningsbakgrund så speglas detta i urvalet av informanter. Hälften hade social omsorgsutbildning och hälften annan utbildning, detta för att få ett bredare perspektiv på begreppet. Resultatet gav inte någon enhetlig definition av begreppet som beskrevs som svårdefinierat eftersom det omfattar ett stort område.

16 kvinnor dör varje år på grund av våld i hemmet och enligt undersökningen Slagen Dam har varannan kvinna sen sin 15-årsdag blivit utsatt för någon form av våld av en närstående man. Trots dessa siffror är mörkertalet för antalet kvinnor som utsätts för våld i hemmet fortfarande väldigt stort. Så vad är avgörande i kvinnornas val att inte anmäla brottet och varför stannar de hos mannen? Syftet med detta arbete är att utifrån aktuell svensk forskning kring mäns våld mot kvinnor i nära relationer analysera och granska vilka teoretiska perspektiv som används för att förklara varför många kvinnor stannar kvar i relationen där de utsätts för våld. Studiens frågeställningar är: Vilka är de mest framträdande teoretiska perspektiven inom svensk forskning inom området mäns våld mot kvinnor i nära relationer? Vad är enligt de teoretiska perspektiven orsakerna till varför kvinnor stannar i relationer där de utsätts för våld? Är perspektiven som används tillräckliga för att förklara varför kvinnor stannar kvar i sina relationer, där män utövar våld mot dem?Resultatet visar att det i dagsläget finns tre ledande perspektiv: det individualpsykologiska perspektivet, det strukturella/könskulturella perspektivet och det socialpsykologiska perspektivet.