Syftet med studien är att skildra hur elever med Asperger syndrom har upplevt sin tid i grundskolan. Vi vill ta reda på om de upplever att de fått tillräckligt med stöd och hjälp i skolan och om hur de upplevt relationerna till professionella och andra elever.De frågeställningar vi utgått ifrån har varit:Hur upplever ungdomarna det stöd och hjälp de fått i grundskolan?Vad upplever de har fungerat bra respektive dåligt?Hur upplever ungdomarna sina relationer till professionella och andra elever under grundskoletiden?I studien använder vi oss av en kvalitativ ansats där vi intervjuat fem ungdomar, fyra föräldrar till dessa barn, en lärare och en specialpedagog. Vi har därefter analyserat intervjuerna med hjälp av en fenomenologisk ansats där avsikten har varit att skapa en bild av ungdomarnas livsvärld. Resultaten av intervjuerna har presenterats utifrån intervjuguidens områden för att sedan tolkas mot bakgrund av den tidigare forskning vi presenterat i studien och med hjälp av begrepp från symbolisk interaktionism och systemteori.Resultaten visar att stödet och hjälpen till dessa elever med Asperger syndrom är mycket bristfällig.

Ett stort förtroende för sin närmaste chef är inte alltid en självklarhet. Många olika faktorer påverkar vilket förtroende medarbetare inom en organisation känner för chefen, och denna studie har fokuserat på olika faktorer relaterade till kommunikation; uppföljning, uppskattning, feedback, tydlighet, meningsfullhet samt hantering av konflikter/relationer. Det kan också skilja sig åt mellan hur män och kvinnor värderar dessa faktorer, och att studera detta ingår också i syftet för denna undersökning. Tidigare forskning på området har visat på tydliga skillnader mellan hur kvinnor och män upplever och värderar kommunikation. Även denna studies resultat visar på att det finns kommunikativa skillnader mellan kvinnor och män, samt att de värderar faktorerna på olika sätt.

Det saknas forskning inom området ledarskap för den skandinaviska byggsektorn i allmänhet. Den här studien tar sin utgångspunkt i medarbetarens syn på ledarskapet i ett större byggprojekt hos ett av nordens ledande bygg- och anläggningsföretag. Studien är gjord som en kvalitativ undersökning och sex intervjuer genomfördes med representativa medarbetare från organisationen. Respondenterna var en blandad grupp, några tillsvidare anställda hos PEAB, andra tillfälligt inhyrda. Frågorna berörde de anställdas upplevelse av det utövade ledarskap som de själva exponerats för från sina närmaste ledare.

I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter..

Syftet med studien var att undersöka vilka organisatoriska förutsättningar somsocialsekreterare upplever inverka på deras handlingsutrymme i arbetet med ensamkommandeflyktingbarn. Studiens frågeställningar är; Vilka organisatoriska omständigheter möjliggörrespektive begränsar socialsekreterares arbete med ensamkommande flyktingbarn? Och hurresonerar socialsekreterare angående organisatoriska förutsättningars inverkan påhandlingsutrymmet knutet till deras yrkesroll? I studien har fem semi-strukturerade intervjuergenomförts där urvalet bestod av socialsekreterare som på heltid arbetar medensamkommande flyktingbarn. En tematisk analys har gjorts med integrering av empiri ochteori. De teoretiska ansatserna vår studie utgått från är organisationsteori, begreppethandlingsutrymme, symbolisk interaktionism och rollteori.

Uppsatsens syfte var att beskriva och analysera Lilla Bommens verksamhet med fokus på insatser och metoder, både ur ett personalperspektiv och ett brukarperspektiv. Detta för att utröna styrkor och svagheter inom verksamheten.Studien har följande frågeställningar:? Hur fungerar arbetssätten?? Hur fungerar kommunikationsprocesserna?? Vilka hinder och möjligheter kan utläsas gällande förändringsarbetet?Studien baserades på kvalitativ metod och utgjordes av en observationsstudie av stödboendet Lilla Bommen och tio semistrukturerade intervjuer med fyra boendeassistenter och sex boende på Lilla Bommen. De teoretiska perspektiven var främst symbolisk interaktionism och kommunikationsteori.Resultatet visade att de basala insatserna, alltså kost och logi fungerade bra. Arbetssättet för det kvalitativa stöd och motivationsarbetet gällande insatser och metoder utgick från kontaktmannaskap.

I vårt samhälle skapas och upprätthålls dagligen en genusordning, där kvinnan underordnas mannen. Genom vårt sätt att uttrycka oss konstrueras och upprätthålls genusordningen, ofta omedvetet då den är så djupt rotad i oss att vi inte lägger märket till den. Denna konstruktion, upprätthållandet av genus, sker i vårt samhälle likaväl som på SiS (Statens Institutionsstyrelse) särskilda ungdomshem. Vårt syfte med uppsatsen är därför att ur ett genusperspektiv undersöka hur personalen på de särskilda ungdomshemmen konstruerar genus hos ungdomarna. Vi ämnar också undersöka om det statliga huvudmannaskapet har lett till att en ökad könsdifferentiering, vilken man tar upp som ett mål i IUM-utredningen och som ligger till grund för att SiS inrättades.

Vårt syfte med denna studie var att ta reda på några iranska flyktingars tankar kring hur deras identitet har påverkats av migrationsprocessen. De frågeställningar vi haft som fått genomsyra hela arbetet är: Hur har migrationsprocessen påverkat flyktingens identitet? Hur identifierar sig flyktingen idag? Vilka personer, grupper och sammanhang är viktiga för flyktingen? Vilken betydelse har dessa för formandet av identiteten?Metoden vi har använt oss av är kvalitativ, och vi har genomfört tre intervjuer med män och en med en kvinna. Alla fyra informanter flydde till Sverige för drygt 20 år sen, då de var strax under, eller strax över tonåren. Vi har arbetat utifrån abduktiv metod, det vill säga att vi har varvat teori med empiri.

Arbetet handlar om styrning och reglering av stegmotorer och permanentmagnetmotorer, genom attanvända det grafiska programmeringsspråket Labview från National Instruments (NI) tillsammansmed hårdvara i form av NI CompactRIO och NI USB datainsamlingskort. Implementeringen har sketti form av en robot med ett för uppgiften specialbyggt styrsystem, PWM ? styrning av enpermanentmagnetmotor och en egenkonstruerad manöverdosa..

Ett förslag på ny skola i Annedalsparken i Mariehäll, Stockholm.Parkskolan består av en låg byggnadskomposition med tre skilda byggnader i en gemensam form, men med egna anspråk på den inre gård var och en av byggnaderna omfamnar. Skolan är belägen i Mariehäll i kanten av Annedalsparken. Byggnaderna är uppförda i trä och relaterar med sina fasader och sin form till kullen, träden och parken. Den sluter in och öppnar upp på samma gång och ger en trygg, men stimulerande miljö för unga Mariehällsbor att utforska. Med sina kulturcentrumlokaler erbjuder även skolan aktiviteter för alla åldrar över stora delar av dygnet alla dagar veckan.

Nya produkter och system är i många fall mycket komplexa och ofta krävs det någon form av introduktion för användaren för att underlätta interaktionen mellan användare och system, kanske vanligast i form av en manual. Användandet av en manual är ett typexempel på en sådan situation där användaren ska söka igenom och ta till sig en stor mängd information. En av förutsättningarna för denna interaktion är att manualen är lätt att läsa, förstå och navigera i. Denna rapport beskriver arbetet med att utröna om en referensmanual som presenteras i elektronisk form är läsbar. Detta har undersökts genom en kombination av intervju och kooperativ utvärdering.

Ambitionen med den här uppsatsen är att rikta blickarna mot den grupp elever som är i behov av särskilt stöd i sin undervisning. Studien är ett försök att undersöka och tolka hur dessa elever uppfattar sitt lärande och sin självbild i en inkluderande skola. Det teoretiska materialet baseras främst på ett socialkonstruktionistiskt perspektiv, där symbolisk interaktionism (Mead, 1976), stämplingsteori (Goffman, 2001) och social konstruktionism (Berger & Luckman, 2003: Gergen & Gergen, 2008) är utgångspunkter. Gemensamt för dessa är att de betraktar människan som en social varelse och det är i det sociala samspelet som individens självbild konstrueras. Studien har utgått från den kvalitativa forskningsprocessen och för att besvara syftets frågeställningar genomfördes åtta stycken intervjuer med elever i Mellansverige, i en skola där man valt en inkluderande organisationsform som lärandemiljö för elever i behov av särskilt stöd.

Under vår praktik hos ledningskansliet vid Karlstads universitet inkom en anonym begäran att få ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Vi uppmärksammade då problemet att myndigheter inte har någon skyldighet att lämna ut allmänna offentliga handlingar i elektronisk form. Detta trots att tekniken finns och ständigt utvecklas och att det därför kan tänkas bli mer och mer vanligt att myndigheter får in förfrågningar om att få ut en allmän offentlig handling elektroniskt. Uppsatsen har för avsikt att ge svar på om myndigheter bör ha en skyldighet att lämna ut handlingar i elektronisk form, samt om myndigheten under alla förutsättningar har rätt att ta ut en avgift i samband med detta. Uppsatsen har också som delsyfte att kort undersöka om utlämning av allmänna handlingar i elektronisk form faktiskt sker.Framställningen bygger på den traditionella rättsdogmatiska metoden, vilket innebär att med hjälp av allmänna rättskällor systematisera och fastställa gällande rätt.Det finns ett flertal regler som talar för att myndigheter ändå ska anses ha en skyldighet att lämnat ut allmänna handlingar i elektronisk form om den sökande begär det.

Bakgrund: Hemodialys som kontinuerlig behandling krävs för överlevnaden av patienter med allvarlig kronisk njursvikt. De teoretiska referensramarna som användes var Katie Erikssons teori om den lidande människan samt livsvärldsteorin. Syfte: Syftet var att beskriva patienternas upplevelse av att leva med hemodialys relaterat till kronisk njursvikt. Metod: Studien som var en systematisk litteraturstudie baserades på nio kvalitativa artiklar. Artiklarna identifierades genom systematisk sökning i databaserna PubMed och Cinahl.

Forskning visar att flera faktorer i individens miljö och karaktär har mycket stor betydelse när det gäller att sluta med missbruk. Syftet med denna studie är att undersöka hur f.d. missbrukande kvinnor agerade för att ta sig ur tungt missbruk och hur de upplevde det sociala stödet ur ett genusperspektiv. För att fokusera på detta har författaren intervjuat personal om stödet som erbjuds inom frivård, socialtjänst och behandlingshem. Dessutom har författaren studerat vilken sorts stöd som personalen och kvinnorna i studien anser vara viktigast och hur samverkan mellan olika delar av den sociala sektorn fungerar.