Alla gör det - kommuner, städer, regioner och länder arbetar för att stärka eller skapa sig varumärken. Under de senaste åren har city branding blivit ett populärt ämne bland stadens lokalpolitiker, köpmän och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte längre om att landets storstäder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande även för mellanstora städer till småstäder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som står i förändring, där en utveckling sker och med en stark tillväxt. En stad som står med ena foten i småstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

För att kunna hålla jämna steg med utvecklingen och förändringar i samhället har flera av Sveriges kommuner infört ett rehabiliterande arbetssätt att jobba efter inom äldreomsorgen. I denna kvantitativa studie, ställs frågan huruvida det skiljer sig i självupplevd arbetstillfredsställelse mellan personal som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssätt och de som inte gör det. För att mäta variabeln arbetstillfredsställelse användes ett frågeformulär, QPSNordic-34+. I enkätundersökningen deltog 180 anställda inom äldreomsorgen i två svenska kommuner och 120 besvarade enkäten, vilket motsvarar en svarsfrekvens på 66,7%. Resultatet visade att det finns en signifikant skillnad i hur man upplever arbetstillfredsställelse hos anställda som jobbar enligt ett rehabiliterande arbetssätt jämfört med de som inte gör det..

Tidigare forskning har kunnat visa signifikanta förbättringar i betygen för elever inom de kommuner som har en större andel av sina elever i fristående skola. Utifrån de resultaten driver vi tesen att högre betyg är en följd av en ökad kunskapsnivå och att denna ökade kunskapsnivå borde leda till effekter i hela kommunen. I denna uppsats analyseras hur arbetslöshet, inkomst och egenföretagande i Sveriges kommuner har påverkats av den ökade konkurrensen på skolmarknaden. Vår hypotes är att en högre andel elever i fristående gymnasieskola sänker arbetslösheten och höjer inkomstnivån. Vi undersöker även elevandelarnas effekt på andelen egenföretagare i kommunen.

Under den ekonomiska krisen i Sverige på nittiotalet skedde två trendbrott på den svenskaarbetsmarknaden. Den totala arbetslösheten steg markant för att sedan ligga kvar på betydligthögre nivåer än tidigare, och dessutom förändrades arbetslöshetens sammansättning. Innankrisen var män arbetslösa i mindre utsträckning än kvinnor men från och med krisens utbrotthar män tenderat att vara mer arbetslösa än kvinnor. Syftet med denna uppsats är att utredavad könsskillnaderna i arbetslösheten i Sveriges kommuner beror på.En ekonometrisk analys av Sveriges kommuner ligger till grund för studien och genomförsmed en Fixed Effects-modell. Datamaterialet som ligger till grund för studien avser åren1996-2012 och är uppdelat på kommunnivå.

Hälsofrämjande insatser för barn och ungas psykiska hälsa under barndomstiden har en stor betydelse då grunden för den framtida hälsan sätts i ungdomsåren. Syftet med studien var att undersöka hur det hälsofrämjande arbetet beskrivits i riktlinjer och handlingsplaner i några av Sveriges största kommuner med fokus på inriktningen i dokumenten för barns och ungas psykiska hälsa. Studien genomfördes som en induktiv kvalitativ dokumentstudie av innehållet i kommunala offentliga dokument, där beskrivning av hälsofrämjande insatser för barns och ungas psykiska hälsa undersöktes. Studien visade att samtliga kommuner påtalar samverkansarbete mellan olika verksamheter som viktigt i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga samtidigt som kommunen har ansvar att främja barns och ungas hälsa i samband med lärande, kvalité på undervisning, se till enskilda behov, ge insatser för att trygga uppväxten och att följa barns och ungas rättigheter. Slutsatsen av studien var att det hälsofrämjande begreppet sällan eller aldrig nämndes i de kommunala dokumenten.

Efter direktiv från en ny digital agenda av EU, anpassade regeringen sin handlingsplan för att ligga i linje med resten av EU. Regeringen satte även upp målet att bli bäst i världen på att använda sig av digitaliseringens möjligheter. För att kunna uppnå denna målsättning krävs insatser på nationell, regional och kommunal nivå. För att regeringen ska kunna uppnå sitt mål är man beroende av att kommunerna uppfyller sin del. Detta har satt press på kommuner, som utvecklar och implementerar nya e-tjänster i ökande takt.

Alla gör det - kommuner, städer, regioner och länder arbetar för att stärka eller skapa sig varumärken. Under de senaste åren har city branding blivit ett populärt ämne bland stadens lokalpolitiker, köpmän och marknadsförare för att locka till sig företag, investerare, besökare och ny befolkning till staden. Det handlar inte längre om att landets storstäder och regioner enbart anammar denna aktivitet utan det har blivit betydande även för mellanstora städer till småstäder. Med detta som bakgrund blir det intressant att undersöka en stad i Sverige som står i förändring, där en utveckling sker och med en stark tillväxt. En stad som står med ena foten i småstaden och den andra i steget mot den mellanstora staden.

Vid framtagande av en plan eller olika typer av förslag sker en komplicerad och ibland omständlig process som kan ta alltifrån dagar till år att genomföra. En del av den processen är insamlandet av synpunkter från en specificerad målgrupp. Insamlandet av synpunkter är viktigt i planarbete, främst för Sveriges kommuner men även i andra sammanhang där det dock inte sker lika frekvent. Detta arbete är baserat på litteraturstudier, studier av svenska webbplatser samt en undersökning genomförd bland ett urval av Sveriges länsstyrelser, kommuner och företag inom GIT-området. Syftet med arbetet är att få inblick i intresset och behovet av ett användande av Interaktiva karttjänster för insamling av synpunkter vid olika typer av planprocesser samt undersöka utbudet av dessa tjänster.

Modern sjukvård har blivit fragmenterad vilket medför nackdelar för patienter och personal. Teamarbete över professionsgränserna har identifierats som ett sätt att motverka fragmentering och erbjuda god heltäckande vård. Detta har relevans för hörselvården där många patienter behöver insatser från olika professioner. Arbetets syfte var att göra en kartläggning av teamarbete inom svensk offentlig hörselvård samt att undersöka hur teamarbetet ser ut. En totalundersökning har gjorts av Sveriges 21 landsting/regioner.

Automatisering inom socialtj?nsten aktualiserar en diskussion om hur teknikens p?verkan p? m?nniskobehandlande organisationer ska f?rst?s. Den r?dande diskussionen inom forskningen ?r delad, d?r automatiseringen b?de beskrivs bidra till enhetliga och mer r?ttvisa bed?mningar samtidigt som andra menar att den hotar det professionella handlingsutrymmet och d?rmed kan utmana den individuella behovspr?vningen. Den teknologiska utvecklingen v?lkomnas av kommuner och regioner och beskrivs som en n?dv?ndighet f?r att m?ta framtida behov.

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av användande av ekologiskt hållbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrån förekomst av styrdokument inom området samt kommunstorlek i antal invånare. Med ekologiskt hållbara IT-lösningar åsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller där IT används som miljöåtgärd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfärdad enkät riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestått av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men även i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar på en organisatorisk nivå. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utsträckning olika ekologiskt hållbara IT-lösningar används i respektive kommun.

Regioner har alltid funnits. Det har stått för det intermediära, en funktion mellan det lokala och det centrala styret. Den geografiska omfattningen har varit allt från länsindelningar till stora internationella eller kulturella regioner. Historiskt sätt, kan regioner vara funktionella, administrativa eller kulturella. När Sverige övergick till att bli ett industrisamhälle, blev regioner en viktig utgångspunkt för att förändra de nationella näten.

Kommunerna har som markägaren en viktig roll för att styra bebyggelseutvecklingen och locka aktörer att etablera sig i kommunen. Genom markanvisningar kan kommunen bjuda ut mark som ska exploaterats till intresserade byggherrar. Begreppet markanvisning är inte entydigt men innebär i huvudsak att en byggherre under en viss tid och under vissa villkor får en ensamrätt att förhandla med kommunen om att i ett senare skede förvärva ett område för bebyggande. Det har i tidigare studier påtalats brist på transparens och förutsägbarhet i den kommunalamarkanvisningsprocessen varför denna studie syftade till att utreda hur det ser ut idag vad gäller transparens och förutsägbarhet.För att få svar på frågeställningarna genomfördes en kvantitativ enkätundersökning som skickades ut till alla Sveriges 290 kommuner, dels för att kunna skapa en helhetsbild av nuläget och dels för att tidigare studier begränsat sig till större kommuner.Enkäten besvarades av 133 (46%) kommuner varav 62 (46%) angav att de använde markanvisningar och 70 (53%) att de inte gör det eller gör det vid enstaka tillfällen, en kommun svarade inte på frågan. Denna studie har endast gett en översiktlig bild av dagsläget och av resultatet framkom att rutinerna för att informera om och utvärdera markanvisningsprocessen skiljer sig åt och det finns fortfarande brister vad gäller transparens och förutsägbarhet, framförallt med avseende på motivering, uppföljning och utvärdering.

Digitala v?rdtj?nster har blivit alltmer popul?ra i Sverige under de senaste ?ren, men det r?der delade meningar bland forskare och v?rdanst?llda om huruvida dessa har en positiv p?verkan p? v?rdsamh?llet eller inte. Denna uppsats syftar till att unders?ka hur kostnaden f?r utoml?nsers?ttning i samband med anv?ndningen av privata digitala v?rdtj?nster har p?verkat v?ntetiderna inom prim?rv?rden. Detta g?rs genom en regressionsanalys, d?r ytterligare variabler s? som bra sj?lvskattad h?lsa, median?lder, ekonomisk standard och eftergymnasial utbildningen kontrolleras f?r.

Flera städer och regioner har börjat arbeta tillsammans för att stärka sina gemensamma positioner och öppna nya möjligheter för företagen i regionen. Genom att etablera så kallade logistiknav kan samarbete mellan olika aktörer i regionen ske på nya villkor. Gävle-Borlängeregionen kommer till hösten 2011 att lansera MellanSveriges LogistikNav, som har som mål att bli etablerat som varumärke och stärka affärsmiljön i regionen. Vi fick i uppdrag av Mellansvenska Handelskammaren, som ligger bakom MellanSveriges LogistikNav att se närmare på ett antal frågeställningar angående logistiknav runt om i Sverige och förutsättningarna för att starta upp detta i denna region. Tillvägagångssättet som vi valde att använda i arbetet för att uppnå vårt syfte var att först gå igenom den teori som fanns kring logistiknav och lokaliseringskriterier.