Friskolereformens effekt på arbetslöshet, inkomst och företagande på kommunal nivå
En ekonometrisk analys av ökade elevandelarna i fristående gymnasieskola
Tidigare forskning har kunnat visa signifikanta förbättringar i betygen för elever inom de kommuner som har en större andel av sina elever i fristående skola. Utifrån de resultaten driver vi tesen att högre betyg är en följd av en ökad kunskapsnivå och att denna ökade kunskapsnivå borde leda till effekter i hela kommunen. I denna uppsats analyseras hur arbetslöshet, inkomst och egenföretagande i Sveriges kommuner har påverkats av den ökade konkurrensen på skolmarknaden. Vår hypotes är att en högre andel elever i fristående gymnasieskola sänker arbetslösheten och höjer inkomstnivån. Vi undersöker även elevandelarnas effekt på andelen egenföretagare i kommunen. Effekterna söks i en ekonometrisk paneldataanalys där 284 av Sveriges kommuner följs över en tidsperiod om drygt 20 år. I modellerna skattas andelar av arbetslöshet, inkomst och egenföretagare mot andelen elever i fristående gymnasieskola i föregående perioder med hjälp av en Fixed Effect Model.Vi finner ett negativt samband mellan elevandelen och arbetslöshet och en positiv påverkan på inkomst av andelen elever. Effekterna på inkomsten är svagare än de är på arbetslösheten, och styrkan i effekterna skiljer sig beroende på vilken fördröjning vi antar i modellen. Effekten på egenföretagande varierar i skattningarna i olika riktningar beroende på vilka förklaringsvariabler vi inkluderar utöver elevandelar från olika perioder. Genom våra regressioner finner vi förklarande samband men vi har svårigheter att bevisa en rådande kausalitet.