Bakgrund: Idag finns ett ökat allmänt intresse för närproducerat, både hos konsumenter och hos kommuner. Någon rikstäckande definition på begreppet finns däremot inte. Istället förknippas närproducerat ofta med andra närliggande begrepp såsom lokalproducerat, regionalt och småskalig odling. Att få in närproducerat i offentliga upphandlingar är dessutom svårt då det enligt lag inte är tillåtet att specifikt efterfråga begreppet vid upphandling.Syfte: Att undersöka vad personer involverade i kommuners livsmedelsupphandlingar har för definition av begreppet närproducerat och hur detta begrepp kan få betydelse då kommuner genomför upphandlingar.Metod: Kvalitativ studie med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer med åtta kommuner från olika delar av Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades baserat på delar av grounded theory.Huvudresultat: Av studiens åtta kommuner är det idag en som uttryckligen har tagit fram en definition för närproducerat som de arbetar utifrån.

Bakgrund och problem: Ambitionen att ?ka effektiviteten i offentlig verksamhet och kritik mot befintlig styrning har lett till framv?xten av flera reformer under de senaste decennierna. Svensk offentlig sektor har sedan 1980-talet pr?glats av en id?samling som g?r under namnet New Public Management (NPM). Under 2010-talet introducerades konceptet tillitsbaserad styrning och ledning (TSL) som en reaktion p? oavsedda effekter av NPM.

Syfte: Syftet är att skapa en förståelse för den problematik som orsakats av blandmodellen, som är det lagstiftade sättet att redovisa pensioner i kommuner. Den är inte förenlig med god redovisningssed. Detta har orsakat att kommuner avviker från lagstiftningen. Vidare undersöks motiven till införandet av blandmodellen samt hur väl kommunerna står rustade inför de kommande pensionsutbetalningarna. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod eftersom syftet är att undersöka ett fåtal fall på djupet.

Olivia Simson, KGGC01, Karlstads universitet, Institutionen för Samhälls- och livsvetenskaper avd. för Geografi och Turism. Att sätta Sverige på kartan - En jämförelse av två Sverigerepresenterande hemsidor.Syftet med uppsatsen är att undersöka hemsidorna för Svenska Institutet och Svensk Turism AB för att se vilka gemensamma nämnare dessa har och om någon av dem redogör för geografiska regioner och på vilket sätt om så är fallet. Tonvikt har i litteraturstudierna lagts på hur Sverige och svenskar beskrivs, vilken bild man försöker ge omvärlden av sig själva samt hur de geografiska regioner som finns i Sverige skiljer sig från varandra. Skillnaderna mellan dessa regioner och orsaken till detta berörs också. Empirin består av den information som ges på nämnda hemsidor och hur dessa beskriver Sverige geografiskt. Svenska Institutet skildrar Sverige på ett återhållsamt sätt geografiskt.

Det är ofta svårt att genomföra förändringar inom kommuner. Svårigheterna med att genomföra förändringar beror på att det enligt kommunallagen råder självstyre i kommuner och att det därför saknas universella metoder för strukturerade processer i svenska kommuner. Av den anledningen arbetar kommunerna med varandra för att lösa specifika problem samt diskutera förbättrings- och effektivitetsområden. Kommuner jämför sig således med varandra för att lära sig nya metoder för att effektivisera. Syftet med den här studien är att jämföra en operativ nivå, den dagliga kassahanteringen, i olika kommuner.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om det finns en så kallad ?vänstervridning? i Sveriges televisions nyhetsprogram. Det vill säga en favorisering av vänstern gentemot högern. Detta genom att undersöka nyhetsrapporteringen, i Rapport och Aktuellt, av i förväg valda ämnen..

Den här uppsatsen undersöker hur andelen deltidsanställningar inom den kommunala verksamheten påverkar kommunernas personalkostnader. Flera regressionsmodeller har använts på ett material bestående av Sveriges samtliga kommuner mellan åren 1998 och 2006. Resultaten har visat att en kommun som minskar andelen deltidsanställda med tio procentenheter beräknas sänka sina personalkostnader med ca 1200 kr per kommuninvånare och år. Modellerna är signifikanta även när de kontrolleras för autokorrelation och relativt hårda antaganden om orsaksriktning och effektens fördröjning.Även deltidsanställningarnas inverkan på kvaliteten i den kommunala verksamheten har studerats. Trots svårigheterna att mäta kvalitet, tyder resultaten på att en minskning av andelen deltidsanställningar förväntas förbättra kvaliteten.Sammantaget visar resultaten att kommuner som erbjuder sina deltidsanställda möjlighet till heltidsanställning kan göra mindre ekonomiska vinster utan att försämra verksamhetens kvalitet.

De senaste årtionden har stora förändringar skett inom den kommunala verksamheten. Decentraliseringen under 1980-talet medförde att kommunala verksamheter började låna styrverktyg från näringslivet. Under 1990-talet lades delar av den kommunala produktionen ut hos privata sektorn, vilket var en av orsakerna till att flerdimensionell styrning hamnade i fokus. Anledningen till att många kommuner frångår den traditionella ekonomi- styrningen beror på att den endast koncentrerar sig på finansiella mål och mått, vilket inte passar den nyare typen av kommunala organisationer. Däremot råder det delade meningar om hur flerdimensionell styrning påverkar den kommunala verksamheten.

En högerpopulistisk våg har spridit sig till flera länder i Europa under de senaste åren. Även i Sverige har denna våg sakta men säkert uppenbarat sig. Syftet med denna studie är att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner där Sverigedemokraterna fick ett starkt väljarstöd i kommunvalet år 2010. Studiens teori utgår från att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsoantal och utrikes födda även tenderar att ha ett högt väljarstöd för Sverigedemokraterna.

Varumärkesarbete blir allt vanligare i Sveriges kommuner och därmed en del av arbetsuppgifterna för offentliganställda kommunikatörer. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur kommunikatörer resonerar kring varumärkesarbete utifrån demokratiska och ekonomiska värden. Intervjuer har gjorts med kommunikations- och informationschefer i tre västsvenska kommuner. Deras svar har sedan satts i relation till den demokratisyn som presenteras av Demokratiutredningen samt Gromark & Melins begrepp brand orientation, i uppsatsen översatt till varumärkesorientering. Gromark & Melin argumenterar för att en ökad varumärkesorientering i den offentliga sektorn bättre bidrar till mer demokrati än den market orientation, eller marknadsorientering, som de menar är dominerande i dag.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur kommuner i sin fysiska planering genomtrygghetsskapande åtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv påverkar tryggheten för kvinnor. Detsker genom kvantitativa statistiska metoder i två delar: dels i en jämförande tidsserie som mäterskillnaden i upplevd otrygghet för kvinnor mellan kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv jämfört med kommuner som inte arbetat på detta sätt:dels via tvärsnittsdata undersöks vilka faktorer som påverkar otryggheten för kvinnor i olikakommuner.Resultatet visar att kvinnor är mer otrygga i de kommuner som arbetat med trygghetsskapandeåtgärder utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Störst förklaring till varför kvinnor upplever otrygghetpå kommunnivå är i tur och ordning andelen boende i flerfamiljshus, andelen utländsk bakgrund,andel yngre kvinnor, kommunstorlek samt andelen ensamstående. Det kan dock finnas förklaringartill det delvis oväntade undersökningsresultatet, vilket öppnar upp för framtida forskning om hurkommuner kan minska otryggheten för kvinnor..

En högerpopulistisk våg har spridit sig till flera länder i Europa under de senaste åren. Även i Sverige har denna våg sakta men säkert uppenbarat sig. Syftet med denna studie är att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner där Sverigedemokraterna fick ett starkt väljarstöd i kommunvalet år 2010. Studiens teori utgår från att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsoantal och utrikes födda även tenderar att ha ett högt väljarstöd för Sverigedemokraterna.

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom områden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten är också resursfördelning. I kommuner får prioritering och fördelning av resurser ske med hjälp av budgetering. Budgetprocessens innehåll och tidsplan är av stor vikt för hur väl planerings- och budgetarbetet lyckas. Processen involverar ett flertal personer och är oftast väldigt tidskrävande.

Mot bakgrund av de senaste decenniernas konjunktursvängningar i världsekonomin konstaterades det i Sverige att det fanns ett behov av att kunna möta dessa svängningar. Detta resulterade i den lagändring av Kommunallagen och Lagen om kommunal redovisning som erbjöd kommuner möjligheten till att införa en resultatutjämningsreserv i redovisningen. Denna resultatutjämningsreserv utgör ett periodiseringsverktyg där medel kan reserveras i goda tider för att sedan utnyttjas i sämre. Lagändringen är frivillig att anamma och har skapat en viss flexibilitet i kommunernas redovisning. Då kommuner har olika förutsättningar kan detta leda till att motiven till ställningstagandet kring ett införande av en resultatutjämningsreserv skiljer sig mellan kommuner.

Att hålla andan vid liv handlar om två olika andor i två olika regioner. Två regioner jag valt att göra en komparativ studie om eftersom platsidentiteten hos regionerna är så markant. Dessa regioner är dels brukssamhällets så kallade bruksanda och dels den småföretagaranda som finns i Gnosjöregionen. Till Gnosjöregionen räknas även grannkommunerna Värnamo, Gislaved och Vaggeryd och dessa kommuner samlas under benämningen GGVV-regionen. Varje kapitel i D-uppsatsen är indelad i fyra sfärer, traditionen, arbetslivet, det privata livet och den samhälleliga sfären.