Jan Wallander hävdar att budgeten är ett onödigt ont, vilket fick oss att fundera över om det finns någon sanning i detta uttalande eller om de som är kritiska till budgeten har använt den på ett felaktigt sätt, som den inte kan eller ska användas till. Detta gjorde att vi fann ett intresse i att beskriva budgetens funktion i kommuner, privata företag och i de ideella föreningarna samt att förklara skillnader i budgetens funktion mellan de nämnda organisationsformerna.I vår studie har vi formulerat ett antal hypoteser vilka alla har sin utgångspunkt från någon av våra teorier, som är Institutionellteori, New Public Management vilken dock inte är en teori i ordets bemärkelse utan en filosofi, vilken mycket kortfattat går ut på att kommuner efterliknar privata företag. Anledningen till att vi presenterar denna filosofi bland teorierna är att den precis som teorierna i övrigt ska hjälpa till att beskriva budgetens funktion i de nämnda organisationsformerna. Ytterligare teorier som presenteras är Agentteorin, Incremental budgeting samt Intressentteorin.För att operationalisera uppsatsens syfte gjorde vi en surveyundersökning i form av datorenkäter där respondenterna rangordnade elva budgetfunktioner. Resultaten påvisar att budgetfunktionen varierar på grund av organisationens storlek inom varje organisations form, att budgetfunktion är lika i offentliga och i privata organisationer, att kommuner med höger majoritet är mer lika privata företag, att i offentliga organisationer är budgetens roll mer planerings funktion, än uppföljnings funktion, samt att budgeten används som argument för resursanskaffning i ideella föreningar.

Sveriges kommuner omfattas till stora delar av äldre planer som har blivit inaktuella på grund av ändrad lagstiftning och förändrade planeringsförutsättningar. Upprättade planer gäller tills det att de ändras eller upphävs vilket gör att dessa äldre planer idag gäller som detaljplaner. Dessa inaktuella detaljplaner kan vålla problem för kommunen, bl.a. vid beslut om bygglov. Syftet med arbetet är att utreda detta problem och försöka undersöka vilka lösningar som finns och hur problemet kan förebyggas. För att kunna få svar på dessa frågor genomfördes tre olika forskningsmetoder; enkätunder-sökning, intervju samt fältobservation av detaljplaner inom Västerviks tätort.

Funktionshindrade personer har möjlighet att få sin bostad anpassad så ett de kan leva ett självständigt liv i ett eget boende. Anpassningen betalas av kommunen genom ett bostadsanpassningsbidrag. De senaste åren har, inom Norrköpings kommun, kostnaderna för bostadsanpassningsbidrag ökat kraftigt och överstigit den budget som tilldelats. Syftet med den här rapporten är att undersöka hur andra kommuner arbetar med handläggning och upphandling av bostadsanpassningsärenden. En del frågor rör även åldersfördelningen.

Denna komparativa studie behandlar regionaliseringen i Skåne och Västra Götaland.Med fokusering på befolkningen's egen uppfattning undersök's de förhållandensom definierar och formar dessa regioner. Uppsatsen grundar sig till stor del på deundersökningar som gjort's av SOM-institutet.Genom att tillämpa ett centrum - periferi försök's sedan delar av utvecklingen inom regionen förklara's. Även identitet då primärt i anknytning till regionenundersök's och kontrollera's jämte andra faktorer.En kort del som undersöker de två regionerna's demokrati arbeten konstaterar att arbetet går framåt men att mer arbete kräv's..

Purpose: The purpose with our study is to accomplish a quantitative research of all municipalities in Sweden and see why they apply Balanced Scorecard. The study will also investigate the spread of Balanced Scorecard, even the benefits and how they use it. Method: In our study we have chosen a quantitative research. The study has been accomplished with a questionnaire survey which we sent to all of the Swedish municipalities. We have also done a literature study to get more knowledge about relevant theories. Finally we have compiled the questionnaire in Netigate and Excel, and analysed the result from the questionnaire. Results: Balanced Scorecard is well-known in the Swedish municipalities and 36 percent of the municipalities use this scorecard in whole or in parts of the organisation.

Titel: ?När det inte går som det är tänkt? ? En studie av Sveriges finansiella institut och deras hantering av mål i samband med operativa risker.Seminariedatum: 31 maj 2011Kurs: 4FE03E Examensarbete ? CivilekonomprogrammetFörfattare: Josefine Martinsson och Sofie Schelin KärrasNyckelord: Operativ risk, Mål, Management Control System, Risk ManagementSyfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur Sveriges finansiella institut arbetar för att sträva mot målkongruens gällande mål som berör operativa risker enligt Basel II samt att ge tänkbara förklaringar till generella mönster i de finansiella institutens tillvägagångssätt. Med hjälp av hypotesprövningar syftar vi till att söka dessa tänkbara förklarningar.Teori: Den teori som vi främst använt oss av i denna studie är teori om omvärldens påtryckningar, målkongruens, Management Control Systems, Risk Management och Operativa risker. Information som presenteras av BIS angående hur operativa risker bör hanteras ingår även i vår teoretiska referensram. Övrig information om Basel II som syftar till att skapa en förståelse kring hur de operativa riskerna är reglerade presenteras i Bilaga 1.Metod: Undersökningsmetoden som använts i denna studie är en surveyundersökning.

1917 splittras Sveriges Socialdemokratiska Arbetarparti, (SAP), och utbrytarpartiet Sveriges Socialdemokratiska Vänsterparti, (SSV), bildas. Detta innebär en katastrof för SAP i Norrbotten. Trots detta är man 1924 återigen det största socialistiska partiet i länet sett till röstandelen i ett andrakammarval. Hur denna upphämtning kunde ske är frågan som denna uppsats försöker besvara. Undersökningen har gjorts genom ett ingående studium av SAP:s arbetarekommuns i Luleå interna verksamhet 1917-1924.

Bakgrunden som har lett fram till denna studie är de nya rekommendationerna angående implementering av komponentmodellen som först uppkom inom den privata sektorn genom K3 och sedan i den offentliga sektorn via nya rekommendationer från RKR. Denna bakgrund har lett fram till studiens syfte vilket är att öka förståelsen för skillnader i implementeringen av komponentavskrivningar i landstingens verksamheter samt eventuella effekter av denna implementering.En flerforskningsmetod har använts för att kunna besvara de frågeställningar som har ställts. Denna metod har inkluderat en kvantitativ dokumentstudie som har baserat sig på landstingens och regionernas årsredovisningar samt en kvalitativ undersökning som inkluderat material från intervjuer med ansvariga personer inom nio landsting. Den kvantitativa dokumentstudien ledde främst fram till en kartläggning över vilka landsting och regioner som har implementerat komponentmodellen. Utöver denna kartläggning ledde även den kvantitativa undersökningen fram till att faktorer som förklarar orsakssamband inom den privata sektorn har svårigheter att förklara samband inom den offentliga sektorn.Den kvalitativa undersökningen kunde stärka de förkastelser av samband från den kvantitativa undersökningen.

Syftet med undersökningen är att i förväg kartlägga behöriga lärares uppfattningar om vad en mer differentierad betygsskala innebär. Frågeställningarna är: Vilka olika sätt att uppfatta en ny betygsskala kan urskiljas i lärares utsagor? Vad anser lärare att en mer differentierad betygsskala kommer att få för konsekvenser för deras uppgift att bedöma och betygssätta elever? Undersökningen är av kvalitativ natur med fenomenografiska inslag och har genomförts i form av intervjuer med nio stycken behöriga lärare i gymnasieskolan. Gymnasieskolorna är belägna i tre olika kommuner. Intervjumaterialet har analyserats utifrån tidigare forskning.

Temat för uppsatsen har varit cykel och det utrymme cykeln får som transportsätt för persontransporter inom den fysiska planeringen. Det övergripande syftet i uppsatsen har alltså varit att studera cykelns roll inom svensk samhällsplanering, hur cykeln som transportsätt behandlas inom lokal, regional och nationell samhällsnivå och om det finns ett samband mellan nationell styrning, fysiska strukturer och cykel. Uppsatsens syfte har således varit att få en förståelse för nivåernas prioritet av transportsätt för persontransporter och att få en överblick av om och i så fall hur stadsstrukturers påverkan av cykelanvändningen hanteras. Följande frågor har ställts för att undersöka hur kommuner, regioner och den statliga nivån bedömer cykel som transportsätt i Sverige och vilken betydelse stadsstrukturer har. 1.1 Hur behandlas cykel som transportsätt på en nationell, regional och lokal nivå? 1.2 Går det att se ett samband mellan normer och riktlinjer som beslutas på nationell nivå i den planering för cykel som sker på lokal och regional nivå? 1.3 Behandlas sambandet mellan cykeltransport och glesa respektive täta stadsstrukturer inom kommunal översiktsplanering? Den empiriska delen består av två individuellt genomförda analyser av empiriskt material som representerade de olika nivåerna nationell, regional och lokal för att på så vis få en inblick i hur cykeln behandlades inom respektive nivå.

Vi är pedagoger och är därmed intresserade av lärande. Syftet med vår uppsats är att få en insikt och förståelse kring hur kompetensutvecklare i kommuner praktiskt arbetar med kompetensutveckling samt deras tankar kring det. Vi undersöker om de har något hälsoperspektiv på kompetensutveckling samt hur de ser på vuxnas lärande. Uppsatsen bygger på åtta intervjuer med nio personer som jobbar med kompetensutveckling i kommunal verksamhet. I slutdiskussionen knyter vi ihop intervjupersonernas praktik och tankar kring de teoretiskt förankrade möjliggörare som vi på förhand definierat; att ha ett hälsoperspektiv på kompetensutveckling genom att se till hela människan i inlärningssituationen samt att ha kunskaper om vuxnas lärande.

SammanfattningSyfteSyftet med studien var att analysera och jämföra de åtta system/modeller som finns bland Sveriges landsting, som beskriver arbetet med uppföljningen av FaR® mellan förskrivare och patient. Genom empirin, som grundar sig på ett flertal intervjuer med ansvariga för detta arbete, undersöktes vad som enligt de tillfrågade har lett till framgång respektive motgång i uppföljningsarbetet (mellan förskrivare och patient). Studien syftade även till att undersöka om, och i sådant fall i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på de teoribaserade beteendeförändringsmodellerna som FaR® har hämtat inspiration från.FrågeställningarVilka svårigheter och möjligheter har påträffas med arbetet kring uppföljningen mellan förskrivare och patient?Hur är uppföljningsarbetet förankrat i ett teoretiskt perspektiv? (Det vill säga om, och i vilken utsträckning uppföljningsarbetet bygger på beteendeförändringsmodeller?)MetodEn kvalitativ metod har använts där sju intervjuer med de landsting/regioner som innehar system/modeller över uppföljningsarbetet, ligger till grund för det presenterade resultatet. En innehållsanalys har sedan genomförts med de transkriberade intervjutexterna.ResultatResultatet visade att svårigheter infann sig på både individ - (attityder) och organisationsnivå (journalsystem, dokumentation, statistik etc.).

Det har skrivits flitigt i media om ensamkommande flyktingbarn och om hur dessa barn tas emot i Sverige när de av olika anledningar lämnar sitt hem och helt ensamma anländer hit, till ett för dem helt främmande land. Totalt tog Sverige emot 36 207 asylsökande år 2007, varav 1 264 av dessa var barn utan vårdnadshavare. Under första kvartalet under 2008 minskade det totala antalet asylsökande, men antalet ensamkommande barn fortsätter dock att öka.Mottagandet av de ensamkommande, asylsökande barnen fungerade inte på ett tillfredsställande sätt i Sverige pga. att det rådde oenighet mellan Migrationsverket och kommunerna i landet om vem som ansvarade för dessa barn. En förbättring i mottagandet för dessa barn var därmed nödvändig för att uppfylla de olika internationella traktat ochEG-rättsliga dokument landet har att ta hänsyn till.

Klimatförändringarna med en ökande nederbörd som följd och ökningen av hårdgjorda ytor leder till att de dagvattensystem som finns i stadsmiljöer ibland inte räcker till för att hantera den intensivaste nederbörden. Det dagvatten som bildas innehåller mycket föroreningar och om det inte tas om hand kan det leda till att dessa går ut i recipient med förorenade sjöar och vattendrag som följd. EU:s ramdirektiv för vatten som kom år 2000 och de miljökvalitetsnormer som därigenom har uppkommit bidrar till att det har blivit mer fokus på att värna om de sjöar och vattendrag som finns. En av lösningarna för att hantera dagvatten kan vara att använda ekosystemtjänster för att både fördröja, absorbera och rena vattnet. Det går bland annat att nyttja träd, svackdiken, gröna tak och våtmarksanläggningar. Studien syftar till att undersöka om ekosystemtjänster aktivt används för att lösa problem med vattenkvalitet och om de används för att implementera vattendirektivet.

Olika former av prestationsmått har sedan en tid tillbaka provats i kommuner. En av de modeller som kommuner har hämtat från privata företag är balanserat styrkort. Ett problem är huruvida en modell som är framtagen för privata företag direkt kan tillämpas inom kommuner trots de skillnader som finns mellan dessa verksamheter. Syftet med denna uppsats är att, ur ett ledningsperspektiv, öka förståelsen för hur en kommun kan utforma och använda sig av balanserat styrkort. Delsyftet är att identifiera vilka fördelar och nackdelar som kan uppstå vid användning av balanserat styrkort i en kommun.