Den 1 januari 1998 infördes en ny lag när det gäller redovisning av pensioner i kommuner. Tidigare belastades resultatet med en kostnad när pensionspengarna utbetalades. Nu skulle kommunernas pensionsskulder som upparbetats innan detta datum endast redovisas med en not, som en ansvarsförbindelse. Detta medför att landets kommuner enligt lag ska inneha en skuld som inte ska ingå i balansräkningen.Vi har kommit fram till att kommunerna redovisar på olika sätt, vissa väljer att bryta mot lagen och lyfta fram hela pensionsskulden i balansräkningen medan merparten av de undersökta kommunerna väljer att följa lagen och på så sätt inneha en dold skuld i balansräkningen. Detta har medfört att en av kommunerna har en negativ soliditet när de räknar med den dolda pensionsskulden till pensionsskulden som redovisas i balansräkningen.

Ibland används i två dialekter olika ord för samma sak. Syftet med denna studie är att visa vad somkan automatiseras i sökandet efter ord-isoglosser. Detta undersöks genom att skriva och utvärdera ettprogram som genom att analasyera bloggtext söker efter ordisoglosser i Sverige. En isogloss är engeografisk gräns mellan två olika språkliga egenskaper, till exempel prosodi eller betoning, eller som idetta fall ord. Programmet mappar skribentens kommun till orden från bloggtexterna i en databas.

Befattningshavare av både stora och små organisationer har kommit till en punkt där det är viktigt att förstå vikten av sociala medier och ställa frågan, hur? och inte om? de ska möta sina kunder på denna nya arena. Sociala medier är fortfarande något väldigt nytt för många, och har förhållandevis få regler och rutiner för hur organisationer ska hantera det på bästa sätt.Syftet med denna studie är att undersöka hur de undersökta kommunerna arbetar med och väljer att hantera sociala medier som ett kommunikationsverktyg för att stärka relationen till sina medborgare.Frågeställningen som har använts för att besvara syftet är:Hur ser de undersökta kommunerna på sociala medier?Vad är syftet med användningen av sociala medier inom dessa kommuner?Hur väljer dessa kommuner att hantera användningen av sociala medier inom organisationen?Jag har valt att genomföra en kvalitativ undersökning som består av intervjuer och en dokumentundersökning av kommunernas riktlinjer och policys. Intervjuerna har genomförts med vad anser vara högkvalitativa källor, det vill säga chefsinformatören på Ljungby kommun och kommunikationschefen på Växjö kommun.

Sveriges kommuner omfattas till stora delar av äldre planer som har blivit inaktuella på grund av ändrad lagstiftning och förändrade planeringsförutsättningar. Upprättade planer gäller tills det att de ändras eller upphävs vilket gör att dessa äldre planer idag gäller som detaljplaner. Dessa inaktuella detaljplaner kan vålla problem för kommunen, bl.a. vid beslut om bygglov. Syftet med arbetet är att utreda detta problem och försöka undersöka vilka lösningar som finns och hur problemet kan förebyggas.

När efterkrigstidens baby boom trädde in på arbetsmarknaden har det varit allt intressantareatt studera hur olika demografiska grupper påverkar arbetsmarknadsprestationerna för denegna och omringande kohorter. I det här arbetet testas hur de varierande kohorterna från 40-talet till slutet av 60-talet har påverkat löneprofilerna. Datan som används kommer från enlongitudinell databas som täcker tre procent av Sveriges befolkning. Resultatet visar attkohortstorlek har signifikant effekt på de genomsnittliga löneprofilerna. De som är födda i enstor kohort och i en uppgång till en stor kohort kommer ha överlag högre inkomstprofiler ände födda i en nedgång och i en liten kohort.

Title: When municipalities are keeping upAuthors: Hansson Käll, Ida; Jonasson, MikaelaTutor: Waks, CarolineCourse: Bachelor thesis, 15hp, Department of Business Studies, HT 2010Background: During the recent years social media has evolved into a powerful communicative medium. From an organizational standpoint social media has become a way for organizations to get closer to, and create a dialogue with, their environment. Swedish municipalities have began to use social media in their daily communication with the environment, but a problem has been raised about how public organizations should organize their social media when formal guidelines from the government are missing.Objective: The objective of this thesis is to examine how eight Swedish municipalities have organized their use of social media due to the lack of official guidance from the government, and also what difficulties that have occurred during this process.Method: The method used is qualitative with data collected through interviews with one respondent from each municipality.Results: The result show that the organizational solutions varies through each municipality but also the choice of social media. It has been important for municipalities to have someone in charge of the new communication tool since social media is a fast and communicative channel. Seven out of eight municipalities have already developed or are in process of developing their own formal guidelines on how to use social media.

Alla barn har rätt att lyckas med sin läs- och skrivinlärning. Syftet med studien är att undersöka om tidig medveten träning ger många tidiga läsare och därmed undviker onödiga läs- och skrivsvårigheter. Den empiriska delen av uppsatsen har genomförts i två kommuner. Studien består dels av en kvantitativ enkätundersökning vars syfte var att spåra skolor med många tidiga läsare och dels av en kvalitativ intervjustudie, i syfte att undersöka bakomliggande faktorer till grupper med många tidiga läsare. Respondenterna består av åtta lärare verksamma i sex förskolegrupper i två kommuner i södra Sverige. Studien visar vad gäller de undersökta skolorna att metodisk träning ger bra resultat, men också att bakomliggande sociala faktorer har betydelse.

SammanfattningEn uppföljning av betydande miljöpåverkan ska genomföras för miljöbedömda planer och program. Forskning visar att uppföljningen är eftersatt, både praktiskt och teoretiskt. Denna studie bidrar med erfarenheter och bygger upp kunskap om miljöuppföljning av de kommunala planerna, översiktsplan och detaljplan. Uppföljning är viktigt för en erfarenhets-återföring och miljöhänsyn i den kommunala planprocessen. Utifrån undersökningens mål ställdes fyra frågeställningar upp som behandlar: förekomsten av uppföljningar av miljöbedömda planer i kommuner (1), hur organisations- och ansvarsfrågor är fördelat (2) hur väl lämpade kommuners miljöövervakning är för uppföljning (3), samt vad som är centralt vid genomförande av uppföljning (4).

Det svenska landskapet har under det senaste århundradet förändrats. Detta har lett till att det finns en efterfrågan efter naturupplevelser och rekreationsområden. Sedan den första nationalparken bildades i Sverige, har skyddandet av värdefull natur varit ett uppdrag som utförts av staten. Alltsedan dess har kommunerna fått mer ansvar för natur- och kulturvård. Tidigare studier visar på att det behövs mer kunskap om den samhällsekonomiska potentialen som den tätortsnära skogen har för kommunerna. Naturvårdsverket och Naturskyddsföreningen rapporterade 2010 att det varierar hur kommunerna tar ansvar för att det ska finnas tätortsnära skog. I detta kandidatarbete har en studie utförts som försöker ta reda på hur kommuner i Västerbottens län hanterar den tätortsnära skogen i översiktlig planering och hur den praktiska skötseln genomförs.

Uppsatsen avser undersöka om bakomliggande politiska ideologier syns i två svenskar dagstidningars framställning av Sveriges medverkan i de NATO-ledda operationerna under konflikten i Libyen 2011. En kritisk diskursanalys har använts enligt Van Dijks modell. Studien visade att tidningarnas bakomliggande politiska hållning syntes till viss del i rapporteringen. DN:s liberala hållning kunde urskiljas i att de lät många parter komma till tals, medan SvD lutade mycket av sin rapportering på det moderata partiets företrädare. De tycktes också ha lagt olika mycket allvar och dramatik i händelserna i Libyen 2011..

SammanfattningI Sverige har vi ett generellt strandskydd som gäller för alla stränder, oavsett storlekpå vattendraget. Strandskyddsområdet är normalt 100 meter från strandlinjen, bådeupp på land och ut i vattnet, men länsstyrelsen kan utöka avståndet till 300 meter.Syftet med strandskyddet är att skydda växt- och djurliv samt att tryggaallmänhetens tillgång till stränder.2009 kom en ny lag om strandskydd. Den nya lagen innebar att det numera finnsen möjlighet för kommunerna att införa LIS-områden, områden förlandsbygdsutveckling i strandnära läge. De LIS-områden som utses av kommunenska anges i översiktsplanen eller som ett tillägg till denna. Förutom de särskilda skälför att bevilja dispens från eller upphäva strandskydd, som anges i miljöbalken, kanman som särskilt skäl i LIS-områden beakta att det bidrar till utveckling avlandsbygden.

F?rt?tningen av st?der skapar en utmaning f?r bevarandet av de t?tortsn?ra skogarna. V?rden som skapas av m?nniskans upplevelser i skogen kan sammanfattas i begreppet skogens sociala v?rden, som visat sig ha en stor betydelse f?r folkh?lsan. D? m?nga kommuner ?ger t?tortsn?ra skog, ?r det av intresse att studera hur de planerar f?r skogens sociala v?rden.

Vår studie syftar till att besvara frågan om hur kunskap kan överföras mellan projekt och vad som kan göras för att underlätta denna process. För att få svar på denna fråga utförde vi en kvalitativ studie baserad på intervjuer på ett av Sveriges största företag. Vår studie visar att företagskultur spelar en betydande roll vad gäller kunskapsöverföring mellan projekt, men att det även krävs att resurser tilldelas för att kunskapsöverföringsaktiviteterna verkligen ska genomföras. De viktigaste komponenterna för att förbättra kunskapsöverföringen är, förutom företagskultur och tilldelning av resurser, även dialog, rutiner och mål samt att lärdomar från tidigare projekt blir lättare att ta del av och hitta för utomstående..

Östersjöregionen är en av Europas snabbast växande regioner och Blekinge har ett strategiskt läge mitt i denna expansiva region. Studien behandlar Sydöstra Östersjöregionens utveckling och belyser de tre INTERREG-projekten Seagull, SEB Trans-Link och Baltic Gateway ur ett robusthetsperspektiv. En robusthetsanalys med hänsyn till tekniska, ekologiska och sociala aspekter görs med utgångspunkt från identifierade regionala riskfaktorer samt de effekter INTERREG-projekten förväntas få på Blekinge. Resultaten från analysen jämförs sedan med Blekingestrategin och slutligen presenteras föreslagna prioriteringar för att uppnå ett robustare Blekinge..

Föreliggande explorativa studie ämnade undersöka hur representanter från POSOM-grupper (psykiskt och socialt omhändertagande vid olyckor och katastrofer) upplevde nyhetsrapporteringen i samband med Estoniakatastrofen och Flodvågskatastrofen med avseende på korrekthet i nyhetsbevakningen och fokusering på anhöriga. Vidare ämnade den explorativa studien undersöka känslor associerade till nyhetsrapporteringen samt om det fanns någon relation mellan upplevd nyhetsrapportering och associerade känslor. Två identiska e-enkäter frånsett betingelsen Estoniakatastrofen respektive Flodvågskatastrofen skickades slumpmässigt till Sveriges 290 kommuner. Studien baserades på 117 representanter från POSOM-grupper. Föreliggande studie påvisar hög grad av korrekthet i nyhetsbevakningen.