I vår studie utgår vi ifrån ett feministiskt poststrukturalistiskt perspektiv för att utforska en grupp förskolebarns subjektsskapande ? hur de positionerar sig och positioneras ? i deras egeninitierade bildskapandeprocesser. Vi undersöker vilka förutsättningar för barnens subjektsskapande som skapas och omskapas i dessa processer med utgångspunkt i feministiskt poststrukturalistiska förståelser av begreppen makt, diskurs och kön.Studien har en kvalitativ ansats och vi har använt oss av videoobservationer som forskningsmetod under insamlandet av våra data. Under två dagar filmade vi en grupp med sammanlagt fyra flickor på en förskola då de skapade med lera och tecknade. Vi har i bearbetningen av våra data genomfört multipla läsningar av vårt filmmaterial och analyserat vårt resultat med utgångspunkt i feministiskt poststrukturalistisk teoribildning för att synliggöra variationer i barnens subjektsskapande och öppna upp för flera olika tolkningsmöjligheter.Analysen av vårt resultat visar enligt vår tolkning på att barnen blir till multipla subjekt med olika positionsmöjligheter som varierar både inom och emellan de filmade situationerna.

I Sverige har det under de senaste åren florerat en intensiv debatt i det offentliga samtalet, angående närvaron av tiggande EU-migranter från Östeuropa i svenska städer. Konflikten påvisar att fenomenet tiggeri är något som upplevs som väldigt ovanligt och nytt i Sverige. Syftet med den här studien var därför att utföra en diskursanalys kring hur invånare i Stockholm förstod fenomenet tiggeri under våren 2014. Genom att utföra fenomenologiska livsvärldsintervjuer med 30 stockholmare ? en heterogen sampel ? identifierades flera övergripande diskurser, då tiggeriet i Stockholm definierades som ett rumsligt fenomen som har överskridit normativa gränsdragningar på den urbana platsen.

I denna fallstudie skapas förståelse för projektorganisationers organisering. Detta har gjorts genom att inledningsvis beskriva den organisatoriska utvecklingen, där byråkrati och postbyråkrati präglar introduktionen. Problemdiskussionen förstärks genom användning av dikotomi, där grekiska mytologins gudar gestaltar organiserandets utveckling. Syftet med studien är att bidra till en nyanserad bild av hur projektorganisationer organiserar sig och anmanar system. För att möjliggöra syftet angrips fallstudien med en abduktiv forskningsansats.

The aim of this essay is to study the decision making process and implementation of the principle of political participation and influence for Roma minority in Sweden. The results regarding the decision making process is structured through a discourse influenced policy analyses. Problem picture and recommended measures in the political documents representing the decision making process are analysed through theories of minority rights and equality. The implementation is seen through, by the author given minority discourse and the work in the roma council and analysed by the same theories already mentioned.The results show that regarding the decision process the aim of art.15 in the framework convention is based on the idea of equality while the Swedish documents relates more to an idea of the right to speak for the group. Regarding recommended measures, the framework convention gives several recommendations on specific measures for political participation while the Swedish documents focuses on the general politics of the state.

Detta examensarbete handlar om bilder av lärare och lärarstudenter. Syftet är att formulera och undersöka de diskursiva konstruktioner som dagspress och fackpress förmedlar av dagens och morgondagens lärare. Undersökningens frågeställningar är: - Vad är det för bilder av lärare och lärarstudenter som skildras på debatt och ledarsidor i Sydsvenskan och Lärarnas tidning? - Vilka problem och möjligheter med läraryrket beskrivs i tidningstexterna? För att besvara de här frågorna har en analys gjorts på ledare och debattartiklar där det talas om lärare och lärarstudenter. Studien har sin utgångspunkt i de socialkonstruktivistiska teorierna med diskursanalys som metod.

Detta är en litteraturstudie av fyra läroplaners språkliga konstruktioner om specialundervisning. Syftet har varit att identifiera och kartlägga de konstruktioner av elever i behov av särskilt stöd som skrivits fram i undervisnings- och läroplaner, relaterat till politiska skeenden och utbildningspolitik vid planernas införande. Studien är utformad med diskursteori som grund. Det vill säga att skolan och utbildningen ses som en social konstruktion. Studien visar att mönster ur tidsandan framträder ur äldre och nyare texter i respektive plan.

Denna uppsats behandlar det libyska politiska experimentet, närmare bestämt de historiska omständigheter i Libyen och omvärlden som kom att samverka för att gruppen kring Moammar al- Khadaffi kunde ta makten i september 1969. Uppsatsen beskriver och analyserar även de ideologiska och kulturella komponenter som den ikraftvarande massväldesideologin består av. Utifrån dessa komponenter, i huvudsak nationalism, ledarcentrism samt traditionalism, konstateras en påfallande likhet med den italienska fascismen i fråga om mål och medel..

Uppsatsens övergripande syfte är att utröna huruvida ett specifikt samtida populärkulturellt verk ? den amerikanska filmen John Q (2002) ? i representationen av sina karaktärer befäster en kolonialistisk diskurs eller om dessa gestaltas på ett sätt som skiljer sig från denna diskurs representationsmönster. Med kolonialistisk diskurs avser jag här en diskurs som fundamentalt gror ur de idémönster som var verksamma under den egentliga kolonialismen. Utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv med teoretiska analysinstrument från diskursteori och postkolonialism analyseras kvalitativt filmens karaktärer som indelas i fyra subjektspositioner; icke-vit man/kvinna och vit man/kvinna. Dessas identiteter undersöks i analysen utifrån fem huvudsakliga aspekter; 1/ funktion/roll i narrativet, 2/ personlighet och icke-fysiska egenskaper, 3/ agerande och förehavanden, 4/ utseende och slutligen 5/ eventuellt tydligt intertextuellt förhållande till den skådespelare som representerar honom/henne.Analysen visar att filmen John Q i upprättandet av en gynnad dikotomi mellan människa och system konstruerar karaktärernas identiteter på ett sätt som nästintill fullständigt följer den kolonialistiska diskursens representationsmönster.

Studien använder sig av en Multimodal Kritisk Diskursanalys (MCDA) för att analysera vanliga människor i reality-TV ur ett klassperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida programmet Ullared reproducerar idéer om klass och hur detta gör sig synligt genom konstruktionen av karaktären Morgan. Studien använder sig av ett teoretiskt ramverk bestående av vanlighet, klass, diskurs och skratt. I analysen undersöks utvalda sekvenser där semiotiska resurser granskas för att se hur de arbetar för att konstruera Morgan. Resultatet visar på att musik och videoredigering är två viktiga resurser i konstruktionen av Morgan, dock har allt som ses och hörs i bild en komplex samverkan med varandra som bidrar till slutkonstruktionen.

Intentionen med detta arbete är att uppmärksamma citizenship education som blivit allt mer betydande när det gäller skapandet av nationell enighet/identitet i Kenya. Mer specifikt innebär det att arbetets syfte var att undersöka hur utvalda kenyanska gymnasielärare arbetar med att förmedla kunskapen om citizenship education för att skapa nationell identitet och vilket innehåll som presenteras. Bifrågan blir om lärarna därefter uppmanar eleverna på något sätt att praktisera den kunskap som förmedlas i skolan om demokratiska rättigheter i samhället. För att besvara undersökningens frågeställningar har jag granskat dokument, i form av litteratur och databaser samt genomfört intervjuer, vilka sedan har analyserats. Respondenterna i intervjuerna har fått svara på likvärdiga frågor och ämnesområden där sedan dessa har satts i kontrast mot varandra för att frambringa eventuella differenser.

Syftet med uppsatsen är att reda ut om det finns ett samband mellan religiös åskådning, nationalitet och etnicitet i Bosnien och Hercegovina och hur sex personer från landet påverkas av detta samband. Meningen är att undersöka intervjupersonernas identitet i jämförelse med begreppen religion, nationalitet och etnicitet. För att reda ut detta problem har sex intervjuer gjorts och fokus har varit på deras känslor och åsikter kring deras egen tillhörighet. Den teoretiska bakgrunden till uppsatsen utåtgår från Peter L Bergers socialisationsteori och Gellners definition av begreppet nationalism och etnicitet. Den tredje teorin utgår från socialpsykologen Mead, som förklarar hur människors identitet skapas.

Studien har syftat till att utifrån ett intersektionellt perspektiv analysera läromedlet Hem- ochkonsumentkunskap åk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011).Analysens målsättning har varit att lyfta vilka värden och normer som konstrueras ochförmedlas genom läromedlet. Vidare har dessa normer och värden diskuterats mot dem somtillskrivs i läroplanen. Metoden har varit en kvalitativ textanalys med en kritiskdiskursanalytisk ansats. De diskurser som förekommit har beskrivits i de sex mytbildningarnaMyten om det västerländska idealet, Myten om det sekulariserade och protestantiska Sverige,Myten om det jämställda Sverige, Myten om ett kulturellt homogent Sverige, Myten ommedelklass-Sverige och Myten om Väst. Myterna symboliserar de förställningar som harframkommit genom dikotomierna Vi och dom, Majoritet och minoritet, Individ och kollektiv,Ordning och kaos, Utveckling och misär.

Syftet med den här studien är att undersöka hur ADHD-diagnostisering framträder i skolan ur ett diskursanalytiskt perspektiv, utifrån intervjuer dels med pedagoger och dels med barn diagnostiserade med ADHD. Undersökningen baseras även på 55 enkäter besvarade av pedagoger samt visst utredningsmaterial. Studien fokuserar makt ur ett mikro- och makroperspektiv med skolan som huvudarena. Michel Foucaults syn på relationen mellan makt och kunskap har varit bärande i undersökningen tillsammans med historiska jämförelser av skiftande normalitetsramar. Resultatet visar att den biomedicinska diskursen dominerar framför den psykosociala, när ADHD-diagnostisering diskuteras.

Denna uppsats rör sig inom fältet kritiska kulturarvsstudier och fokuserar på svensk utförselreglering av kulturhistoriska föremål genom tiderna. Utgångspunkten ligger i 2014 års omformulering av kulturmiljölagens portalparagraf, vilken numera inkluderar mångfaldsmål. Kulturmiljölagens utförselreglering (reglerad i 5:e kapitlet), som inte uppdaterades samtidigt, är tänkt att läsas mot bakgrund av de inledande bestämmelserna. Eftersom den sedan tidigare uppfattats vila på ålderdomliga nationalistiska värdegrunder, uppstod frågan ifall det fanns en diskrepans i förhållande till de nya målen.För att hitta svar söker sig uppsatsen tillbaka till utförselregleringens formativa moment samt förändring från 1920-talet och framåt och sätter detta i relation till nuvarande kulturpolitiska mål och kulturvård i dagens samhälle. Motiv till utförselreglering men också vilka föremålstyper som skyddats genom tiderna har studerats, analyserats och jämförts kvalitativt.

Uppsatsen är en historiografisk undersökning. Den granskar forskning som bedömer dearmeniska massakrerna som folkmord och forskning som ifrågasätter detta. Händelserna ärmycket omdiskuterade båda politiskt och historiskt.En bakgrundsöversikt belyser de sista tre decennierna av det osmanska rikets moderna historiaoch förspelet till händelserna under första världskriget samt påverkan av stormaktspolitikenunder senare delen 1800-talet och början av 1900-talet på utvecklingen i Mellanöstern ochfrämst inom det osmanska imperiet. Uppsatsen diskuterar vilken roll turkisk nationalism,turanism och panislamism spelade i händelserna och hur dessa påverkade relationen mellanungturkrörelsen och armenierna.Hur tolkar forskarna källorna och vilken roll spelar källmaterialet i rekonstrueringen avhistoriska fakta bakom debatten om mordet på den osmanskt armeniska befolkningen 1915?Analyserna omfattar flera åsikter och attityder inom genocidforskning; det finns historiker ochandra forskare som förnekar och förkastar idén att det var genocid; andra vill ha ettinternationellt erkännande av massakrerna i Anatolien och klarhet om den turkiska statensskuld i denna fråga.