Genom att vÀlja de lÀnder inom EU som kan tÀnkas ha störst inverkan inför framtidens EU-rÀtt försöker vi urskilja genom arbetsrÀttshistorien vad det finns för traditioner nÀr det gÀller sedvÀnjor, arbetarrörelser och arbetsrÀtt. Uppsatsen Àr en komparativ studie för att belysa de fyra lÀndernas olikheter och likheter. Dessutom försöka analysera orsaker och orsakssamband. De lÀnder som studeras nÀrmare i uppsatsen Àr Sverige, Tyskland, Frankrike och Storbritannien. Ett av lÀnderna var först med att lagstifta kollektivavtalet och det var redan i slutet av 1800-talet.

Nollvisionen Àr grunden i trafiksÀkerhetsarbetet i Sverige. I Nollvisionen utgÄr man frÄn att olyckor inte kan förhindras dÀrför att mÀnniskor alltid kommer att göra misstag. Förarna har ansvaret över att följa de regler och lagar som finns men Àven de som skapar lagar och regler samt bygger upp vÄr trafikmiljö har ett ansvar för att minimera risken för trafikolyckor. Det övergripande ansvaret ligger pÄ VÀgverket. För att fÄ framföra ett tungt fordon krÀvs bl.a.

VÄldtÀkt Àr ett stÀndigt aktuellt Àmne samtidigt men Àven ett som man gÀrna undviker att tala om det. Sverige Àr det land som har vÀrst statistik nÀr det gÀller vÄldtÀktsbrottet, vilket kan bero pÄ flera olika anledningar som dock inte kommer att undersökas nÀrmare i uppsatsen.De flesta vÄldtÀkterna sker inom hemmets vÀggar, dÀrför förefaller det uppseendevÀckande att de inomÀktenskapliga vÄldtÀkterna kriminaliserades i Sverige sÄ sent som pÄ 1960 talet.Uppsatsen tar upp hur resonemangen kring genus, manligt, kvinnligt och rÀttsligt gick nÀr sexualbrottskommittén, lagrÄdet och dess remissinstanser samt första och andra riksdagskammaren utredde den eventuella kriminaliseringen.Uppsatsen förhÄller sig till genusteori, kriminologisk historia över de inomÀktenskapliga vÄldtÀktsbrotten samt andra teorier som kan förklara företeelsen. Resultaten visar ett allmÀnt motstÄnd mot att kriminalisera de inomÀktenskapliga vÄldtÀkterna i de flesta instanserna. Det mest frekvent förekommande argumentet Àr att ett dylikt brott har svÄrt att komma till samhÀllets kÀnnedom samt att det Àr svÄrt att bevisa. En lÄg tilltro förÀrades det kvinnliga könet dÄ man menade att de skulle utnyttja lagen till sin egen fördel i skilsmÀssoprocesser eller vid illegitimt abortbehov.  Ett visst resonemang kring könens olikhet och samhÀllelig förÀndring kan skönjas hos en av kÀllorna.

Denna kandidatuppsats i landsbygdsutveckling handlar om regeringens vision om Sverige ? det nya matlandet. Med utgÄngspunkt i mÄldokumentet PÄ god vÀg. MÄldokument för Matlandet mot Är 2020 har en analys av textens innehÄll gjorts. Syftet har varit att undersöka hur beskrivningen av Matlandet Sverige kan ses som ett uttryck för rÄdande diskurser och kulturella vÀrderingar.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka betydelsen av KASAM, copingstrategier och upplevelse av stress för studenters alkoholkonsumtion. Hypoteserna som lÄg till grund för studien var följande: studenters alkoholkonsumtion pÄverkas av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress men Àven att kvinnliga studenters alkoholkonsumtion pÄverkas i större grad Àn mÀns av KASAM, copingstrategier och upplevelsen av stress. Deltagarna i studien var 120 studenter varav 79 kvinnor och 41 mÀn frÄn ett universitet i sydöstra Sverige. För att undersöka de olika variablernas betydelse för studenters alkoholkonsumtion anvÀndes i studien en multipel stepwise regressionsanalys, av denna anledning var enkÀter ett lÀmpligt instrument för att samla in data. Resultatet av regressionsanalysen visade pÄ att endast upplevelsen av stress och anvÀndningen av alkohol som copingstrategi signifikant pÄverkar alkoholkonsumtionen för studenter samt att manliga studenters alkoholkonsumtion pÄverkas i större grad Àn kvinnors av upplevelsen av stress och anvÀndning av alkohol som copingstrategi.

Enligt teorin om öppen rĂ€nteparitet (UIP) ska den förvĂ€ntade nominella vĂ€xelkursförĂ€ndringen motsvara rĂ€ntedifferensen mellan tvĂ„ lĂ€nder. I sjĂ€lva verket visar de flesta studier att teorin inte hĂ„ller och att det förekommer ett signifikant negativt samband mellan variablerna istĂ€llet för det positiva sambandet som följer av teorin (Froot&Thaler 1990, McCallum 1994). Även i denna uppsats konstateras ett negativt samband, vilket innebĂ€r att UIP kan förkastas för Sverige och USA under perioden 1994:1-2006:2. En amerikansk investerare som köper svenska statsskuldvĂ€xlar fĂ„r sĂ„ledes förutom en högre rĂ€nta Ă€ven avkastning i form av en apprecierande vĂ€xelkurs. I uppsatsen undersöks om avvikelsen frĂ„n teorin kan förklaras utifrĂ„n förekomsten av en riskpremie för det mindre landet Sverige.

VÀstvÀrlden och Japan har sedan Är 1869 haft en ömsesidig inverkan pÄ varandra. De senaste Ären har den japanska kulturen kommit att influera mÄnga lÀnder i vÀst mer Àn tidigare, dÀribland Sverige. Den japanska trÀdgÄrden Àr en av influenserna och det syns bland annat i privata trÀdgÄrdar och i plantskolekataloger. Denna uppsats Àr en studie av hur man i Sverige anvÀnder sig av den japanska trÀdgÄrden. Syftet Àr att genom besök i japanska trÀdgÄrdar i Japan och Sverige ta reda pÄ hur man har valt att gestalta den japanska trÀdgÄrden i Sverige. JÀmförelsen utförs genom litteraturstudier och platsstudier. Litteraturstudierna skapar en förstÄelse för vad en japansk trÀdgÄrd Àr och vad den har för betydelse.

Nyföretagande Àr viktigt eftersom det pÄverkar sysselsÀttningen och tillvÀxten i Sverige positivt. I och med att nyföretagandet har minskat de senaste Ären anser vi att nyföretagande Àr ett aktuellt och intressant Àmne. Denna uppsats syftar till att skapa förstÄelse för viktiga faktorer som kan pÄverka nyföretagande i Sverige och förklara hur och varför de kan pÄverka nyföretagandet. Studien har utförts i form av personliga intervjuer med tre företagare inom konsultbranschen i LuleÄ. Analysen baserar sig pÄ intervjuerna med de berörda företagarna samt pÄ referensramen.

E-handeln i Sverige tog stora kliv framÄt för nÄgra Är sedan och har sedan dess legat pÄ en hög och jÀmn nivÄ. Det finns ett stort antal olika e-handlare som alla försöker locka till sig kunder pÄ ett eller annat sÀtt. Vad Àr det dÄ som fÄngar konsumenterna bÀst och vad gör att de litar pÄ vissa e-handlare men inte pÄ andra. RÀcker det med att bara ha ett lÄgt pris eller Àr det bÀttre att visa att hemsidan Àr sÀker. Syftet med uppsatsen Àr helt enkelt att ta reda pÄ vad konsumenter vÀrderar högst nÀr det gÀller att vÀlja e-handlare att köpa ifrÄn.

En sÀker identifiering av hÀstar Àr viktig nÀr det gÀller avel, spelsÀkerhet, försÀljning,smittskydd och livsmedelssÀkerhet. Syftet med denna litteraturstudie var att jÀmföra olikaidentifieringsmetoder med avseende pÄ sÀkerhet och enkelhet vid avlÀsning, hÄllbarhet övertid, som inte kan manipuleras, kostnader, arbetsmetoder och djurvÀlfÀrd. ChipmÀrkning ochfrysmÀrkning Àr de identifieringsmetoder som anvÀnds i Sverige idag. I denna studie harocksÄ andra förekommande metoder sÄsom brÀnnmÀrkning, tatuering och öronmÀrkningstuderats. BrÀnnmÀrkning, chipmÀrkning och frysmÀrkning Àr sÀkra metoder vid avlÀsning, dehÄller över tid och Àr svÄra att manipulera.

Under kursen SKK (SprÄk, kultur och kommunikation vid UmeÄ Universitet) gjorde vi ett filmreportage utifrÄn en artikelserie i en lokal tidning i norra Sverige. Artiklarna belyste segregeringen av utlÀndska elever i den svenska skolan som skett i en mindre inlandskommun i Sverige. Vi vill med denna studie belysa problematik och möjligheter i möten mellan kulturer i skolan. De sociala skillnader i samhÀllet som bidrar till segregation mellan svenska elever och elever med invandrarbakgrund i den svenska skolan Àr mÄnga. Kulturella skillnader sÄsom religion och levnadssÀtt kan bidra till segregation men Àven de bristfÀlliga kunskaperna i det svenska sprÄket hos vissa elever med utlÀndsk bakgrund kan vara en bidragande faktor.

Denna studie behandlar hur den tyska nationella kulturen pÄverkar organisationskulturen i tyska dotterbolag med verksamhet i Sverige. Antropologen Geert Hofstedes studie om kulturdimensioner samt forskning inom samma omrÄde har legat till grunden för teoridelen. Den existerande forskningen har kompletterats med en fallstudie pÄ fyra tyska dotterbolag i Sverige, dÀr fyra intervjupersoner har bidragit med sin erfarenhet. Den insamlade datan har analyserats för att se hur nationell kultur pÄverkar organisationskultur. Datan har sedan analyserats utifrÄn tidigare forskning gjord pÄ samma omrÄde.

Denna uppsats undersöker ensamkommande barns situation med sĂ€rskilt fokus pĂ„ psykisk hĂ€lsa. Antalet ensamkommande barn har sedan 2005 ökat markant. År 2008 tog Sverige emot 1510 barn som kom utan förĂ€ldrar. Trots denna höga siffra Ă€r gruppen relativt obelyst i Sverige idag. De har ofta varit med om högst traumatiska upplevelser och anlĂ€nder utan anhöriga vilket gör dem till en utsatt grupp.

Denna studie undersökte kulturella skillnader i emotionella och kognitiva aspekter av subjektivt vÀlbefinnande, mer specifikt uttryckt; nivÄer av positiva, negativa och balanserade kÀnslor och hur dessa pÄverkar vÀlbefinnande. Studien innefattar 212 infertilitetsdrabbade kvinnor i det individualistiska landet Sverige och det kollektivistiska landet Iran. Korrelationsanalys, regressionsanalys och One-way ANOVA anvÀndes för att besvara forskningsfrÄgorna. Resultaten visade ingen kulturell skillnad i kognitivt vÀlbefinnande; men Svenska kvinnor uppgav högre kÀnslonivÄer, medan de Iranska i större utstrÀckning kunde uppleva motsatta kÀnslotillstÄnd samtidigt. Balanserad affekt var huvudsaklig prediktor för vÀlbefinnande i bÄda grupper.

I samhĂ€llet har Sverigedemokraterna (SD) vĂ€xt starkare de senaste Ă„ren. Om vi gick till val idag skulle SD komma in i riksdagen. Nyligen publicerade Aftonbladet en politisk artikel skriven av Jimmie Åkesson, ordförande för SD, dĂ€r muslimerna utpekades som Sveriges största hot. Är detta ett bevis pĂ„ vilka attityder som Ă€r pĂ„ frammarsch i Sverige? VĂ„r studie undersöker vilka attityder om muslimer och i förlĂ€ngningen mot andra kulturer, nĂ„gra högstadieelever har pĂ„ tvĂ„ skolor med en mindre mĂ„ngkulturell prĂ€gel i en kommun med hög mĂ„ngkulturell karaktĂ€r.