Japanska trädgårdar, på svenskt och japanskt vis
fyra studier av japanska trädgårdar i Japan och Sverige
Västvärlden och Japan har sedan år 1869 haft en ömsesidig inverkan på varandra.
De senaste åren har den japanska kulturen kommit att influera många länder i
väst mer än tidigare, däribland Sverige. Den japanska trädgården är en av influenserna
och det syns bland annat i privata trädgårdar och i plantskolekataloger.
Denna uppsats är en studie av hur man i Sverige använder sig av den japanska
trädgården. Syftet är att genom besök i japanska trädgårdar i Japan och Sverige ta
reda på hur man har valt att gestalta den japanska trädgården i Sverige. Jämförelsen
utförs genom litteraturstudier och platsstudier. Litteraturstudierna skapar en
förståelse för vad en japansk trädgård är och vad den har för betydelse. Platsstudierna
utförs i fyra japanska trädgårdar, varav två i Japan och två i Sverige. Dessa
studier ska visa om det finns några skillnader mellan trädgårdarna i Japan och
Sverige och i så fall vad det är för skillnader, hur de uppkommit och varför. Urvalet
av de japanska trädgårdarna gjordes bland offentliga japanska trädgårdar då
de är lättare att besöka och för att det ofta finns en tydlig tanke bakom gestaltningen
i offentliga sammanhang. I arbetet förklaras tankarna bakom de mest kända
japanska trädgårdstyperna: palatsträdgården, meditationsträdgården,
teträdgården och promenadträdgården. Platsstudierna för de japanska trädgårdarna
redovisas med hjälp av ett protokoll från platsbesök och jämförs sedan med
kunskaps från litteraturstudierna. De främsta skillnaderna som framkommer av
platsstudierna grundar sig i olikheter i religion och kultur, till exempel japanernas
vördnad för naturen som härstammar från den inhemska religionen shinto. Enligt
shinto är människan och naturen jämlika och detta avspeglar sig i hur japanerna
värnar om sina trädgårdar. Denna vördnad finns inte i Sverige och det kan bero
på att de judisk-kristna traditionerna ser motsättningar mellan människan och
naturen och säger att människan ska ta makten över naturen. Dessa skillnader
som går så långt tillbaka i tiden är svåra att förändra, så för att kunna använda sig
av den japanska trädgårdens principer och filosofier bör de anpassas till vår kultur
och våra förutsättningar.