Syfte: Syftet med studien Àr att jÀmföra Malmö FF:s och IFK Göteborgs fotbollsakademier pÄ högstadie- respektive mellanstadie-/högstadienivÄ. Att skapa förstÄelse för vad en fotbollsakademi i Sverige kan innebÀra och problematisera företeelsen utifrÄn förhÄllandet mellan tidiga selekteringar och den ökande professionaliseringen. Malmö FF:s och IFK Göteborgs ungdomsverksamheter beskrivs kort och jÀmförs för att kunna sÀtta in akademiverksamheten i ett sammanhang. FrÄgestÀllning: Vad motiverar förekomsten av fotbollsakademier? ProblemomrÄdet nÀrmas genom att ha begreppet profession som teoretisk utgÄngspunkt.

Åsikten att kvinnan anses vara understĂ€lld mannen Ă€r inget nytt fenomen. Detta synsĂ€tt har prĂ€glat bĂ„de det svenska och oĂ€ndligt mĂ„nga andra samhĂ€llen under hundratals Ă„r. Sverige anses av mĂ„nga vara ett av vĂ€rldens mest jĂ€mstĂ€llda lĂ€nder nĂ€r det gĂ€ller mycket, sĂ„ Ă€ven skolsystemet. Skolans vĂ€rld Ă€r majoriteten av mĂ€nniskorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur Ă„terges dĂ„ det jĂ€mstĂ€llda svenska samhĂ€llet för eleverna? Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n framstĂ€lls genom fotografierna i lĂ€roböcker för historia pĂ„ gymnasiet.

Ur ett historiskt perspektiv har hedgefonder som grupp klarat sig bra i finansiella kriser, vilket tyder pÄ att deras strategier och förvaltning fungerar. De omgÀrdas av friare placeringsregler Àn traditionella fonder vilket gör att korrelationen med marknaden (SIXRX) Àr lÄg. Eftersom dagens ekonomiska kris Àr den vÀrsta pÄ lÀnge Àr det intressant att undersöka om hedgefonder lyckats Àven i denna kris. Syftet Àr att ta reda pÄ hur hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat i den nuvarande ekonomiska krisen, i jÀmförelse med hur de presterade under IT-krisen.Förklaringar till hedgefondernas prestationer söks i deras förutsÀttningar och strategier i relation till varandra och andra fonder. Resultatet av undersökningen visar att hedgefonder med sitt sÀte i Sverige har presterat sÀmre i den nuvarande krisen Àn under IT-krisen.

Insiderhandel Àr en förekommande företeelse som sker i Sverige liksom i andra lÀnder med marknadsekonomi. Antalet misstÀnkta insiderbrott har ökat i antal de senaste Ären men antalet Ätal och fÀllande domar har trots detta varit i stort sett konstant. Med insiderbrott avses att nÄgon har otillÄtet utnyttjat insiderinformation i syfte att göra en ekonomisk vinning. Insiderhandel förbjuds i Lag (2005:377) om marknadsmissbruk och legaldefinitionen av vad som anses vara insiderinformationen uppfattas som otydlig och vag vilket leder till bedömnings- och tillÀmpningsproblem.För att finansmarknaden ska fungera vÀl krÀvs det att vi har en insiderlagstiftning i och med att det stÀrker allmÀnhetens förtroende. Har allmÀnheten ett starkt förtroende för finansmarknaden kommer de att vÀlja att placera pengar och handla pÄ marknaden.

I denna uppsats undersöks pÄ kvartalsbasis de ekonomiska effekterna av tvÄ vÀlkÀndainstrumentregler för Sverige under perioden 1993?2005. Dessa Àr: Taylor- respektiveMcCallumregeln. Instrumentet som anvÀnds i Taylorregeln Àr den korta styrrÀntan. McCallumregelninnehÄller ett annat instrument för centralbanken, lÄngrÀntan.

Syftet med denna uppsats Àr att jÀmföra manliga och kvinnliga programledares intervjuteknik i morgonprogrammet Gomorron Sverige. Under de 150 Är som intervjun har utvecklats Àr den idag ett av journalistikens viktigaste redskap. Uppsatsen Àr baserad pÄ teorier om hur man uppnÄr en bra intervjuteknik genom olika knep, samt teorier om genus inom journalistiken dÀr den manliga och kvinnliga dikotomin diskuteras. Vi har valt att anvÀnda oss av metoden kvalitativ intervjuanalys, dÀr vi har tagit fram frÄgor frÄn teorierna och som vi sedan stÀllt till vÄrt material.VÄra resultat visar att det finns mÄnga likheter i mÀns och kvinnors intervjuteknik. Resultaten visar Àven att kvinnliga programledare har mer makt över intervjun genom sina frÄgor och hur de agerar.

Den svenska regeringens utnÀmningsmakt av högre statstjÀnstemÀn Àr idag utsatt för skarp kritik, bÄde i media och bland politiker. All offentlig makt i Sverige utgÄr frÄn folket enligt regeringsformen. Men i detta fall finns det fÄ möjligheter för medborgarna att kontrollera regeringens arbete med att tillsÀtta tjÀnstemÀnnen. Syftet med uppsatsen var att se hur legitim den svenska utnÀmningspolitiken Àr utifrÄn Beethams legitimitetsteori, i denna teori finns tre kriterier. UtifrÄn det första kriteriet mÄste makten fungera utifrÄn de rÄdande lagar och regler som instiftats av samhÀllet.

Under det senaste 10-15 Ă„ren finns ett ökande inslag av sĂ€rskilda förband och enheter för inhĂ€mtning av information och underrĂ€ttelser frĂ„n mĂ€nskliga kĂ€llor i de insatsomrĂ„den som Sverige skickar trupp till. Dessa förband kan vara av typen Field Humint Teams (FHT) eller National Intelligence Cells (NIC). Ökningen av denna typ av förband samt ökningen av det militĂ€ra behovet av att agera i miljöer som prĂ€glas av kontakter med mĂ€nniskor har skapat en ökad anvĂ€ndning av det engelska uttrycket HUMINT (Human Intelligence) i den svenska militĂ€ra vokabulĂ€ren.  HUMINT och Personbaserad inhĂ€mtning (PBI) Ă€r det tvĂ„ begrepp som i Sverige anvĂ€nds för att beskriva inhĂ€mtningen av information och underrĂ€ttelser frĂ„n mĂ€nskliga kĂ€llor. I Försvarsmaktens UnderrĂ€ttelsehandbok - FörhandsutgĂ„va (FM UndH Fu) frĂ„n 2006 anvĂ€nds begreppet HUMINT trots sitt engelska ursprung och ingen tydlig svensk översĂ€ttning Ă€r dĂ€r gjord. De övriga underrĂ€ttelsedisciplinerna Ă€r dock översatta till en svensk benĂ€mning.

Eriksson, T. & Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, HÀlsopedagogiska programmet.

Sverige har ett framtida mÄl att minska energianvÀndningen i bostÀder. För att lyckas med detta behöver mer energibesparande ÄtgÀrder bli av. Det behöver bli ett helhetstÀnk i större utstrÀckning nÀr fastigheter stÄr inför en mer genomgripande renovering dÄ möjligheten att göra energibesparande ÄtgÀrder Àr som störst.Den hÀr studien visar pÄ de bidragande faktorer som pÄ ett eller annat sÀtt pÄverkar beslutsprocessen av energieffektivisering. Den tar Àven upp hur situationen Àr bland ett antal fastighetsbolag i södra Sverige som valt och delta i en intervju. Slutligen ges förslag till incitament för att pÄskynda processen..

Energieffektivisering av byggnader Àr ett uppmÀrksammat Àmne mycket pÄ grund av att bostÀder och lokaler stÄr för 35 % av den totala energianvÀndningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nÄ nÀra-nollenergibyggnad till Är 2021. Definitionen av nÀranollenergibyggnad Àr en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket lÄga mÀngden energi som krÀvs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi frÄn förnybara energikÀllor.Passivhus Àr en typ av lÄgenergihus som har ett tÀtt klimatskal som hÄller ett lÄgt U-vÀrde och utnyttjar interna vÀrmetillskott frÄn hushÄllmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lÀgre energiförluster och lÀngre behov av tillförd energi, vilket nÀrmar sig nÀra-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som stÀlls av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. EnergiberÀkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

Det svenska samhÀllet har under lÄng tid varit vÀldigt elberoende och detta beroende har inte minskat trots politiska intentioner i den riktningen. Syftet med denna uppsats har uttryckts i tvÄ delar. En del var rent empirisk dÀr det skulle undersökas om Sverige Àr beroende av andra lÀnder i sÄdan utstrÀckning att det utgör ett hot mot statens sÀkerhet. För att uppfylla det syftet skulle uppsatsen behandla kopplingen mellan energi och sÀkerhet. Den andra delen av syftet var teoretiskt och skulle testa i vad mÄn neorealismen och interdependensteorin hade nÄgot förklaringsvÀrde vad gÀllde att skönja energibehovets konsekvenser för en enskild stat.

Licensiering utgo?r ett viktigt verktyg inom upphovsra?tten och har en stor praktisk betydelse fo?r sa?va?l upphovsma?n som ra?ttighetsutnyttjare och andra. Avtalslicensen a?r en nordisk ra?ttsfigur som framtagits fo?r att klarera ra?ttigheter vid massutnyttjanden av upphovsra?ttsligt skyddade verk och ger mo?jlighet att utnyttja verk av utanfo?rsta?ende upphovsma?n utan att inha?mta tillsta?nd. Upphovsma?nnens ra?ttigheter tillvaratas genom ra?tt till ersa?ttning och erforderliga skyddsregler.

Patienter som vÄrdats pÄ en intensivvÄrdsavdelning beskriver ofta att de under vistelsen upplevt smÀrta, vilket kan ge traumatiska minnen lÄng tid efter. Patienten Àr i regel ventilatorbehandlad och har en fluktuerande medvetandegrad eller Àr medvetslösa. Vid medvetslöshet har patienten inte förmÄga att uttrycka sig verbalt utan andra sÀtt att tolka och bedöma smÀrta ska dÄ anvÀndas. Syftet med denna studie var att belysa hur intensivvÄrdssjuksköterskan evidensbaserat bedömer smÀrta hos en medvetslös intensivvÄrdspatient. En deskriptiv kvalitativ studie genomfördes.

Syftet: Syftet med denna uppsats Àr att se till de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Ryssland. UtifrÄn Hofstedes fem dimensioner, kompletterat med Trompenaars studie, vill vi se om en förÀndring har skett i Rysslands kultur och hur etablerade företag pÄ den ryska marknaden uppfattar Ryssland. Metod: Studien Àr kvalitativ och utifrÄn en deduktiv ansats. PrimÀrdatainsamling har gjorts med hjÀlp av tre respondenter samt har en sekundÀrdataanalys gjorts för att insamla empirin som sedan har analyserats utifrÄn det teoretiska perspektivet. Teoretiska perspektiv: Uppsatsens teoretiska utgÄngspunkt Àr utifrÄn Hofstedes fem dimensionsmodeller av nationell kultur samt av Fons Trompenaars sex dimensioner som ett komplement till Hofstedes undersökning. Resultat: Resultatet av vÄr primÀrdata och sekundÀrdataanalys visar pÄ att de kulturella skillnader som finns mellan Sverige och Ryssland i stor utstrÀckning beror pÄ historiens utformning av mÀnniskors vÀrderingar. Historian influerar mycket pÄ hur ett lands kultur gestaltas. VÀrderingar tar tid att förÀndra och pÄ grund av det Äterfinns mycket av kommunismens tankesÀtt i dagens Ryssland. .