Syftet med denna uppsats var att undersöka vad invandrarkvinnor hade för upplevelser av utbildningsprogrammet pÄ Arosdöttrarna. LÄgutbildade, invandrande kvinnor har lÀnge varit en utsatt grupp i samhÀllet, prÀglade av arbetslöshet, obetalt hemarbete och psykisk ohÀlsa. SamhÀllets insatser för integrering har inte varit tillrÀckliga vilket resulterat i att invandrarkvinnor varit hemma flera Är utan nÄgon huvudsysselsÀttning utanför hemmet. SprÄkinlÀrning och social kontakt med andra verkar enligt tidigare forskning ha varit viktigt i integrationsprocessen. Ett sÀtt har varit att ge kvinnor verktyg för att frÀmja deras empowerment, det vill sÀga, förmÄgan att hantera exempelvis problem.

Tes: Homogenisering Àr en uteslutningsmekanism som försvÄrar invandrarnas möjligheter att nÄ chefspositionerna i arbetslivet.Syfte: VÄrt syfte med denna uppsats Àr att öka förstÄelsen kring och skapa en medvetenhet om homogenisering som fenomen. Vi anser att man genom att skapa en medvetenhet och vÀcka tankar kring homogenisering som process ökar chanserna att motverka homogenisering.Metod: Vi valde att arbeta med Malmö kommun dÄ de som organisation har ett befolkningsansvar som innehÄller ett krav att pÄverka befolkningen i mÄngkulturell riktning genom olika insatser i exempelvis skola och föreningsliv, pÄ arbetsmarknaden i sin egen organisation och i sin egen service till medarbetarna. I val av informanter utgick vi frÄn att homogenisering pÄ chefsnivÄer bÀst kunde undersökas genom personliga intervjuer med chefer i de kommunala verksamheterna. Detta för att ta reda pÄ hur chefer ser pÄ mÄngfald, rekrytering, samt ta del av deras tankar och funderingar kring varför ledningsstrukturen ser ut som den gör och vad man eventuellt kan göra för att Àndra pÄ den.Slutsatser: Vi kunde konstatera att homogenisering Àr ett faktum pÄ chefsnivÄer hos de undersökta verksamheterna, detta trots omfattande mÄngfaldsinsatser inom kommunen. I vÄr undersökning kunde vi hitta visa möjligheter för att ÄtgÀrda homogenisering.

Uppsatsens syfte Àr att belysa kursplaners och lÀrarattityders pÄverkan pÄ andrasprÄkslÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen. FrÄgestÀllningarna Àr uppdelade i utifrÄn syftets tvÄ aspekter och Àr formulerade pÄ följande sÀtt: Hur pÄverkar kursplaner lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? samt Hur pÄverkar lÀrarattityder lÀrares förhÄllningssÀtt gentemot dialekter i uttalsundervisningen? Undersökningen bestÄr av en surveyundersökning och materialet samlades in genom en webb-baserad enkÀt. Totalt besvarades enkÀten av 58 svenska som andrasprÄkslÀrare varav 15 har utbildning för arbete mot grundskolan, 16 för högstadiet, 14 för gymnasiet och 13 för SFI (svenska för invandrare). Materialet redovisas i enlighet med statistiska konventioner och analys i form av ANOVA (Analysis of Variance) och Pearsonkorrelationer.Resultatet gÀllande kursplaners influens visar att det inte finns nÄgon pÄvisbar skillnad mellan lÀrargrupperna: grundskol-, högstadie-, gymnasie- och SFI-lÀrarna gÀllande deras medvetna pÄverkan pÄ elevers dialektanvÀndning och undervisning om dialekter i klassrummet.

 SAMMANFATTNINGBakgrund: Livmoderhalscancer orsakas av humant papillomvirus (HPV). De flesta fallen intrÀffar bland kvinnor som inte deltar i preventionsprogram mot livmoderhalscancer. Syfte: Att undersöka invandrarkvinnors instÀllning till prevention av livmoderhalscancer. Metod: En explorativ kvalitativ studie. The Health Belief Model har anvÀnts som teoretisk modell.

SjukvÄrden i Sverige möter allt fler patienter med invandrarbakgrund. Patienterna kan ha sprÄk, kultur och religion som skiljer sig frÄn vÄrdgivarens. Detta kan skapa svÄrigheter för vÄrdgivaren i det tvÀrkulturella vÄrdmötet. Forskning som berör den svenska audionomens perspektiv pÄ det tvÀrkulturella vÄrdmötet Àr sÀllsynt. DÀrav denna studie.Syftet Àr att ur svenska audionomens perspektiv beskriva vÄrdmötet med vuxna patienten med invandrarbakgrund vid landstingens audionomtÀtaste audionommottagningar.

Studien genomfördes enligt principen för systematisk litteraturöversikt dÀr kunskapslÀget beskrevs och förslag pÄ lösningar och förbÀttringar samlades in. Sökning och bedömning gjordes enligt Goodmans sju steg. Problemet preciserades, inklusions- och exklusionskriterier stÀlldes upp och en plan för litteratursökningen formulerades. Artiklar med studier som mötte inklusionskriterierna samlades in och deras slutsatser tolkades. Slutligen formulerades rekommendationer baserade pÄ fakta insamlat frÄn de olika studierna.

Diabetes mellitus Àr en folksjukdom som trots preventiva ÄtgÀrder har en stadigt ökad prevalens i hela vÀrlden, förorsakar 5 % av dödsfallen globalt varje Är och som sannolikt kommer att öka mer Àn 50 % de nÀstkommande 10 Ären. I Sverige likt mÄnga andra lÀnder i Europa har invandringen lett till att vi lever i samhÀllen med kulturella skillnader. EgenvÄrden vid diabetes mellitus Àr en viktig del av behandlingen som minskar risken för diabeteskomplikationer. Internationellt sett har forskningen mestadels fokuserat pÄ etniska minoritetsgrupper och sjukvÄrd utifrÄn skillnader mellan sjukdom och dödlighet. Forskningen tenderar att pÄvisa att socioekonomiska skillnader och etnicitet Àr viktiga faktorer som pÄverkar dÄlig hÀlsa.

Mitt examensarbete handlar om min musikaliska bana och skall ge en överblick av mig sjÀlv som musiker hÀr och nu. Det blev mÄnga byten av instrument i min musikaliska karriÀr, som har skapat problem med min musikaliska identitet och bild av mig sjÀlv. Vem Àr jag egentligen, som musiker? Vilket instrument identifierar jag mig med? UppvÀxt och utbildning i ett annat land har givit mig en grund att stÄ  pÄ men har samtidigt skapat problem för mig med den svenska undervisningen. Vad Àr rÀtt och vad Àr fel? Finns det rÀtt eller fel? Hur har min identitet pÄverkats av de olika utbildningssystemen? Jag skapade en enkÀt för utlÀndska studenter för att ta reda pÄ om jag Àr ensam om mina upplevelser och dÀrmed fÄnga eventuella skillnader.UppvÀxt och skolgÄng pÄverkar  musikers identitet och man bÀr konsekvenserna av skolningen genom hela livet.Hur pÄverkas identiteten av instrumentval, repertoar och arbetsplats? Jag har tittat nÀrmare pÄ detta.PÄverkas musikers identitet av kön? Hur lÀtt Àr det att vara kvinna och invandrare? Fungerar integrationen i Sverige? Jag försöker hitta svar pÄ sÄdana frÄgor.I det sista kapitlet reflekterar jag över min examenskonsert och min musikaliska identitet.Jag har kommit fram till att min identitet Àr Musiker och VÀrldsmedborgare.

Under 2006 fick utvecklingsnĂ€mnden i Helsingborgs kommun bidrag frĂ„n lĂ€nsstyrelsen i SkĂ„ne för att kunna driva mansgrupper med invandrarmĂ€n. Sedan dess har ca 300 mĂ€n genomgĂ„tt utbildningen, vilken omfattas av tio tillfĂ€llen ĂĄ tre timmar vardera. Överordnad mĂ„lsĂ€ttning med grupperna Ă€r att göra invandrarmĂ€nnen mer delaktiga i svenska samhĂ€llet. Dessutom ska deras attityder förĂ€ndras och jĂ€mstĂ€lldheten öka. Den teoretiska ansatsen bestĂ„r av en diskussion runt förhĂ„llandet mellan struktur och individ.

The purpose of the essay has been to examine representations of immigrants in contemporary library and information science research in a Scandinavian context. By analyzing nine articles from the past decade we examine the perceptions that exist in the concepts of multiculturalism, culture, race, ethnicity, religion, gender and whiteness and what role and importance the library as a place is assigned in relation to immigrants as a user group. Our study consists of a qualitative text analysis, a critical oriented close reading method based on critical race and whiteness studies and intersectional theory. We have, with the help of Sara AhmedÂŽs theories of hegemonic whiteness, demonstrated how multiculturalism is partly presented as something desirable and good, partly as something potentially threatening.The discourse of multiculturalism can be said to express the notions of the other, which in the source material manifests itself by ascribing otherness to immigrants. We have, for example, examined how ethnical and cultural differences are highlighted by a separation of East and West, the library?s educational and assisting role in relation to immigrants as a user group as well as representations of whiteness, gender and clothes.

Den hÀr uppsatsen har till syfte att undersöka den dagliga medieanvÀndning som finns hos första generationens invandrarungdomar frÄn Kurdistan, samt ta reda pÄ om de som elever i skolan har varit med om att lÀrare tagit upp nyheter rörande deras hemlÀnder i den allmÀnna undervisningen. Om vi ser det hela med elevernas ögon tror vi att de kommer att uppleva att undervisningen blir mer relevant för dem om ocksÄ nyheter frÄn deras hemlÀnder diskuteras i klassrummet. Extra fokus har lagts pÄ om medier frÄn hemlÀnderna ingÄr i medieanvÀndningen. Studien bygger pÄ en explorativ fallstudie med semistrukturerade intervjuer tillsammans med tre manliga och tre kvinnliga elever med kurdisk bakgrund i Äldrarna 16-18 Är pÄ Tingvallagymnasiet i Karlstad.Det Àr relevant att undersöka medievanorna hos unga invandrare i Sverige eftersom det inte finns speciellt mÄnga studier gjorda som har fokuserat pÄ just den hÀr frÄgan. Som blivande medielÀrare anser vi ocksÄ att det Àr viktigt att ha kÀnnedom om invandrares medievanor eftersom vi dÄ bÀttre kan planera vÄra lektioner med en mer multikulturell inriktning.</p><p> </p><p>Resultaten visar att ungdomarna har ett intresse av att hÄlla sig uppdaterade dels om hÀndelser i Sverige, men Àven i deras hemlÀnder och i övriga vÀrlden.

Title: [Frontline bureaucrats discretion in the transition to Establishment Reform]This essay aims to study discretion among frontline bureaucrats as an important factor in the integration of immigrants. In contrast to other studies of discretion this essays has its focus on a new establishment reform that has been recently legislated. The theoretical frame is based on the concept of frontline bureaucracy developed by M. Lipsky (2010). In the analysis of the discretion in this specific area I have been inspired by I.

I denna uppsats vÀnder vi siktet mot de professionella vuxna som arbetar med ensamkommande flyktingbarn. Syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för och synliggöra den professionella socialarbetarebs Äsikter och erfarenheter kring sitt arbete och med det som utgÄngspunkt problematisera bemötandets betydelse för ensamkommande barns etablering/integration i Sverige. Bakgrunden till studien Äterfinns kring en förförstÄelse kring en bristande integrationspolitik och att individer med invnadrarbakgrund mÄnga gÄnger hamnar i utanförskap genom majoritetens utmÄlande av invandrare som frÀmmande och kulturellt avvikande. Arbetet med uppstasen bygger pÄ en kvalitativ ansats dÀr empirin baseras pÄ intervjuer.Resultatet pÄvisar integrationens komplexitet och att personalen upplever att de saknar strategier för det integrationsfrÀmjande arbetet. I tolkningen av empirin kan vi utlÀsa flertalet motsÀgelser dÀribland att ansvaret för integrationen ÄlÀggs den enskilde individen samtidigt som informanterna ger uttryck för nödvÀndigheten av ett ömsesidigt bemötande.

The aim of this two years master thesis in Library and Information Science is to examine how librarians and library managers in the three Stockholm suburbs of Alby, FisksÀtra and Rinkeby think and reason about the role of public libraries in the integration process. The aim is also to examine whether their perception differ from that of local politicians at the municipal level. The theoretical framework is Marianne Andersson and Dorte Skot-Hanses model for analysis of the local library profile, and Jose Alberto Diaz theory on the integration process. The method used is qualitative interviews. The interviews were recorded and the content was analyzed using qualitative content analysis. The results of this study show that the library services in the three suburbs, rather than being stipulated by the legal demand for special services towards immigrants, are based on the needs of the local population.

SamhÀllet förÀndras och blir allt mer mÄngkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och förÀldrar.I min undersökning intervjuade jag tvÄ pedagoger och fem förÀldrar pÄ en mÄngkulturell förskola, dÀr jag gjorde tre observationer. Pedagogerna Àr mycket positiva i sin kommunikation med förÀldrarna. NÀr inte det talade sprÄket rÀcker till anvÀnder man hela sin kropp och tecken, alltsÄ pekar och ritar och ber barnen hjÀlpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det hÀnder att man inte förstÄr varandra och det kan skapa frustration nÀr man inte kan förmedla sitt budskap till den andra.