Det interkullturella mötet mellan vuxna på förskolan
Samhället förändras och blir allt mer mångkulturellt och det skapar ett större behov av att kunna kommunicera. Mitt syfte var att undersöka hur den interkulturella kommunikationen fungerar mellan pedagoger och föräldrar.I min undersökning intervjuade jag två pedagoger och fem föräldrar på en mångkulturell förskola, där jag gjorde tre observationer. Pedagogerna är mycket positiva i sin kommunikation med föräldrarna. När inte det talade språket räcker till använder man hela sin kropp och tecken, alltså pekar och ritar och ber barnen hjälpa att tolka för att kommunicera, sa en av pedagogerna. Det händer att man inte förstår varandra och det kan skapa frustration när man inte kan förmedla sitt budskap till den andra. Pedagogerna upplever att det kan vara svårt att förmedla information till invandrarföräldrarna som inte kan tala svenska. Även kulturella skillnader kan påverka kommunikationen. Hur lång tid det tar för föräldrarna att bli delaktiga i det svenska samhället påverkades av olika aspekter som orsaken till invandringen, utbildning, tidigare arbetserfarenheter och hur aktiva de varit i sin eget samhälle.De intervjuade föräldrarna kunde tala svenska och deras uppfattning var att kommunikationen fungerar bra. De upplever att de förstår och kan göra sig förstådda och att de får tillräckligt med information runt deras barn. De flesta av de intervjuade föräldrarna har bott en längre tid i Sverige.Pedagogerna önskar mera kunskap om invandrarföräldrarnas bakgrund och kultur för att bättre kunna bemöta dem i samarbetet runt deras barn. Hur nyanlända invandrare känner och uppfattar kommunikationen med pedagogerna kan jag inte uttala mig om, eftersom jag inte fick möjlighet att intervjua dem. De ville inte delta.