Vi lever i tiden dÀr stora folkvandringar Àr ett faktum och dessa har lett till att var och en avoss kommer i kontakt med mÀnniskor frÄn andra delar av vÀrlden. Den ?negativa? sidan av folkvandringar Àr att allt större andel av invÄnare i Sverige inte har svenska som modersmÄl.SprÄket har centralt betydelse under mötet mellan patienter och vÄrdpersonalen. Problem som kan uppstÄ vid sprÄksvÄrigheter, Àr inte bara sprÄkliga utan Àven kulturella eftersom kultur och sprÄk gÄr hand i hand.SyfteSyfte med denna uppsats var att beskriva och belysa hur livssituation för patienter som harserbokroatiska som modersmÄl och inte behÀrskar svenska sprÄket pÄverkas. SÀrskilt ville jag belysa hur sprÄksvÄrigheter pÄverkar kommunikationen dÄ patienter gör besök inom vÄrden.MetodDenna studie genomfördes som en intervjuundersökning.

VÄr uppfattning Àr att vÀgledare pÄ skolor har betydelse för integrationen av elever med invandrarbakgrund genom den vÀgledning de bedriver. DÀrför valde vi att ta reda pÄ hur vÀgledarna ser pÄ vÀgledningen av dessa elever, om det finns nÄgra utmÀrkande drag i denna, orsakerna till vÀgledarnas förhÄllningssÀtt, och om det finns stöd i skolans mÄldokument för vÀgledning av elever med utlÀndsk bakgrund. Undersökningen Àr gjord genom en kvalitativ enkÀtmetod, dÀr frÄgorna besvarats skriftligen av sex studie- och yrkesvÀgledare pÄ gymnasieskolor i Malmö. VÄr kunskapsbakgrund bygger pÄ tidigare forskning inom Àmnena utbildning, mÄngkultur och integration. Vi utgÄr dessutom frÄn bland annat V.

The purpose of this enquiry was to study how the rhetoric about immigrants (invandrarprat) influences the interpretation of reality in regards to new swedes. The study was conducted with the help of qualitative interviews with eight new swedes who, apart from their country of origin, by Swedish social standards would be considered average. Two questions were examined for the purpose of this study:1. How do new swedes react to rhetoric about immigrants?2.

Inledningsvis beskriver jag bakgrunden till att jag valt detta omrÄde att skriva om, att försöka fÄ kunskap om hur skillnader i kultur kan ge en ökad risk för kriminalitet, detta Àr ocksÄ syftet och frÄgestÀllningen i rapporten. Den teori jag i huvudsak behandlar pekar pÄ skillnader mellan grupp och individinriktade samhÀllen, och de problem det kan innebÀra att förflyttas mellan dessa kulturer. Holism och individualism beskrivs utifrÄn dess inverkan pÄ individen, och utifrÄn individens stÀllning till det allmÀnna. Vidare berörs skillnader i rÀttssystem och skillnader i hur reaktioner mot avvikelser kan te sig. Konsekvenserna av resonemanget om holism/individualism förs vidare till en tanke kring hur ungdomar anammar normsystem, om det i samhÀllet vedertagna systemet kÀnns otillgÀngligt.

Syftet med denna uppsats var att undersöka situationen för vuxna barn och deras upplevelser av att ge daglig omsorg till sina Àldre hjÀlpbehövande förÀldrar med invandrarbakgrund. Fokus för undersökningen var de vuxna barnens motiv för att bli anhörigvÄrdare och deras förklaringar till att förÀldrarna inte utnyttjar hjÀlp frÄn den offentliga Àldreomsorgen, som hemtjÀnst eller Àldreboende. Fem halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med vuxna barn som vÄrdar sina förÀldrar genomfördes. De teoretiska utgÄngspunkterna som valdes för att förstÄ den informella omsorgens sociala verklighet pÄ ett djupare plan, var symbolisk interaktionism med begrepp somI och Me, sprÄkliga signifikanta symboler och signifikanta andra,utbytesteori och slutligen social exklusion kopplat till lÀnkade problem. Resultat visar att de vuxna barnen som vÄrdar sina förÀldrar ansÄg att det var deras plikt att hjÀlpa en förÀlder som tidigare i livet tagit hand om dem.

I bemötandet finns mÄnga olika aspekter och har stor pÄverkan nÀr sjukgymnast och patient möts. Grunden till bemötandet Àr sjukgymnastens förstÄelse för patienten. MÄnga nya invandrare kommer till Sverige varje Är och eftersom dessa personer kan ha behov av sjukgymnastik och dÀrmed komma i kontakt med sjukgymnast kan det vara vÀrdefullt att förstÄ vad som pÄverkar bemötande av patienter med invandrarbakgrund. Syftet med denna studie var att beskriva primÀrvÄrdsjukgymnasters upplevelser av vad som pÄverkade bemötandet av patienter med invandrarbakgrund, hur bemötandet pÄverkade behandlingsresultatet, samt hur bemötandet kunde förbÀttras. Metod: Intervjuer med sex primÀrvÄrdssjukgymnaster i Norrbotten som trÀffat minst tio patienter med invandrarbakgrund under sin sjukgymnastkarriÀr.

Syfte: Mitt syfte Àr att undersöka vad för erfarenheter de utlÀndska lÀrarna tagit med sig och hur dessa erfarenheter frÄn hemlandet pÄverkar deras lÀrararbete i Sverige. Hur ?översÀtter? de sina kunskaper och konstruerar sin lÀraridentitet, vilken roll spelar deras bakgrund i anpassningen till svensk skolkultur? Processen att skapa en lÀraridentitet och dess roll i ett interkulturellt möte Àr de frÄgor som jag skulle vilja fördjupa mig i med detta arbete. Teori: Jag analyserar intervjusvaren med hjÀlp av Kims teori om interkulturella anpassningen och Goffmans interaktionsteori och teori om stigmatisering. Dessutom, anvÀnder jag Baumans teori om ?flytande? samhÀlle dÀr identitetsskapande Àr en stÀndigt pÄgÄende process.

Riskkommunikation till invandrare Àr ett problem i dagens Sverige. Detta har uppmÀrksammats av Suzan Rashid och Jasmita Jansaris enkÀtundersökning som gjordes pÄ uppdrag av Jönköpings rÀddningstjÀnst. En annan tragisk hÀndelse som delvis kan knytas till dÄlig riskkommunikation Àr branden i Rinkeby dÀr sex unga kvinnor och en mamma med somaliskt ursprung miste sina liv. Syftet med denna rapport Àr att ge Jönköpings rÀddningstjÀnst en teoretisk inblick i hur det Àr möjligt att nÄ icke-svenska personer med riskinformation. Under rapportens gÄng har det dykt upp olika strategier för att lösa problemet med att nÄ icke-svenska personer.

Syftet med denna uppsats Àr att ge en bild av hur det kommer sig att inte fler företag pÄ den svenska marknaden satsar pÄ muslimer som en del av sin marknadsföringsstrategi. Teorier har valts som behandlar religionens pÄverkan pÄ konsumentbeteendet. Den teoretiska referensramen behandlar Àven vad som gjorts i andra lÀnder nÀr det gÀller vÄrt valda omrÄde. En intervjubaserad metod har valts för att ge oss en bred bild av marknadens syn pÄ frÄgan. Ostrukturerade intervjuer genomfördes med öppna frÄgor för att ge respondenterna möjlighet att sjÀlva formulera sina svar och dÀrmed Äterspegla mer av sin egen kunskap pÄ omrÄdet.

Att lÀra sig att tala ett sprÄk innebÀr sÄ mycket mer Àn att lÀra sig ord och grammatik. Det handlar ocksÄ om att lÀra sig kommunikativ kompetens d.v.s. de normer och regler för hur man anvÀnder sprÄket. Forskning kring kön och sprÄk har pÄvisat hur dessa normer varierar sÄvÀl mellan olika kulturer som mellan kvinnor och mÀn. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa och analysera elevers möjligheter att aktivt delta i undervisningen i svenska för invandrare utifrÄn ett genusperspektiv.

Följande examensarbete Àr en studie av nÄgra SFI-studenters sprÄk- och grammatiksyn i relation till undervisning. Detta arbete föranleds av en studie (Carlson 2003) kring kunskapssynen inom SFI (svenska för invandrare). Inom ramen för Carlsons (2003) studie ligger sÀrskilt delen som Àr relaterad till grammatiksynen inom SFI som grund för detta arbete. Syftet med examensarbete Àr att utifrÄn teorier om systemisk funktionell grammatik skapa en vidgad förstÄelse av studenternas syn pÄ sprÄk och grammatik genom att synliggöra inom vilka kontexter informanterna efterfrÄgar kunskaper i svenska sprÄket och i grammatik. För att synliggöra kontexten anvÀnds de funktionella begreppen verksamhet, relation och kommunikationssÀtt som analysverktyg.

NÀr mÀnniskor kommunicerar sÀnds bÄde medvetna och omedvetna signaler. Dessa signaler Àr socialt och kulturellt bundna och dÀrmed inget som mÀnniskor till vardags reflekterar över i möten inom den egna kulturgemenskapen. För vuxna andrasprÄksinlÀrare i Sverige kan det dÀremot vara svÄrt att fÄ syn pÄ de tysta, sociala konventioner som gÀller vid kommunikation, om dessa kunskaper inte belyses i undervisningen.Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka hur den tysta kommunikationen pÄverkar mÀnniskors möjligheter till samförstÄnd och möten över kulturgrÀnserna. Fokus har varit pÄ andrasprÄksinlÀrares förhÄllningssÀtt i samtal betrÀffande ögonkontakt, turtagning, intonation och avstÄnd till motparten.Tidigare forskning inom Àmnet svensk kommunikation Àr tÀmligen bristfÀllig. Stor vikt har fÀsts vid Allwoods och Dauns kulturbegrepp och deras tankar kring svenska kommunikationsmönster.Studien Àr kvalitativ och intervjuer har genomförts med fyra verksamma och behöriga lÀrare inom Sfi.Resultatet i studien visar att andrasprÄksinlÀrares kÀnnedom om svenska sociala koder Àr av nytta för vÀlfungerande kommunikation.

VÄr uppsats handlar om begreppet utanförskap och dess breda handlingsomrÄde. Utanförskap Àr ett begrepp som under den senaste tiden blivit ett vanligt slagord i massmedier och i det offentliga politiska samtalet. I den politiska diskursen om utanförskap finns det ett bestÀmt sÀtt att prata om invandrare, bidragsberoende och kriminella som stÄende utanför samhÀllet. Inom det sociala arbetet anvÀnds utanförskapsbegreppet som ett symboliskt och metaforiskt begrepp för att beskriva olika slags sociala problem. Under 2014 kom det Àven ut flera samhÀllskritiska hiphop-lÄtar som hade begreppet ?Utanförskap? som rubrik.

Medias makt att pÄverka individers sÀtt att tolka verkligheten Àr stor. AlltsÄ blir betydelsen för hur man vÀljer att skriva nÄgonting viktigt dÄ det pÄverkar den sociala praktiken, i frÄga om makt, inflytande för individer och grupper. Vi har i denna uppsats lagt fokus pÄ svensk nyhetsmedias framstÀllning av invandrarkvinnan. VÄrt syfte med uppsatsen var att undersöka och analysera diskursen kring invandrarkvinnan i svensk dags- samt kvÀllspress utifrÄn frÄgestÀllningarna; Hur skildras den invandrade kvinnan i svensk dags- samt kvÀllspress? och Förekommer stereotyper kring invandrarkvinnan och i sÄ fall hur ser de ut? Det finns ingen tidigare forskning med samma syfte, dock förekommer det forskning kring hur media skildrar invandrare och flyktingar.

Studiens syfte Àr att kartlÀgga yrkesverksamma sfi-lÀrares kunskaper om ordförrÄd och ordbildning i svenska sprÄket och vad de anser vara bra undervisning i detta Àmne. FrÄgestÀllningarna Àr vilka grundlÀggande kunskaper sfi-lÀrare har om ordförrÄdets uppbyggnad och organisation hos enskilda sprÄkanvÀndare, vilka grundlÀggande kunskaper de har om det svenska ordbildningssystemet och vad man anser vara god undervisning i ordkunskap. Materialet som har anvÀnts för att besvara frÄgestÀllningarna Àr en enkÀtundersökning som ocksÄ innehöll en kunskapskartlÀggning. Denna undersökning kompletterades med fyra intervjuer, genomförda nÄgra veckor efter den skriftliga undersökningen. I undersökningen deltog tio sfi-lÀrare, yrkesverksamma inom tvÄ olika kommunala vuxenutbildningar.Resultatet visar att sfi-lÀrare har grundlÀggande kunskaper om det svenska ordbildningssystemet och om ordinlÀrning men att det finns utrymme för kunskapsförbÀttringar.