FolkhÀlsovetenskapligt program.

Det egna modersmÄlet utgör kÀrnan i en individs identitet och Àr centralt för kÀnslan av social och kulturell tillhörighet. SÀrskilt viktigt blir det egna sprÄket i mötet med en ny kultur och ett nytt sprÄk. Att fÄ anvÀnda sitt modersmÄl i det mötet kan bli en sÀker vÀg in i allt det nya. MÄnga andrasprÄksforskare menar att det rÄder stor enighet inom forskningen idag om modersmÄlets viktiga betydelse för flersprÄkiga elevers kunskapsutveckling och andrasprÄksinlÀrning.                      Syftet med följande arbete Àr att via en kvalitativ metod studera, beskriva och analysera en sprÄkinlÀrningsmodell, MBV, modersmÄlsbaserad svenskundervisning för invandrare, söka likheter och skillnader mellan MBV och alfabetiseringsverksamheten pÄ Vallbacksskolan i GÀvle samt visa pÄ nÄgra möjliga utvecklingsomrÄden för den alfabetisering som jag Àr engagerad i. Om en analfabet fÄr instruktioner och förklaringar pÄ sitt modersmÄl ökar förstÄelsen i inlÀrningen och bÄde modersmÄlet och andrasprÄket utvecklas positivt. En modersmÄlslÀrare skulle kunna ge eleverna en djupare förförstÄelse till presenterade ord och begrepp.

This work deals with the introductory course for immigrants (Introduktionskurs för invandrare ? IVIK) in the Swedish municipalities. I have studied how the participants in this education are brought into a Swedish understanding of religion, both in the formal SO (social studies) and when it comes to informal transferring of values.I have interviewed teachers and school leaders, interviews which I have then analysed.To understand the educational environment, I have used Antonio GramsciŽs theory of hegemony, as I perceive it, as well as Michel FoucaultŽs ideas of power and knowledge.I have found that fostering into a ?Swedish? view on religion appears in the education, implicitly as well as explicitly, though the informants tend to have an ambivalent opinion as to how this should be carried out, and to which extent..

Den hÀr studien tar utgÄngspunkt i ett projekt för att digitalisera undervisning för nyanlÀnda. Syftet med studien Àr att öka kunskapen kring hur digitalisering av undervisning kan anvÀndas för att individanpassa svenskundervisning för nyanlÀnda ur ett lÀrarperspektiv. En frÄga som behandlas Àr om digitaliseringen pÄverkat lÀrarnas syn pÄ individanpassning. Studien besvarar ocksÄ frÄgorna om digitaliseringen förÀndrat lÀrarnas undervisning och hur styrdokumentens individualiseringsintentioner framkommer i digitaliseringsprocessen.En kvalitativ ansats valdes och i studien har halvstrukturerade intervjuer gjorts med fyra stycken Sfi-lÀrare. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant.

Syftet med uppsatsen Àr undersöka huruvida utbildningsnivÄ och arbetssituation har ett samband med attityder till invandring i Sverige idag. I litteraturen finns det förklaringar som menar att lÀgre utbildade individer hyser mer negativa attityder mot invandrare och invandring jÀmfört med högre utbildade individer som genom sin utbildning fÄr ett mer upplyst perspektiv som hÀmmar de negativa attityderna. Det förekommer Àven förklaringar som menar att arbetslöshet och en upplevd konkurrens frÄn invandrare leder till negativa attityder mot invandrare och invandring. I den hÀr uppsatsen anvÀnds material frÄn European Social Survey 2012 för att se hur attityderna mot invandring och invandrare ser ut i Sverige idag. Uppsatsen utgÄr frÄn tvÄ hypoteser.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Syftet med följande studie Àr att undersöka betydelsen av estetiska lÀroprocesser i svenskundervisning. Genom kvalitativa intervjuer undersöks hur och varför lÀrare valt att arbeta med estetiska lÀroprocesser i svenskundervisningen pÄ gymnasiet, samt vilka möjligheter och begrÀnsningar lÀrarna ser i sitt arbete. I undersökningen kommer jag fram till fyra övergripande omrÄden inom vilka störst potential för arbetat med de estetiska lÀroprocesserna i svenskundervisning Äterfinns. Det första omrÄdet rör att fÄnga eleven medan de övriga tre Àr mer elevrelaterade. 1.

Denna studie syftade till att öka förstÄelsen för hur mottagandet av Àldre invandrare kan upplevas i en svensk medelstor kommun. FrÄgestÀllningarna rörde hur företrÀdare för invandrades egna organisationer och yrkesverksamma uppfattar att mottagandet fungerar. För att undersöka detta har dokument rörande mottagandet av invandrare i kommunen undersökts. FöretrÀdare för tre olika invandrarorganisationer har intervjuats enskilt och tre yrkesverksamma kommunala tjÀnstemÀn har deltagit i en fokusgruppsintervju i Àmnet. Med hjÀlp av Aaron Antonovskys individteori kÀnsla av sammanhang (KASAM), Roine Johanssons organisationsteori och Berth Danermarks tankar om samverkan har materialet analyserats hermeneutiskt.

Syftet med undersökningen var att se hur pedagoger arbetar med andrasprÄkselever och vuxna analfabeter som Àr sfi (svenska för invandrare)- studerande. Vi undersökte ocksÄ vilka svÄrigheter det fanns i samband med dessa elevers alfabetisering samt hur samarbetet kan sett ut, ser ut eller hur det skulle kunna se ut exempelvis mellan sfi och grundskola och med specialpedagog. Undersökningen bestÄr av fyra kvalitativa intervjuer med sammanlagt nio informanter. TvÄ var sfi - lÀrare, en arbetade i förberedelseklass (Är 6-9) och en intervju skedde med en lÀrare i svenska som andrasprÄk och en speciallÀrare (Är 1-6). Resterande fyra hade blandad bakgrund.

Svenskundervisning för invandrare Àr en mÄngfacetterad verksamhet med mÄnga olika undervisningsinslag. Undervisningen syftar frÀmst till att ge kursdeltagarna sprÄkliga kunskaper och fÀrdigheter samtidigt som det finns ett behov av arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier inom ramen för sfi. Behovet har sin grund i sprÄkets roll som kulturbÀrare samt i undervisningens kommunikativa mÄl som finns presenterade i styrdokumenten för sfi. Arbetslivs-, kultur- och samhÀllsstudier Àr olika vanligt förekommande i sfi-undervisningen. Vardagslivsundervisning anses vara det undervisningsinslaget som det Àr svÄrast att undervisa i.

För etthundrafjorton Är sedan sa en man vid namn Oskar Trapp att Helsingborg behöver ett museum. Etthundratolv Är senare invigdes Dunkers Kulturhus, ett efterlÀngtat tillskott tillkulturutbudet i staden. Under de tvÄ Är som huset har funnits har vissa grupper lyst med sin frÄnvaro. En av de grupperna Àr invandrare. Eftersom Dunkers Kulturhus ska finnas dÀr för allasÄ behövdes det en plan för att locka invandrare till huset.

I detta examensarbete presenteras en studie med syftet att undersöka lÀrares förhÄllningssÀtt till uttalsundervisning pÄ SFI. En webbaserad enkÀtundersökning har frambringat kvantitativ och kvalitativ data. Resultatet visar att uttalsundervisningens roll i sprÄkundervisningen varierar stort bland SFI-lÀrare.Slutsatsen Àr att trots tillgÀngliga metoder med stöd i aktuell forskning, formuleringar i styrdokument, konsekvenser för inlÀrarens sprÄkutveckling och socialisering, uttalsundervisning bortprioriteras av vissa lÀrare. Endast en knapp majoritet av den uttalsundervisning som förekommer Àr systematisk utformad och avsaknad av generella inriktningar visar pÄ en instabilitet rörande uttalstrÀning i SFI-utbildningen. NÄgra lÀrare visar dock pÄ specifika insikter om just prosodins och satsintonationens betydelse för uttalsutvecklingen; för de studerande innebÀr resultatet att av lÀraren medvetet utformad uttalsundervisning i utbildningen Àr slumpartad. .

Vi lever i ett mÄngfaldssamhÀlle dÀr alla medborgare ska ha rÀtt till lika service frÄn förvaltningen. NÀr förvaltningen utformar sin lagstadgade serviceskyldighet mÄste man beakta mÄngfalden som ska genomsyra hela verksamheten. Men frÄgan Àr om det skett en anpassning för invandrare för att servicen ska omfatta denna grupp ? vilket vi undersöker. Kan man i anpassningen se att demokrativÀrden fÄtt stÄ tillbaka för ekonomiska vÀrden?I en normativ och empirisk studie undersöker vi vilka anpassningar förvaltningen, specifikt FörsÀkringskassan, gjort för att möta invandrare.

I denna uppsats undersöker vi huruvida invandrare diskrimineras pÄ den svenska arbetsmarknaden. Vi undersöker Àven om förhÄllandet skiljer sig nÀr vi endast tittar pÄ gruppen kvinnor, och gör en jÀmförelse mellan svenskfödda kvinnor och invandrarkvinnor. Vi anvÀnder oss av tvÄ modeller för att estimera löneskillnader, dummyvariabel modellen och Blinder-Oaxaca modellen. VÄra resultat ger tydliga indikationer pÄ lönediskriminering gentemot invandrare, kvinnor och en Ànnu tydligare lönediskriminering gentemot invandrarkvinnor. Vi anser att invandrarkvinnor drabbas av en sÄ kallad dubbel diskriminering, dÀr den övriga populationen i genomsnitt ges 28,4% högre lön Àn invandrarkvinnor..

Syftet med uppsatsen Àr att analysera huruvida sfi (svenskundervisning för invandrare)-bransch har varit en lyckad socialpolitisk satsning frÄn Linköpings kommuns sida. Med intervjuer som det största empiriska materialet behandlar uppsatsen Àmnen som anses vara relevanta för eleven pÄ sfi-bransch. Sfi-bransch framtrÀder som en plats för lÀrdom men ocksÄ som en del av en kedja av restriktioner som tillsammans motverkar syftet med sfi, det vill sÀga att berÀttiga sig ett arbete och i vidare mening integreras. Uppsatsen diskuterar Àven enheter som under studien framtrÀtt som betydelsefulla för eleven, utifrÄn syftet med sfi. Med teoretisk utgÄngspunkt i Bourdieus symboliska kapital ger sig mÄnga intressanta aspekter inom sfi-utbildningen tillkÀnna..