Titel: Nyanlända invandrare och deras medievanorFörfattare: Joel AbrahamssonUppdragsgivare: Hadda Konsult ABKurs: MK1500, Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid Göteborgs universitet.Termin: Höstterminen 2012Handledare: Mathias FärdighSidantal/antal ord: 38 exklusive bilagor/ 14 900 ord exklusive bilagorSyfte: Att undersöka hur nyanlända invandrares medievanor ser ut, utifrån tre aspekter; medieanvändning, hur aktiv man är vad gäller införskaffande av samhällsinformation och faktorer som påverkar val av tillvägagångssätt för att tillskansa sig information.Metod: Enkätundersökning med 47 frågor och sex svarsalternativ på de flesta frågorna.Urvalsgrupp: Drygt 180 nyanlända invandrare som genomförde samhällsorientering vid Göteborgs enhet för samhällsorientering för nyanlända invandrare, ett obligatoriskt moment för alla som får uppehållstillstånd av asylskäl eller är anhörig till någon med uppehållstillstånd av asylskäl.Huvudresultat: Nyanlända invandrares medievanor är till stor del precis lik den svenska befolkningens medievanor. Detta innebär att tidigare forskning och teorier till stor del går att tillämpa på gruppen. Endast vad gäller sociala medier och nyheter via Internet går det att se någon skillnad. Där är nyanlända invandrare betydligt aktivare. Nyanlända invandrare är aktiva också vad gäller sökandet efter samhällsinformation.Vid kommunikation med nyanlända invandrare är språket en viktig faktor att ta hänsyn till.

Ett av skolans uppdrag är att främja lärande där eleven stimuleras att inhämta kunskaper. Detta examensarbete är en undersökning av hur svenskämnet är organiserat i ett upptagnings-område där det finns elever med annat modersmål än svenska men där de är i minoritet. För att vi som pedagoger på bästa sätt ska bidra till våra framtida elevers språkutveckling och fullfölja skolans uppdrag är det av stor vikt att skapa en undervisning där alla elever får en möjlighet att utvecklas. Frågeställningarna som ligger till grund för undersökningen är: ? Vad anser läraren vara essentiellt gällande svenskundervisning i en klass där elever med svenska som modersmål och elever med annat modersmål än svenska integreras? ? Vilka reflektioner har läraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-språk? ? Vilket genomslag får lärarens förhållningssätt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara våra frågeställningar är kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. Vårt empiriska material tolkar vi därefter utifrån de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vår undersökning.

Kan Sverige lära sig något om invandring och flyktingmottagande från ett land som ligger på andra sidan Atlanten? Kanada beskrivs i bland som en nation av invandrare. Landet har en lång historia av invandring och det är en viktig del av landets ekonomi. Kanada tar årligen emot omkring 260 000 invandrare. Knappt hälften av invandrarna väljer att bosatta sig i mångmiljonstaden Toronto.

I föreliggande uppsats undersöks IKT (informations- och kommunikationsteknik) i gymnasieskolans svenskundervisning. Studien har utförts bland annat genom kvalitativa intervjuer av 5 svensklärare på fyra olika gymnasieskolor i Småland. Författarna försöker ge svar på vilka motiv som ligger bakom den pågående förändringen mot ett mer digitaliserat svenskämne, vad och hur dessa förändringar rent konkret ser ut samt om svensk-undervisningen blir bättre eller sämre av IKT. Dessutom har vi försökt ta reda på och besvara hur svensklärares attityder till förändringen ser ut samt huruvida skolornas 1:1-satsning med en dator per elev har betydelse för förändringen mot en IKT-baserad svenskundervisning.De huvudsakliga resultaten visar att det finns olika motiv till integrerandet av IKT i svenskämnet på gymnasiet. Vi ser tendenser till något som kan sägas vara ett slags socialiserat behov hos dagens unga där de nya digitala, visuella medierna ser ut att påverka och förändra den unga generationens sätt att hantera sitt lärande.

I olika delar utav världen finns idag cirka 20 miljoner invandrare som har lämnat sina länder på grund utav krig och fattigdom. Det svenska samhället utgörs idag utav 20 % invandrare. Med den ökade invandringen blir mötet med invandrare allt vanligare inom sjukvården. Detta möte kan bli problematiskt på grund av kulturkrockar, språkproblem och religiösa uppfattningar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982) bör vård ges på lika villkor till all befolkning i Sverige (Hanssen 2007).

Den här studien beskriver hur det har varit och hur livet är idag för tre grupper av äldre invandrare med annat modermål än det svenska och hur det svenska språket har påverkat deras liv. I Sverige förväntas populationen av äldre invandrare öka i de närmaste åren därför är det viktigt att försöka få en ökad kunskap om deras liv ? hur det har varit ? hur det är och vilka eventuella hinder och förväntningar de ser inför sitt åldrande i relation till det svenska språket. Studien är baserad på empirin som kommit från tre fokusgruppintervjuer med äldre invandrare. De tre grupper har besvarat intervjufrågor och därmed har de varit fria att berätta om sina erfarenheter, tankar och egna liv.

This investigation is aimed to analyze and gain insight into how young people of the "second generation immigrants" identify themselves in a society where they are seen as immigrants of the environment in view of the name. Also, how they identify themselves during trips to their home/country of origin are of relevance to see if they are affected in their own identification, depending on how they believe they are seen from the outside.Through a survey, the statistics were produced, which serves as a preliminary to the larger part of the investigation where six individuals were interviewed in order to give deeper answers to the questions sought. The answers that emerged were then analyzed in relation to selected theories.In connection with the investigation it has emerged that the young people in question often identify themselves in such a way that they think that the surroundings look at them. It is in relation to how others see them as they see themselves, which creates a distance between the surroundings and themselves. With increased knowledge on both sides, this distance between the environment and the young people in this investigation maybe could reduce..

Andra generationens invandrare slits enligt tidigare studier mellan två kulturella världar och ställs därav inför utmaningen att skapa en fungerande helhet mellan världarna. Syftet med studien var att undersöka vad upplevelsen av att tillhöra två kulturer kan betyda för självbilden hos andra generationens invandrare. Deltagarna var 10 kvinnor och fem män. Vi utgick ifrån ett hermeneutiskt perspektiv och intervjuerna transkriberades och tematiserades utifrån fokus på meningen. I resultatet redovisades tre huvudteman och 12 underteman.

Denna studie syftar till att undersöka chefers attityder gentemot invandrare. En negativ syn på invandrare bland chefer skulle kunna bidra till diskriminering av invandrare inom rekrytering på arbetsmarknaden. Studien är kvantitativ och grundar sig på data- materialet European Social Survey (2002), där den beroende variabeln mäter om respondenterna anser att invandrare gör landet till ett bättre eller sämre ställe att leva på. Jag jämför: 1. Chefers attityder med attityder bland de anställda 2.

Syftet med vårt arbete är att se hur möte inom hemtjänsten mellan äldre invandrare och hemtjänstpersonal ser ut ur hemtjänstpersonalens synvinkel. Syftet är också att ta reda på vem som hemtjänstpersonal betraktar som äldre invandrare, samt hur begreppet beskrivs i litteraturen, hur kulturmöten i vården ser ut och vilka kulturkrockar som kan uppstå. Med vårt arbete ville vi även ta reda på vilken kunskap hemtjänstpersonal har om olika kulturer och om denna kunskap anses vara betydelsefull. Slutligen, med frågeställningarna fyra och fem, ville vi undersöka hur kommunikationen mellan äldre invandrare och hemtjänstpersonalen fungerar. Vi ville även undersöka språkets betydelse i kommunikationen, samt i skapandet av identitet.

Antalet äldre invandrare i Sverige ökar och många bland den gruppen har kommit sent i livet. Språksvårigheter och kulturella skillnader gör det svårt för dem att få samma omsorg som majoritetsbefolkningen.Syftet med denna uppsats är att undersöka hur faktorer som språksvårigheter och kulturella skillnader påverka situationen för äldre invandrare och deras kontakter med äldreomsorgen. Kommunikationsteorier och relaterade definitioner av språk, kultur och kommunikation har använts för analysen.Denna studie är en litteraturstudie. Sammanlagt 18 artiklar med både kvantitativa och kvalitativa ansatser samt litteraturstudier ingår.Resultatet har presenterats i ett antal underrubriker. Centralt är att det finns ett klart samband mellan språk- och kulturella barriärer och sämre hälsa, upplevelse av vårdkvalitet och tillgång till formell och systematisk hjälp.Detta samband och tolkens roll i kommunikation och hur äldreomsorg borde utformas för att vara mer tillgänglig för äldre invandrare har diskuterats liksom vad kulturanpassad äldreomsorg kan innebära.

Hälso- och sjukvårdspersonalen kommer allt oftare i kontakt med människor från andra delar av världen. I mötet med invandrare är det viktigt att observera kulturella skillnader, referensramar och värderingar som tidigt kan omöjliggöra vidare behandling. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva invandrares upplevelse av bemötande inom hälso- och sjukvården i ett mångkulturellt samhälle. Tolv vetenskapliga artiklar analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i fyra kategorier: Att få uppmärksamhet och engagemang, att känna sig försummad och ignorerad, att kommunikation är bristande, att vårdgivare saknar kunskap om andra kulturer.

Att känna sig svensk trots att man bott i Sverige en längre tid är inte alltid en självklarhet. Känslan av tillhörighet bottnar i någonting annat, mycket djupare än vad som kan ses på ytan. I antologin belyser vi kvinnor i varierande åldrar och deras identitetsskapande i det svenska samhället. Den gemensamma övergripande nämnaren för våra studier är kvinnornas syn på sig själva, som invandrare och individ. Amras del kretsar kring hur Bosniska invandrarkvinnor uppfattar betydelsen av den egna etniska gruppen för känslan av gemenskap i det svenska samhället.

Uppsatsen är en komparativ studie av dansk och svensk integrationspolitik. I uppsatsen ställs frågan om vilka åtgärder Sverige och Danmark vidtagit för att nå integration av invandrare och vad resultatet blivit av dessa. Uppsatsen fokuserar på fyra olika områden som kan anses indikera hur väl man i länderna lyckats med sitt integrationsarbete. Dessa områden är Arbete, utbildning, politiskt deltagande och bostadssituation, vilka har undersökts med hjälp av svensk och dansk statistik. Uppsatsen visar att invandrare på alla dessa områden ligger efter övriga invånare.

Bakgrund: Den ökade invandringen har fört med sig nya krav på hälso- och sjukvården. Fler kommunikationssvårigheter på grund av språkbarriärer har uppstått då vårdpersonalen har svårt att kommunicera med någon som inte talar samma språk. Kommunikationsproblem utgör ett hinder för vårdpersonalen att skapa bra vårdrelationer till invandrarpatienter. Vårdpersonal känner att deras behov av att få information om andra kulturer har ökat. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur vårdpersonal i Norden upplever mötet med invandrare inom hälso- och sjukvården.