Abstract Peter  Brantsing:  Marknadsföring   och  massmedialt  beroende  - En  studie  av  ett  svenskt oberoende skivbolag.- Uppsala: Musikvetenskap 1997. 60 p.En studie av det svenska skivbolaget MNW Records Group AB och deras marknadsföring mot olika medier. Uppsatsen behandlar mera ingående deras marknadsföring mot musikvideokanalerna Music Television och ZTV.Syftet med denna uppsats är att ge en överblick av hur skiv-/musikindustrin ser ut idag. Där globaliseringseffekten har påverkat de transnationella mediakonglomeratens utveckling och marknad. Att beskriva musikvideokanalerna MTV och ZTV, dess rotationslistor och hur de väljer ut musikvideor till sina programblock.

Uppsatsen handlar om det förstärkta rättsskyddet i 17:1-5 BrB. Detta skydd gäller för de personer som utövar myndighet. I uppsatsen redogörs ingående för 17:1-4 BrB, det vill säga våld och hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Det redogörs också korfattat för den upphävda bestämmelse om missfirmlese mot tjänsteman, ofredande 4:7 BrB och förolämpning 5:3 BrB, då detta behövs för att förstå problematiken kring det förstärkta rättsskyddet.I uppsatsen diskuteras vilka problem som finns med det förstärkta rättsskyddet och vad som borde ändras. Fungerar det förstärkta rättskyddet och behövs det?.

Sedan trakthyggesbrukets införande har stora förändringar skett i de svenska skogarna. Viktiga negativa effekter av trakthyggesbruk på skogslevande arter är habitatförluster och habitatfragmentering. I detta sammanhang är begreppet konnektivitet viktigt. Konnektivitet beskriver i vilken utsträckning arter kan röra sig mellan lämpliga habitatfläckar i landskapet. Konnektiviteten för en art är beroende av andel lämpliga habitat och artens spridningsförmåga. Konnektivitet undersöktes för tolvtandad barkborre och lappmes vid olika spridningsavstånd.

Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd.

Debatten om ett borttagande av revisionsplikten i små och medelstora aktiebolag blev åter aktuell efter att Svenskt Näringsliv i mars publicerade en rapport i ämnet. Enligt EG-rättens fjärde direktiv kan de enskilda medlemsländerna själva besluta om revisionsplikten skallavskaffas för små aktiebolag eller inte. Inom den europeiska unionen är det endast de nordiskaländerna som har valt att ha kvar plikten.Informationen i en årsredovisning används främst av företagsintressenter för att kunna avgöra företagets ekonomiska situation. I och med att en oberoende revisor granskat årsredovisningen får intressenterna ett kvitto på att innehållet är kontrollerat och upprättat efter god redovisningssed. Problemet för intressenterna är hur de ska kunna gardera sig för att samla in tillförlitlig information för bedömning av företaget om revisionsplikten avskaffas.Vi har som syfte med denna studie att titta närmare på hur de små ägarledda aktiebolagens externa intressenter ställer sig till ett eventuellt avskaffande av revisionsplikten och vilka konsekvenser denna avskaffning kan medföra för dem.

Syftet med denna uppsats är att undersöka affärskulturen på den norska marknaden, för att se om det föreligger några skillnader med den svenska affärskulturen och om några av dessa skillnader kan ge konsekvenser för ett litet svenskt företags etablering i Norge. Denna uppsats är skriven på uppdrag av ett företag och forskningen som genomförs är utforskande.För att undersöka skillnader mellan den svenska och norska affärskulturen har vi använt oss av flera olika källor. Dels har vi inom området affärskultur sökt efter svenska och norska särdrag i litteratur, dels har vi genomfört kvalitativa intervjuer. Vi har även sökt i böcker och på Internet efter affärsrättsliga skillnader mellan länderna.I analysen har vi sedan med hjälp av litteraturen och resultaten från intervjuerna undersökt om det finns några skillnader och om dessa kan leda till konsekvenser för ett litet svenskt företag. Vi kom fram till att trots att länderna, precis som många tror, är lika finns det också en hel del som skiljer dem åt.

Ett whistleblowingsystem, på svenska kallat visselblåsningssystem, är till för att underlätta för en anställd att slå larm om oegentligheter på en arbetsplats. Det kan vara en särskild mejladress, telefonnummer eller hemsida som arbetsgivaren inrättat för ändamålet att arbetstagaren ska kunna rapportera oegentligheter. En visselblåsare kan även vända sig externt och rapportera oegentligheter, t. ex till media. Att inrätta ett visselblåsningssystem har blivit mer och mer populärt men konsekvenserna för den anställde som visselblåser är ofta av negativ karaktär. Visselblåsaren kan exempelvis bli mobbad på sin arbetsplats, omplaceras eller helt enkelt tvingas bort från sitt arbete.

Syftet med fo?revarande studie a?r att underso?ka vilka fo?r- och nackdelar e-handeln erbjudit ett mindre svenskt fo?retag i retailbranschen under dess internationalisering och hur dessa pa?verkat internationaliseringen. Fo?r att besvara syftet har vi genom en kvalitativ studie och sex intervjuer och underso?kt ett mindre svenskt fo?retag som sa?jer stilma?ssigt utpra?glade kla?der. Underso?kningen utga?r ifra?n tidigare e-handelslitteratur utifra?n vilken tidigare fo?reslagna fo?r- och nackdelar som e-handel inneburit fo?r internationaliseringen identifieras.

Syftet är att undersöka om Sverige tillsammans med ett eller flera av de nordiska länderna kan utgöra en optimal valutaunion. Utifrån ett svenskt perspektiv visar resultaten att det är lämpligast för Sverige att ingå i en valutaunion med Norge och Danmark eftersom den ekonomiska integrationen mellan dessa länder har varit störst. Taylors ränteregel visar att Sverige och Norges räntebanor samvarier mest och Optimal currency area-index (OCA-index) visar att Sverige, Danmark och Norge präglas av störst ekonomisk integration.Vi har använt två olika metoder för att undersöka en optimal nordisk valutaunion utifrån ett svenskt perspektiv, OCA-index och Taylors ränteregel. De båda tillvägagångssätten fokuserar på hur ekonomiskt integrerade länderna är, men genom olika variabler och ekonomiska storheter. Ett OCA-index har skapats och skattningen visar att variabeln som beskriver konjunkturcykeln är den som har störst inverkan på den beroende variabeln, växelkursvolatilitet.

Sekretesslagen är en förutsättning för att socialt arbete ska fungera men många av de som dagligen använder sig av lagen uppfattar den som omfattande och svårtolkad. Uppsatsen syftar till att kartlägga sekretesslagens roll i samarbetet inom och mellan olika verksamheter som arbetar för barn och unga upp till 15 år, hur lagen påverkar det professionella arbetet kring dessa och förutsättningarna att tillgodose den enskilde individens behov. Undersökningen utgår från följande frågeställningar: Vilka brister finns i sekretesslagen, i tolkningen och brukandet av den? Utgör sekretesslagen ett hinder i samarbetet inom och mellan samhällets olika instanser? Kan sekretesslagen vara ett hinder mer än ett skydd för den enskilde individen? Vilka eventuella behov finns av förändringar i lagstiftningen?Utifrån kvantitativ metod utformades en enkät som personal inom förskola och skola, socialtjänst och BUP (barn och ungdomspsykiatrin) besvarade. Datamaterialet matades in i statistikprogrammet SPSS för analys.Resultatet visar på bristande kunskaper och utbildning om sekretesslagen i samtliga yrkeskategorier.

It is a well known archaeological concern that the remains of human bones left from the bronze age and early iron age Scandinavia are not nearly enough to represent the estimated population of the time. Furthermore the bones of each find rarely represent a whole individual. The majority of the bones must have been disposed of somewhere else, possibly scattered in running waters or in the fields, where they have evaporated or are securely hidden from archaeological excavations.This thesis deals with the grave concept and the problem in using a word that is so very clouded by its modern, western meaning. It also offers an alternative explanation to why the bones are handled the way they are and why they are found in such awkward contexts..

Uppsatsen handlar om det förstärkta rättsskyddet i 17:1-5 BrB. Detta skydd gäller för de personer som utövar myndighet. I uppsatsen redogörs ingående för 17:1-4 BrB, det vill säga våld och hot mot tjänsteman, förgripelse mot tjänsteman och våldsamt motstånd. Det redogörs också korfattat för den upphävda bestämmelse om missfirmlese mot tjänsteman, ofredande 4:7 BrB och förolämpning 5:3 BrB, då detta behövs för att förstå problematiken kring det förstärkta rättsskyddet.I uppsatsen diskuteras vilka problem som finns med det förstärkta rättsskyddet och vad som borde ändras. Fungerar det förstärkta rättskyddet och behövs det?.

Vår ambition är att bidra till en utveckling av SEBs Employer Branding genom en individanpassad segmentering och med det som utgångspunkt ta fram rekommendationer för vilka marknadsaktiviteter som ska utföras framöver. Det teoretiska syftet med vår uppsats är att tillföra ny generaliserbar kunskap inom Employer Branding genom att tillämpa en psykografisk modell vid analysen av SEB ? ett stort svenskt börsbolag inom finanssektorn..

SammanfattningSedan lång tid tillbaka har den svenska kollektivavtalsmodellen varit utgångspunkt för reglering av löner och andra allmänna anställningsvillkor på vår arbetsmarknad. Arbetsmarknadens parter, dvs. fackföreningar och arbetsgivare har genom träffande av kollektivavtal kommit överens om vilka villkor som ska tillämpas. Hösten 2004 inträffade dock en händelse vars följder har inneburit ett ifrågasättande av avtalsmodellens förenlighet med EU:s nationalitetsdiskrimineringsförbud och de EG-rättsliga bestämmelserna om fri tjänsterörlighet.De svenska fackförbunden Byggnads och Elektrikerförbundet vidtog stridsåtgärder mot ett lettiskt byggbolag, Laval un Partneri Ltd, som med utstationerade lettiska arbetare utförde en ombyggnation av en skola i Vaxholm. Stridsåtgärderna syftade till att förmå det lettiska bolaget att teckna svenskt kollektivavtal.

År 2000 presenterades en ekonometrisk analys av världens bistånd i artikeln ?Who Gives Foreign Aid to Whom and Why??, av Alebrto Alesina och David Dollar. Undersökningens syfte var att försöka hitta de variabler som ligger till grund för länders beslut om att skänka bistånd. Resultatet visade att det oftare ligger strategiska och politiska motiv bakom biståndsgivningen, snarare än en önskan om reducerad fattigdom och ökad tillväxt. Efter denna undersökning konstaterade man från svenskt håll att någon liknande undersökning rörande det svenska biståndet aldrig genomförts.