Syftet med uppsatsen Àr att ta reda pÄ hur privatpersoner förhÄller sig till IT-sÀkerhet, hur medvetna de Àr om de förekommande hoten och hur de skyddar sig. Undersökningen avgrÀnsas till att undersöka IT-sÀkerhetstÀnkande, gÀllande datorvirus och datorintrÄng, hos privatpersoner i författarens nÀrhet. Studien genomförs med en kvantitativ enkÀtunderökning, vilken besvaras av 39 personer.En slutsats Àr att det rÄder en omedvetenhet, bland de svarande, bÄde vad gÀller de hot som föreligger vid InternetanvÀndning samt de skydd som finns att tillgÄ. Detta kan vara en bidragande orsak till varför de svarande inte skyddar sig tillrÀckligt..

Organisationer och företag utvecklas och förÀndras stÀndigt för att möta omvÀrldens krav och medarbetarna har kommit att fÄ en allt viktigare roll i förÀndringsarbetet. PÄ senare Är har utvecklingen gÄtt mot att försöka uppbÄda engagemang och ansvarstagande hos medarbetarna för att utveckla den egna verksamheten, det vill sÀga utöva ett medarbetarskap. Hur verksamheten Àr organiserad har betydelse för hur medarbetarskapet utövas. Medarbetarskapet kan ocksÄ ta sig uttryck pÄ olika sÀtt i olika organisatoriska kontexter, vilket innebÀr att det som fungerar i en organisation inte nödvÀndigtvis fungerar i andra. Alla typer av förÀndringar som sker i en organisation pÄverkar dock individerna som mÄste förhÄlla sig till resultaten av förÀndringarna, vilket i sin tur pÄverkar utfallet.Denna studie syftar till att öka förstÄelsen för hur organisationsförÀndringar kan komma att pÄverka medarbetarskapet, i det hÀr fallet dÄ en organisation gÄr frÄn en platt organisations­struktur till en mer hierarkisk.

Denna kandidatuppsats behandlar Àmnet ledarskap och beskriver hur ledarskapet hos en projektledare i Föreningen X har sett ut. Fokus ligger pÄ projektledaren som den formella ledaren i projektgruppen och hur personen har hanterat sin projektledarroll. Studien ser nÀrmare pÄ projektledarens ledarroll utifrÄn ett styrande, stödjande och delegerande perspektiv samt de krav som sÀtts pÄ projektledarollen. Utöver detta behandlas och presenteras den teori som rör krav pÄ ledarskap, situationsanpassat ledarskap, tidsbegrÀnsat ledarskap samt synen pÄ svenskt ledarskap. Vidare presenteras den normativa modellen Fundamental Interpersonal Relationship Orientation (FIRO) som förklarar ledarskapet inom olika grupputvecklingsfaser.

Bakgrund: Forskning inom globalt ledarskap handlar idag vanligen om huruvida ledarskap bör anpassas till en annan kultur eller inte. MÄnga av de populÀra teorier som har genererats utifrÄn dessa undersökningar bygger pÄ antagandet om kulturell homogenitet inom ett land. Annan forskning visar dock att kulturella skillnader inom en nation ibland Àr större Àn mellan lÀnder. De jÀmförelser som görs i tvÀrkulturella studier bör sÄledes baseras pÄ etnicitet istÀllet för nationalitet. Eftersom etnicitet Àr nÄgot subjektivt och förÀnderligt skulle det vara möjligt att en svensk ledare vid olika tillfÀllen ser sin svenska etnicitet att vara av mer eller mindre betydelse.

Uppsatsen tar en utgÄngspunkt i Dahls pluralistiska demokratimodells syn pÄ information som centralt i det demokratiska samhÀllet. Politisk PR (spin) problematiseras utifrÄn detta och en rad krav pÄ journalistiken sÀtts upp. Metakommunikation, som den presenteras av Frank Esser m.fl., ses som ett bot mot en del av den demokratirelaterade problematik som politisk PR innebÀr. InnehÄllsanalys utförs pÄ svenskt pressmaterial för att se om rapporteringen kring organisationen Greenpeace Àr metakommunicerad..

Genom de omarbetade direktiven, 2004/18/EG (klassiska direktivet) och 2004/17/EG (försörjningsdirektivet), har det tillkommit nya regleringar betrÀffande offentlig upphandling. De nya direktiven har till syfte att förbÀttra regelsystemet för att bÀttre uppnÄ syftet med lagstiftningen om offentlig upphandling. I bÄda direktiven har det tillkommit bestÀmmelser om anvÀndningen av ramavtal samt bestÀmmelser om de bÄda nya tilldelningsförfarandena elektronisk auktion och dynamiska inköpssystem. I det klassiska direktivet har det tillkommit ett nytt upphandlingsförfarande, konkurrensprÀglad dialog. I dessa nya bestÀmmelser i de konsoliderade direktiven om offentlig upphandling kommer regleringar som bl a innehÄller skrivningen att de upphandlande enheterna inte fÄr anvÀnda det aktuella förfarandet pÄ ett sÀtt som hindrar, begrÀnsar eller snedvrider konkurrensen.Denna skrivning tycks vara hÀmtad frÄn konkurrensbegrÀnsningsreglerna i artikel 81 och 82 i EG-fördraget.

Med hjÀlp av denna uppsats avser författarna att visa hur en internationalisering och etableringsprocess kan se ut för ett svenskt företag i Brasilien. Författarna har Àven undersökt rÄdgivarnas syn pÄ internationalisering samt etableringsprocess och hur den bör gÄ till. Med rÄdgivare menar författarna den Svensk-brasilianska handelskammaren, ExportrÄdet och SouthPartner konsultföretag..

Den hÀr uppsatsen syftar till att utreda vilket lands lag som blir tillÀmplig vid en internationell tvist gÀllande utomobligatoriska förpliktelser vid immaterialrÀttsintrÄng, sÀrskilt vid upphovsrÀttsintrÄng. Tyngdpunkten ligger i de problem som uppstÄr dÄ nÄgon gör sig skyldig till ett upphovsrÀttsintrÄng med relation till flera lÀnder.UtgÄngspunkten Àr Rom II-förordningen och dess Ättonde artikel. I artikeln stadgas det att tillÀmplig lag för en utomobligatorisk förpliktelse som har sin grund i ett immaterialrÀttsintrÄng skall vara lagen i det land dÀr skydd görs gÀllande.Vad innebÀr dÄ uttrycket ?dÀr skydd görs gÀllande?? NÀr det gÀller registrerade rÀttigheter, sÄsom patent och varumÀrken, innebÀr artikeln att tillÀmplig lag ska var lagen i det land dÀr rÀttigheten Àr registrerad. Det gÄr dock inte att tillÀmpa samma princip pÄ oregistrerade rÀttigheter.

En av de största miljöstörningarna i Sverige Ă€r trafikbuller. Över 1,4 miljoner mĂ€nniskor uppskattas vara exponerade för buller överskridande 55 dB. Buller Ă€r ett hĂ€lsoproblem, inte livshotande men pĂ„verkar bĂ„de hĂ€lsa och livskvalitĂ©. Buller kan till exempel störa sömn, skada hörsel, skapa koncentrationssvĂ„righeter och vid exponering under lĂ„ng tid, leda till problem med hjĂ€rt- och kĂ€rlsystem.Syftet med detta arbete Ă€r att utreda bullerskydd som kan integreras i fasad samt vidare utreda hur dessa i sĂ„ fall kan anvĂ€ndas vid utformningen av en byggnad.Rapporten Ă€r utredande och utgĂ„r frĂ„n tvĂ„ frĂ„gestĂ€llningar.1-vilka typer av bullerskydd kan lĂ€mpa sig för integrering i byggnadens yttre skikt?2-hur kan bullerskydd integreras som en del i byggnadens utformning och design?FrĂ„gestĂ€llningarna i denna rapport Ă€r besvarade med hjĂ€lp av litteraturstudie, analys och skissarbete.Litteraturstudien innehĂ„ller information angĂ„ende olika typer av bullerskydd.

Föreningsauktionen Àr ett lÀgsta bud företag som stödjer svenskt föreningsliv utan motprestation frÄn föreningarnas sida.Företaget har en för liten kundkrets och med arbetet ville dÀrför undersöka hur företaget kan nÄ ut till fler potentiella kunder och pÄ sÄ sÀtt öka trafiken och buden pÄ deras hemsida. Detta genom en marknadskommunikatonsplan. Föreningsauktionen stÄr inför en nationell satsning och i arbetet visas olika alternativ för hur företaget kan anvÀnda reklam för att fÄ sin produkt kÀnd pÄ marknaden.I arbetet kan du förutom marknadskommunikaton lÀsa om konkurrensstrategi samt konsumentbeteende..

Kattpest Àr sjukdom orsakat av felint panleukopenivirus (FPV), vilket Àr ett smittoÀmne som regelbundet ger upphov till sjukdomsutbrott bÄde inom Sverige och i övriga vÀrlden. Sjukdomen drabbar frÀmst unga individer dÀr en mortalitet över 90 % kan observeras. GÀllande fetal och neonatal infektion har FPV en affinitet för nervceller och infektionen ger klassiskt upphov till cerebellÀr hypoplasi. Infektionen yttrar sig med neurologiska symptom som ataxi, hypermetriska rörelser, inkordination, tremor och blindhet. GÀllande adulta individer pÄvisar FPV istÀllet en affinitet för celler i benmÀrg, gastrointestinalkanal och lymfoid vÀvnad, vilket inducerar immunosuppression, panleukopeni och segmentell enterit.

De senaste Ärtiondena har varumÀrkesrÀttens betydelse tilltagit till följd av varumÀrkets ökade vÀrde i samhÀllet och pÄ marknaden. En grundlÀggande förutsÀttning för att ett kÀnnetecken ska kunna Ätnjuta varumÀrkesrÀttsligt skydd, Àr att det kan sÀrskilja en nÀringsidkares varor eller tjÀnster frÄn andra nÀringsidkares liknande eller identiska varor eller tjÀnster. SÀrskiljnings-förmÄgan kan vara inneboende och framtrÀda omedelbart vid varumÀrkets tillkomst, eller successivt förvÀrvas genom inarbetning av det aktuella varumÀrket. Det bör observeras att ett varumÀrke Àven kan förlora sin sÀrskiljningsförmÄga. Efter hand som sÀrskiljningsförmÄgan minskar degenererar varumÀrket alltmer, för att till slut övergÄ till att utgöra en generisk beteckning.

SammanfattningMykotoxiner Àr sekundÀra metaboliter som kan bildas av vissa mögelsvampar. Idisslare har generellt ett högre skydd mot mykotoxiner Àn vad enkelmagade djur har dÄ vÄmmens mikroorganismer kan fungera som ett extra skydd mot mykotoxikos. Trichotecenerna deoxynivalenol och T-2 toxin bryts ner till de-epoxymetaboliter i vÄmmen genom att dess toxiska epoxyring spjÀlkas bort. Deoxynivalenol metaboliseras helt eller delvis av vÄmmens mikroorganismer, medan T-2 toxinets nedbrytningskapacitet inte Àr lika hög. Aflatoxin B1 har en lÄg nedbrytbarhet, och inga metaboliter har kunnat detekteras i vÄmmen.

Syftet med uppsatsen Àr att först beskriva för lÀsaren vad ett enkelt bolag Àr i Sverige och i Frankrike, hur det regleras samt belysa skillnader som finns dem emellan. Tyngdpunken kommer att ligga pÄ en persons rÀtt att vara bolagsman i ett franskt eller svenskt enkelt bolag samt deras skyldigheter och ansvar gentemot varandra och mot tredje man. Slutligen kommer jag, genom argumentation, jÀmföra de olika lösningarna i de tvÄ rÀttssystemen för att peka pÄ skillnader och problem..

Denna studie syftar till att synliggöra olika bedrÀgliga beteenden som riktar sig mot innovatörer. I studien diskuteras möjligheterna till att etablera en funktion som skyddar innovatörer mot en typ av övergrepp som blir allt vanligare. Hur skall subtil manschettbrottslighet begrÀnsas nÀr den Àr bÄde riskfri och lönsam?En vÀgledande frÄga i diskussionen har varit: Skall innovatörer ha samma skydd för sin upphovsrÀtt som andra fria yrkesutövare, eller ska de fortsÀtta fÄ vara villebrÄd utan skydd av rÀttsvÀsendet?Resultatet bygger pÄ dokumentanalyser och en kvalitativ studie om upphovsmÀn till patent, samt intervjuer med personer inom branschen innovationer och entreprenörskap. Resultat baseras bl a pÄ den kvalitativa studien och beskrivs genom fakta om innovatörerna Dr.