Svenskt multilateralt bista?nd
Uppfyller FN de svenska biståndsmålen?
År 2000 presenterades en ekonometrisk analys av världens bistånd i artikeln ?Who Gives Foreign Aid to Whom and Why??, av Alebrto Alesina och David Dollar. Undersökningens syfte var att försöka hitta de variabler som ligger till grund för länders beslut om att skänka bistånd. Resultatet visade att det oftare ligger strategiska och politiska motiv bakom biståndsgivningen, snarare än en önskan om reducerad fattigdom och ökad tillväxt. Efter denna undersökning konstaterade man från svenskt håll att någon liknande undersökning rörande det svenska biståndet aldrig genomförts. Detta trots att Sverige är en av världens största biståndgivare i relativa mått mätt. Sverige skänker varje år så mycket som 0,7 % av BNI i bistånd, och detta bara till FN. Syftet med denna uppsats är därför att undersöka om FN uppfyller de biståndsmål som Sverige har satt upp.Genom att försöka hitta variabler som på ett konkret sätt ska mäta de olika biståndsmålen har en ekonometrisk tvärsnittsanalys genomförts. Undersökningen sträcker sig över fem 5-årsperioder, med start 1980. Som beroende variabel har FN:s bistånd per capita använts och som oberoende variabler används BNP per capita, demokrati, rättssäkerhet, jämställdhet, öppenhet, livslängd, barnmortalitet och totalt bistånd. En undersökning av skillnaden i bistånd mellan länder från olika regioner, olika inkomstklasser och med olika skuldsättning har också genomförts.Resultatet verkar peka på att FN inte uppfyller de svenska biståndsmålen i sin allokering av bistånd till utvecklingsländer. Men det är svårt att dra några säkra slutsatser på grund av att så få av variablernas koefficienter visar signifikanta värden. Fler undersökningar bör göras innan en säker slutsats kan dras.