Frivilliga avsättningars varaktighet och kvalitet hos Bergvik Skog AB mellan 2005 och 2014
Det finns ett stort behov av att skydda artrikedomen i de svenska skogarna. Skydd av värdefulla skogsområden innebär att betydande arealer måste undantas från skogsproduktion. Förutom formellt skydd har Sveriges riksdag genom miljökvalitetsmålet ?Levande skogar? beslutat att skogsbolag och enskilda markägare frivilligt ska avsätta 500 000 hektar produktiv skogsmark. Varaktigheten hos de frivilliga avsättningarna bedöms vara långsiktig men omprioriteringar kan påverka tidshorisonten och frågan är förhållandevis outredd. Även kvaliteten hos avsättningarna är en relativt okänd faktor.
Syftet med denna studie var att undersöka varaktigheten och några utvalda kvalitetsaspekter som ålder, ståndortsindex, avsättningens storlek, andel kärnområde samt trädslagssammansättning i de frivilliga avsättningarna hos en av Sveriges största markägare, Bergvik Skog AB. I studien användes datamaterial från två tidpunkter; 2005 och 2014.
Analyser av varaktighet och utvalda kvalitetsegenskaper utfördes med dataprogrammet ArcGis och med Skogsstyrelsens definition av frivilliga avsättningar som utgångspunkt.
Majoriteten av de frivilliga avsättningarna som fanns hos Bergvik Skog år 2005 fanns kvar år 2014, men 17,5 % hade bytts ut, varav det mesta återgått till produktion. Jämfört med granskogar är tallskogar underrepresenterade bland de frivilliga avsättningarna hos Bergvik Skog. Andelen lövdominerad skog i de frivilliga avsättningarna är mycket låg men visar en högre prioritet i förhållande till totalt markinnehav av skogstypen än gran och tall. De frivilliga avsättningarna visar tendenser att ha tappat i kvalitet med hänseende på avsättningarnas storlek, bördighet och andel kärnområde. Andelen äldre skog i de frivilliga avsättningarna påvisar en positiv trend, andelen ökar och andelen ungskog minskar.