I denna uppsats undersöks sprÄklig Äterkoppling i mÄlstyrda spontana svenska talade dialoger. Syftet med studien var att undersöka förhÄllandet mellan sprÄklig Äterkoppling och typen av angrÀnsande talakt samt att studera prosodins roll för Äterkopplingens tolkning. Tre dialoger pÄ sammanlagt ungefÀr 22 minuter analyserades. SprÄklig Äterkoppling definierades som en verbal interindividuell signal, som Àr en reaktion pÄ en talares yttrande och som har ett visst syfte, frÄn lyssnare till talaren i ett samtal utan att lyssnaren gör ansprÄk pÄ turen..

Uppsatsens syfte Ă€r att undersöka nĂ„gra orsaker till innehĂ„llsförĂ€ndringen i skolans kristendomsĂ€mne under 1940- och 1950-talet fram till tillkomsten av grundskolans lĂ€roplan 1962. Metoden Ă€r en litteratur- och dokumentstudie dĂ€r material frĂ„n betydelsefulla utredningar, lĂ€roplaner och nĂ„gra viktiga personer finns med vilka kan sĂ€gas ha pĂ„verkat processen.LĂ€roplaner har sedan början av nittonhundratalet mer eller mindre varit föremĂ„l för omprövning och förĂ€ndring och det finns mĂ„nga skĂ€l till den utvecklingen. År 1946 tillsattes pĂ„ regeringens begĂ€ran en skolkommission vars syfte var att reformera skolan. Resultatet av deras arbete blev den svenska grundskolereformen som fick sitt genombrott genom 1962-Ă„rs lĂ€roplan. KristendomsĂ€mnet har traditionellt innehaft en stor plats i den svenska skolan.

I denna studie intervjuades fem gymnasielÀrare i naturvetenskapliga Àmnen kring att undervisa och lÀra utanför klassrummet. FrÄgestÀllningarna i detta arbete Àr; Varför skall man undervisa och lÀra utanför klassrummet? Vad finns det för hinder eller nackdelar med att undervisa utanför klassrummet? Alla lÀrare var positiva till att anvÀnda sig av undervisning utanför klassrummet men de framförde alla att de inte tyckte att de gjorde det tillrÀckligt mycket. Fördelar som dessa lÀrare kunde se med att vÀlja att ha undervisning pÄ en annan plats Àn klassrummet var att det gav en bÀttre verklighetsanknytning, var lÀttare att arbeta Àmnesövergripande, gav en god variation i undervisningen, platsen har positiv betydelse för minnet, det kunde öka motivationen och intresset hos eleverna att lÀra, och slutligen att det förbÀttrar sociala interaktioner mellan sÄvÀl elever som mellan elever och lÀrare. De hinder eller nackdelar lÀrarna kunde se med att anvÀnda sig av undervisning pÄ en annan plats Àn i klassrummet hade hos de flesta sin grund i tidsmÀssiga och schemamÀssiga problem men de var Àven en tveksamhet kring den pedagogiska vinningen, karaktÀren pÄ de naturvetenskapliga Àmnena och deras kursplaner, att eleverna var ovana och att lÀrarna inte kÀnde sig trygga och bekvÀma i att ha undervisning utanför klassrummet. Skolans geografiska lÀge, vÀder, transport, riskbedömningar, saknat lÀrarsamarbete och saknad av lÀmpliga lÀromiljöer utanför klassrummet uttrycktes ocksÄ vara hinder för att ha undervisning utanför klassrummet..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att undersöka varför och hur specialpedagogisk undervisning bedrivs inom Àmnet idrott och hÀlsa i grundskolan. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus: Hur ser lÀrarna i idrott och hÀlsa pÄ specialpedagogisk undervisning i sitt Àmne? Vad innehÄller den specialpedagogiska undervisningen i idrott och hÀlsa? Vilken nytta gör specialpedagogisk undervisning i idrott och hÀlsa?MetodStudien Àr en kvalitativ intervjustudie för att ge en beskrivande bild av omrÄdet samt att ge en fördjupad bild av ÀmnesomrÄdet. Detta har skett genom intervjuer av nio lÀrare pÄ sex utvalda skolor. Intervjuerna följde en guide och tog mellan 40 ? 60 minuter att genomföra samt spelades in.

Studier visar att dagens elever kÀnner oro inför framtiden och de klimatförÀndringar vÄr vÀrld utsÀtts för. Skolverkets nationella kartlÀggning utav miljöundervisning i skolan visar dock att cirka hÀlften av de tillfrÄgade gymnasielÀrarna inte bedriver nÄgon undervisning i Àmnet. Denna studie beskriver en alternativ modell för undervisning i klimatfrÄgor. Elever ges genom modellering av ekosystem möjlighet att fördjupa sin förstÄelse kring klimatförÀndringar i samband med exploatering av topp-predatorer. Detta Àr ett realistiskt problem dÄ en mÀngd studier visar att dagens ekosystem utsÀtts för en mÀngd stressfaktorer, med ursprung i klimatförÀndringar, och att exploatering av topp-predatorer kan leda till konsekvenser med artutdöende som följd.

Sammanfattning. Syftet med den hÀr studien var att ta reda pÄ vad en grupp elever i skolÄr 6 visste om sina resultat i Àmnet svenska i skolÄr 5. Majoriteten av eleverna i gruppen har invandrarbakgrund. Syftet var ocksÄ att försöka ta reda pÄ om de hade nÄgon uppfattning om orsakerna till det resultat de fick. Studien gjordes med hjÀlp av en enkÀt med bÄde fria och fasta alternativ. Alla elever i tvÄ klasser, 31 elever, svarade pÄ enkÀten.

Syftet med denna studie var att utvecklat olika undervisningsmetoder för att öka elevers motivation i Àmnet historia. Detta gjorde vi genom att diskutera hur man praktiskt kan anvÀnda sig av motivationsteorier nÀr man planerar och bedriver sin undervisning. Inledande valde vi att studera utvecklingen av motivationsteorier, samt den aktuella forskningen. UtifrÄn vÄr studie faststÀllde vi tre olika undervisningsmetoder dÀr vi strÀvade efter att tillgodose och vÀcka elevers inre motivation. Metoderna grundar sig i intresse som motivationsmetod.

Syftet med studien var att belysa hur personer med diabetes typ 2 upplever den information och undervisning som gavs av diabetessjuksköterskor. Studien hade en beskrivande design. De som deltog i studien var Ätta kvinnor och Ätta mÀn i Mellansverige med diagnosen diabetes typ 2. Data samlades in med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer och analyserades utifrÄn kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet redovisas i ett tema och fem kategorier.

Undersökningen bygger pÄ intervjuer av fem lÀrare pÄ tre olika skolor om hur de anvÀnder Internet i sin SO-undervisning. Studien Àr gjord i BorÄs pÄ skolor med varierande grad av tillgÄng pÄ datorer med uppkoppling. Studien beskriver hur lÀrare anvÀnder Internet och belyser vilka möjligheter och problem det innebÀr..

LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) Àr tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillÀmpas i skolan och att undervisningen ska utgÄ frÄn den enskilde elevens behov. DÄ forskning pekar pÄ att definitionen och innebörden av begreppet behov inte Àr tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lÀrare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i Är 1 med sÀrskilt fokus pÄ aspekten elevers behov. För att studera verksamma lÀrares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och dÀrefter diskuterats med referens till forskning inom omrÄdet. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsÀttningsfrÄga.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..

Detta arbete Àr en intervjustudie med lÀrare och funktionshindrade elever pÄ högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarna anpassar sin undervisning till förmÄn för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur vÀl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lÀrare och funktionshindrade elever för att fÄ höra deras personliga erfarenheter och Äsikter i frÄgan. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av deras situation.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om det finns lÀrandefrÀmjande faktorer som projektet SamBo har medfört för bÄde elever och lÀrare i det Àmnesövergripande samarbetet i ett arbetslag pÄ Byggprogrammet. LÀrares uppfattning om samarbetet dÀr delar av undervisningen sker Àmnesövergripande i projektform pÄ en skola har undersökts. Med studien vill jag undersöka hur lÀrarna kan utveckla och förbÀttra sin verksamhet genom att samarbeta Àmnesövergripande i arbetslaget. Med projektet som utgÄngspunkt i arbetet, görs en beskrivande analys av Àmnesövergripande samarbete i projektet och vilka möjligheter och hinder som kan förekomma med arbetssÀttet. Syftet Àr ocksÄ att visa att lÀrarna kan utvecklas genom utbyte av erfarenheter nÀr de samarbetar i SamBo.

Syftet med detta examensarbete var att med hjĂ€lp av varierad undervisning förbĂ€ttra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angĂ„ende hur de upplevt det varierade undervisningssĂ€ttet.

Vid vÀrldskonferensen om undervisning av elever i behov av sÀrskilt stöd Är 1994 i Salamanca i Spanien gick det tydligt att se att riktmÀrket för arbetet med elever i behov av sÀrskilt stöd i undervisning skulle vara att arbeta inkluderande. Dessa tankar lyser ocksÄ igenom i den svenska lÀroplanen, Lpo 94. Syftet med studien Àr att fÄ exempel pÄ hur inkludering och stöd i klassrummet pÄ en gymnasieskola kan se ut. Metoden som ligger till grund för studien Àr en multipel fallstudie av tre lÀrare i Àmnet svenska pÄ en mellansvensk gymnasieskola. Fallstudien bygger pÄ direkta observationer och kvalitativa intervjuer. I resultatgenomgÄngen lÀggs tyngdpunkten pÄ intervjuerna och observationerna anvÀnds för att illustrativt syfte. Resultatet som jag har fÄtt fram i min fallstudie visar att lÀrarna anvÀnder sig mycket av sin egen person för att skapa kontakt med eleverna och finna sÀtt att lÀra kÀnna och se varje enskild elev.