Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare kontra elever anser att förutsÀttningarna Àr, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning Àr och vad lÀrarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda pÄ detta anvÀndes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av tvÄ enskilda lÀrarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar pÄ Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstÄr transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns mÄnga delar som pÄverkar den meningsskapande undervisningen.

Kinesiska som ett nytt modernt sprÄk i svenska skolan har fÄtt allt mer uppmÀrksamhet under de senaste Ären. Att undervisa svenska elever i kinesiska möter idag mÄnga utmaningar nÀr undervisningen i kinesiska ska följa en gemensam kursplan som andra sprÄk. Detta utmÀrker sig stort i utlÀrningen och inlÀrningen av kinesiska skriftsprÄket, d.v.s. tecknen. Syften med denna studie Àr att undersöka lÀrares krav och bedömning pÄ elevers skrivande i kinesiska.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur begreppen genre och texttyp anvÀnds i gymnasieskolans nationella samt lokala styrdokument för kurserna svenska A och svenska B och att undersöka hur fem gymnasielÀrare i svenska tolkar begreppen och ser pÄ begreppens roll i undervisning. Detta undersöks genom kvalitativa intervjuer med fem verksamma gymnasielÀrare i svenska samt genom textanalys av styrdokumenten: svenskÀmnets beskrivning, nationella kursplaner för svenska A och svenska B samt lokala arbetsplaner för samma kurser. Resultatet visar att lÀrarnas förstÄelse av begreppen genre och texttyp samt deras innebörd varierar vilket speglar forskningslÀget. LÀrarna har Àven en skiftande syn pÄ huruvida begreppen Àr relevanta i undervisningen. En anledning till att genrekunskap anses vÀsentlig Àr att elever bör kunna förstÄ att olika texter har olika funktion.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med arbetet Àr att se vilka skÀl det finns för att bedriva Àmnesintegration och hur detta kan appliceras pÄ hÄllbar utveckling. MÄlsÀttningen var Àven att undersöka hur en skolas lÀrare och skolledare arbetar med Àmnesintegration, hÄllbar utveckling och de tvÄ gemensamt. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har det utförts en enkÀtundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hÄllbar utveckling Àr inte detta nÄgot som i allt för stor grad undervisas om pÄ den undersökta skolan. Begreppet Àr svÄrtolkat och i en del fall bedriver lÀrarna omedvetet en undervisning om hÄllbar utveckling.

Nationella och internationella studier som fÄtt stort genomslag i media och i skoldebatten, visar att svenska elevers lÀsförstÄelse har sjunkit under de senaste Ären. Detta gÀller sÄvÀl yngre som Àldre elever. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur fyra svensklÀrare pÄ gymnasiet uppfattar saken. Vidare har jag velat se hur dessa lÀrare arbetar med lÀsförstÄelsetrÀning i sin undervisning, samt vilken insyn de har i aktuell forskning kring lÀsförstÄelse och lÀsförstÄelseundervisning.Resultatet visar att hÀlften av lÀrarna ser en klar försÀmring av gymnasieelevers lÀsförstÄelse de senaste 10-20 Ären. Eleverna prioriterar bort lÀsning, vilket medför minskat ordförrÄd, bristande sprÄklig medvetenhet och dÀrmed försÀmrad lÀsförstÄelse.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka attityden mot datorspel i undervisning hos religionslÀrare pÄ gymnasienivÄ i LuleÄ kommun. En enkÀtundersökning och en intervjuundersökning med hermeneutisk utgÄngspunkt ligger till grund för detta. EnkÀtundersökningen visade att attityden var neutral lutandes Ät det negativa, medan intervjuundersökningen visade en allmÀnt positiv instÀllning till datorspel i undervisning. Denna diskrepans kunde Ätminstone delvis spÄras till att vissa av respondenterna pÄ enkÀtundersökningen, som utgjorde underlag till intervjupersonerna, var, av nÄgon anledning, mer positiva i intervjusituationen Àn nÀr de svarade pÄ enkÀten. Den positiva instÀllning som intervjuundersökningen resulterade i stÀmde vÀl överens med den tidigare forskning som gjorts pÄ lÀrare i Sverige.

I föreliggande examensarbete Àr syftet att undersöka lÀrares och elevers instÀllning till grammatik i sprÄkundervisning i skolans senare Är. Som sprÄklÀrare Àr det viktigt att gÄ djupare in pÄ hur grammatik bÀst kan lÀras ut och att som sprÄklÀrare vara medveten sina val av undervisningssÀtt. Detta Àr intressant att veta för att kunna hÄlla en bra kvalité i undervisningen samt för att möta elevens problematik kring sprÄkinlÀrning. I studerandet av sprÄkinlÀrningsteorier visade det sig att grammatikundervisningen frÀmst Àr uppdelad i tvÄ inriktningar: grammatik som produkt och/eller process. Grammatikundervisningen prÀglas oftast av antingen den ena eller den andra men lÀraren kan Àven anvÀnda sig av bÄda sÀtten för att fÄ en mer nyanserad undervisning.

Syftet med denna studie Ă€r dels att jĂ€mföra anvĂ€ndningen av allmĂ€nsprĂ„kliga ochfacksprĂ„kliga termer i amerikanska och svenska Runner?s World, dels att se hur passmycket man anpassat sig till den nya mĂ„lgruppen dĂ„ man översatt de amerikanskaoriginalartiklarna till svenska.Åtta vanliga löparskador presenteras med sina respektive latinbaserade ochallmĂ€nsprĂ„kliga namn pĂ„ bĂ„de engelska och svenska. Av jĂ€mförelsen framgĂ„r det attproblem som kan uppstĂ„ beror dels pĂ„ de latinbaserade termernas status, dels pĂ„ renaöversĂ€ttningsproblem, sĂ„som falska vĂ€nner. Exempelvis Ă€r löparknĂ€ och runnersknee inte överhuvudtaget beslĂ€ktade skador, medan dĂ€remot hĂ€lsporre och heelspurĂ€r relaterade till varandra, Ă€ven om de inte beskriver samma skada.De tre artiklar som analyserats belyser olika typer av problem, dĂ„ tvĂ„ av dem Ă€rbaserade pĂ„ amerikanska studier och den tredje Ă€r en fristĂ„ende artikel som intedirekt berör de skador som denna uppsats tar upp, utan snarare inkluderar dem för attbeskriva nĂ€r man bör vara försiktig med olika typer av underlag.Med stöd av tre intervjuer visar jĂ€mförelserna pĂ„ att typ av artikel, informationsgradoch relevans Ă€r de faktorer som spelat in vid översĂ€ttningen av de tre artiklarna.Artiklar som baserats pĂ„ studier verkar i högre grad ha behĂ„llit latinbaserade termer,medan rent informativa texter, vilka inte specifikt behandlar skadorna i frĂ„ga, tycksdra mer Ă„t det allmĂ€nsprĂ„kliga hĂ„llet..

Syfte: Författarnas strÀvan Àr att göra en explorativ studie av vilka faktorer som pÄverkar hur svenska företag agerar i offentliga upphandlingsprocesser av infrastruktur i Kina. Författarna avser att öka kunskapen om offentliga upphandlingsprocesser i Kina och analysera huruvida eventuella sÀrdrag existerar utifrÄn tre valda perspektiv; det juridiska perspektivet, det formella perspektivet och det informella perspektivet. Metod: Studien Àr av explorativ karaktÀr, med utgÄngspunkt i det hermeneutiska forskningsidealet. Studien Àr av kvalitativ art och utgörs av djupintervjuer med tvÄ fallföretag och fyra experter inom omrÄdet. Existerande teorier inom företagsekonomi, frÀmst inom strategisk ledning och institutionell teori, appliceras av författarna pÄ det empiriska materialet.

Naturorienterad undervisning i grundskolans tidigare Är ? En studie av Àmnets förekomst och betydelse ur ett lÀrarperspektivSyftet med vÄr studie, inom Pedagogik med didaktisk inriktning C, Àr att fÄ insikt och ökad förstÄelse för NO-undervisning i grundskolans tidigare Är ur ett lÀrarperspektiv. VÄrt syfte Àr inspirerat av vÄra VFU erfarenheter, vilket vi förankrat i relevant litteratur. Detta inleder Àven uppsatsen.Vi har anvÀnt oss av enkÀter som forskningsmetod för att besvara vÄrt syfte och vÄra frÄgestÀllningar. EnkÀten delades ut till 57 respondenter pÄ totalt tio skolor, i tre olika kommuner, det Àr Àven nÀmnvÀrt att undersökningen genomfördes i tre olika lÀn.

Bakgrund: Bakgrunden till denna litteraturstudie Àr den lÄga följsamhet som Äterfinns hos diabetespatienter bÄde i Sverige och pÄ andra stÀllen i vÀrlden, knappt en tredjedel av svenska diabetespatienter mÀter sin blodglukos regelbundet. Flera studier pÄ Ànnet har kommit fram till att det krÀvs framförallt bÀttre anpassning till individuella behov nÀr det gÀller utbildningen av diabetespatienter. Syfte: Syftet med studien Àr att identifiera koncept som publicerats i vetenskapliga tidskrifter och som har en bevisat positiv effekt pÄ metabolismen hos typ 2 diabetiker. Metod: En litteraturgenomgÄng av Àmnet gjordes för att hitta studier som uppvisade interventioner med positivt resultat pÄ A IC vÀrden. Resultat: Ett flertal studier hittades som visade upp kreativa försök att förbÀttra utbildningen av diabetespatienter eller anpassa den till förhÄllanden som inte tagits i beaktning vid dess utformning.

Syftet med studien Àr att visa pÄ de möjligheter och begrÀnsningar vad det gÀller inlÀrning, som enskilda elever kan möta i dagen svenskundervisning. Kvantitativ metod i form av enkÀtundersökningar har anvÀnds för att undersöka studiens syfte och frÄgestÀllningar. Enligt resultatet tycks alla elever i undersökningsklassen ha möjlighet att lÀra in under svensklektionerna. En del elever visade sig dock ha betydligt fler möjligheter och bÀttre förutsÀttningar till detta Àn andra. De elever som lÀrde sig bÀst genom undervisningsformer sÄ som att lÀsa, skriva, lyssna och prata visade sig ha störst möjligheter att lÀra in.

Abstract Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka olika former av kunskaper nÄgra lÀrare strÀvar efter att deras elever utvecklar genom litteraturen. Undersökningen Àr baserad pÄ intervjuer med sex olika lÀrare som alla undervisar pÄ gymnasiekursen Svenska B.Resultaten visar att lÀrarnas olika kunskapssyn och elevsyn, gör att de kan delas in i tvÄ olika grupper. Den ena gruppen av lÀrare ser inte sina elever som potentiella kunskapskÀllor och Àr starka anhÀngare av antologilÀsning med tillhörande instuderingsfrÄgor. Dessa lÀrare ser epokkunskap och kunskap i form av allmÀnbildning som prioriterad kunskap att utveckla genom litteraturen. Den undervisning de bedriver Àr kronologisk och lÀrarstyrd.

[Sammanfattning saknas].