Under de senaste decennierna har revisionsmarknadsstrukturen genomgÄtt stora förÀndringar till följd av de samgÄenden och skandaler som Àgt rum. Antalet stora revisionsbyrÄer har minskat och de kvarvarande dominerar alltmer sÄvÀl nationellt som internationellt. Efter finanskrisen som bröt ut Är 2008 har Europeiska kommissionen publicerat en grönbok om revisionspolitik. I denna lyfts bland annat marknadskoncentrationen upp som ett problem. I samband med detta har vi genomfört en studie med följande problemformulering: Hur upplever revisorer pÄ svenska medelstora revisionsbyrÄer den svenska marknaden för börsbolagsrevision? Studien fokuserar pÄ fyra omrÄden, dessa Àr: historisk bakgrund, den svenska marknaden för börsbolagsrevision, intrÀdesbarriÀrer och ÄtgÀrder.

Denna uppsats undersöker hur receptionen av The New Look sÄg ut i svenska mode- och damtidskrifter Ären 1947-1948, med syftet att se om denna centrala modehÀndelse lÀmnat nÄgra spÄr i den svenska samtida modejournalistiken, samt hur den i sÄ fall mottogs och tolkades. Metoden Àr en receptionshistorisk, tematiskt upplagd textanalys. Undersökningen visar att de svenska modeskribenterna rapporterade om The New Look mellan vÄren 1947 till hösten 1948, i första hand under den svenska termen ?den nya linjen?. Resultatet visar att detta efterkrigstidsmode snarare sÄgs som ett allmÀnt parismode och sattes i samband med flera av Paris modeskapare, varav Christian Dior sÄgs som en av de frÀmsta ? detta skiljer sig nÄgot frÄn bilden av The New Look internationellt, i den traditionella modehistoriska litteraturen.

En innovation handlar i grund och botten om en förstÄelse och inkorporation av den komplexa kreativiteten i en innovationsprocess. I denna studie har sex centrala kÀrnvÀrden kring den upplevda kreativiteten tagits fram med hjÀlp av semistrukturerade intervjuer frÄn tio respondenter. UtifrÄn en fenomenologisk ansats har dessa kÀrnvÀrden utvecklats frÄn begreppen kreativitet och innovation. Inom kreativitet var ? relatera, förÀndra och kommunicera ? centrala begrepp för respondenterna.

Forskning visar att elever upplever naturvetenskapsundervisningen som sva?r och otillga?nglig samt att allt fa?rre elever va?ljer att studera a?mnena vidare eller satsa pa? en karria?r inom naturvetenskap. Det a?r viktigt att besitta kunskap inom naturvetenskap fo?r att kunna leva och verka i dagens samha?lle. Undervisningen bo?r anpassas utefter elevernas intresse och ge eleverna en positiv upplevelse tidigt i livet.

I studien prövas en ny undervisningsmetod i svenska som andrasprÄk kallad kortskrivande med dynamisk sjÀlvreglerande korrigerande Äterkoppling (DSK), vilken gett goda resultat i en pilotstudie. I linje med Evans m.fl. (2010) tas pÄ ett unikt sÀtt hÀnsyn till tre kontextuella variabler: metodologiska, individuella och situationella, vid korrigerande Äterkoppling i andrasprÄksundervisning. DSK anpassas hÀr till gymnasiet utifrÄn Bitchener & Ferris (2012), Sheen (2011), Brookhart (2010), Hattie & Timperley (2007) och den nya Àmnesplanen i svenska som andrasprÄk gymnasiekurs 2.Genom metodtriangulering, frÀmst enkÀt, intervju och deltagande observationer, undersöks studerandes upplevelser av DSK. I analysen studeras hur olika inlÀrare gynnas eller missgynnas av olika individuella och kontextuella variabler föreslagna i aktuell forskning.I resultatet framkommer att de studerande Àr positiva till DSK.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka möjligheter och hinder det finns i denmÄngkulturella skolan, med fokus pÄ elever med muslimsk bakgrund. Malmö har under de senaste decennierna blivit en mÄngkulturell stad. Detta syns tydligt i vissa stadsdelar dÀr stora delar av befolkningen Àr mÄngkulturella. Vi har fördjupat oss i teorier om hur lÀrare, barn och förÀldrar med muslimsk bakgrund kan uppleva den svenska skolan. I litteraturgenomgÄngen framgÄr det vilka hinder och kulturkrockar som kan uppstÄ dÄ barn med muslimsk bakgrund ska anpassa sig till bland annat den svenska skolans synsÀtt och undervisning.

This study deals with the way how people think about life after death from the perspective of individualization. Individualization is something that affects all aspects of society, especially inSweden, which is of the most individualized countries. It also affects how people think about their own death.I have compared what people think about life after death with five theologians who have different views; Per Block, Sallie McFague, Krister Stendahl, Maurice Wiles and JĂŒrgen Moltmann.I have compared the difference between individualism and individualization, andformulated some problems regarding how to think of individualism in terms of good and bad. Finally, I have finally discussed how I think Svenska kyrkan, the Church of Sweden, should meet the individualization, individualism and peopleÂŽs opinion about life after death.The main question of the essay is partly unanswered because there is very little material and studies made about life after death contra individualization. One conclusion of my study, however, that I have reached is that people are allowed to choose freely nowadays, and that leads to a big difference in the system of beliefs.

Lexin-projektet startade 1979 i Sverige med syftet att utreda och skapa förutsÀttningar för produktion av lexikon för invandrare. Den svenska Lexin-serien bestÄr i tryckt form av en svensk ensprÄkig ordbok och flertalet tvÄsprÄkiga ordböcker. Det svenska kÀllmaterialet har under projektets gÄng legat till grund för lexikon i andra nordiska lÀnder samt utgivits i en internetversion.Syftet med uppsatsen Àr att redogöra för en undersökning av den svenska och den norska internetversion av Lexin-projektets ensprÄkiga ordböcker utifrÄn perspektivet att hitta möjliga förbÀttringar inför en ny upplaga av den svensksprÄkiga hemsidan.Uppsatsen bygger pÄ en kvalitativ undersökning av 27 vanliga ord, slumpmÀssigt utvalda via en frekvensordbok. Ett flertal lexikografiska aspekter behandlas, t.ex. strukturering och Ätkomst av uppslagsorden.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka sa?ngsvagas upplevelse av sin sa?ngro?st samt att ta del av deras beskrivningar om varfo?r de anser sig ha sa?ngsva?righeter. Tidigare forskning visar att sa?ng a?r viktigt fo?r barns sociala och kommunikativa utveckling, men ocksa? att en trygg och positiv undervisningssituation kra?vs fo?r att elever ska kunna utveckla sin sa?ngfo?rma?ga. Om undervisningssituationen blir det motsatta kan det ge ha?mmningar fo?r livet na?r det ga?ller elevens lust till sa?ng eller musik.Den ha?r underso?kningen har avgra?nsats till att na?ra studera fyra ma?nniskors upplevelser av sin sa?ngutveckling och sina sa?ngsva?righeter.

I takt med medielandskapets föraÀndring sÄ utvecklas möjligheterna för medier att positionera sig digitalt alltmer. Denna kandidatuppsats har som syfte att undersöka hur denna förÀndring pÄverkar de svenska dagstidningarna nÀr det kommer till Apples iPad. VÄr frÄgestÀllning Àr sÄledes; hur tar svenska dagstidningar sig an iPad som en ny medieplattform?Vi har valt att anvÀnda oss utav kvalitativa intervjuer med de ledande aktörerna pÄ den svenska dagstidningsmarknaden. Eftersom det hÀr Àr ett sÄ pass nytt och outforskat omrÄde finns det begrÀnsat med relevant teori att tillgÄ.

I uppsatsen underso?ks hur ma?n och kvinnor representeras i Pitea? Tidningen, en av Norrbottens sto?rsta lokaltidningar. I Norrbotten pa?ga?r en genusdebatt, som kretsar kring kvinnors sva?righeter att sla? sig fram pa? na?ringsmarknaden. Fo?ljande studie utga?r ifra?n en kvantitativ inneha?llsanalys, som genom en rad variabler so?ker besvara uppsatsen fra?gesta?llningar: [1] Hur stort utrymme ges ma?n respektive kvinnor i tidningen? [2] I vilka sammanhang fo?rekommer ma?n respektive kvinnor i nyhetsrappoteringen? och [3] Vilka skillnader och likheter finns i framsta?llningen av kvinnor och ma?n? Genom en rad olika teorier och tidigare forskningar tolkas resultatet och analyseras i en slutlig diskussion.

En fallstudie av tvÄ svenska företags idrottssponsring..

Sambandet mellan redovisning och beskattning har ett flertal gÄnger varit under utredning om sambandet ska avskaffas. Senast under 2008 framfördes en utredning om huruvida det materiella och formella sambandet mellan redovisning och beskattning bör avskaffas. I denna uppsats visas att sambandet kan delas in i tre modeller som har olika starka samband mellan redovisning och beskattning. Var och en av modellerna har konsekvenser som pÄverkar svenska företag och Skatteverket. Resultatet frÄn vÄr undersökning konstaterade att rÀttslÀget för redovisningsregler och rÀttspraxis överstÀmmer med kriterierna i redovisningsmodellen dÀr det rÄder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning.

Bakgrund: H?lso-och sjukv?rden ?r h?rt belastade verksamheter med otillr?ckliga personalresurser vilket kan f? konsekvenser f?r sjuksk?terske- och l?karstudenters m?jlighet att tr?nas i kliniska f?rdigheter och uppn? sina l?randem?l under den verksamhetsf?rlagda utbildningen (VFU). Genom att anv?nda Personcentrerade Virtuella Patientfall (PVP) i undervisningen ges studenter m?jlighet att tr?na p? sina kommunikativa och kliniska f?rdigheter i en trygg milj? utifr?n deras olika f?ruts?ttningar, men mer kunskap om studenters upplevelser av detta nya pedagogiska verktyg beh?vs. Syfte: Syftet ?r att beskriva studenters upplevelser av PVP och dess anv?ndbarhet i l?randet av kliniska f?rdigheter. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats anv?ndes. En fokusgruppintervju med fem deltagare utf?rdes och materialet analyserades utifr?n tematisk inneh?llsanalys. Resultat: Tv? huvudteman och sex underteman identifierades.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur attityderna till endonymer och exonymer och till UNGEGN:s arbete med ortnamn ser ut i andra lÀnder samt hur svenska ortnamn benÀmns i moderna icke-svenska kÀllor. Om man anvÀnder samma namn som vi i Sverige (endonym) eller om man har ett annat namn (exonym) kan bero pÄ omskrivningar, uttalssvÄrigheter eller bara felskrivningar. Jag har vÀnt mig till institut, ambassader etc. runt om i Europa för att fÄ deras syn pÄ sprÄkets anvÀndning av endonymer och exonymer. Materialet kommer frÄn sju lÀnder i Europa, bÄde frÄn mejlintervjuer och frÄn Internetsidor.