Syftet med min uppsats var att undersöka hur urkunderna används i religionsundervisningen på gymnasiet. Dels av lärare och dels hur läromedlen handleder läraren till att integrera urkunderna i sin undervisning. Till bakgrund för min uppsats studerade jag hur och vad didaktiker föreslår som lämpliga arbetssätt för integrering av urkunder i undervisningen, men även vilka fördelar som urkunderna kan bidra med i undervisningen till tillexempel källmaterial, i jämförande analyser och förståelse för religionernas ursprung. Jag valde att använde mig av en kvalitativ studie eftersom den lämpade sig bäst för mitt syfte. För att få ett vidare perspektiv på min undersökning genomfördes både en litteraturstudie och en intervjustudie.

I den här uppsatsen vill jag undersöka vad som får uteverksamhet att fungera respektive inte fungera. En jämförande enkätstudie har gjorts bland pedagoger från totalt sex förskolor med utomhuspedagogisk inriktning respektive traditionell förskolepedagogisk inriktning. Enkätstudien har kompletterats med studier av förskolornas styrdokument. Undersökningen visar att förutsättningar för utomhusverksamhet är god på alla förskolor och intresse finns för utomhusverksamhet. Förutsättningarna är dock bättre på utomhusförskolorna vilket till stor del beror på att deras utomhuspedagogiska inriktning skapar detta.

Den här magisteruppsatsen söker att besvara forskningsfrågan kring hur den didaktiska strategin livslångt lärande legitimerats som didaktisk strategi i den globala kontexten. Detta sker genom en hermeneutisk läsning och analys av centrala texter inom forskningsområdet och genom att tolka resultatet genom Berger och Luckmanns? socialkonstruktionistiska teori för legitimering. Resultatet tycks peka på att centrala aktörers definition, tolkning och användning av begreppet globalisering samt användandet av ett språk präglat av en underliggande politisk ideologi formar vad som liknas vid ett symboliskt universa. Detta har i sin tur skapat förutsättningarna för en introduktion och legitimering av den explicita teorin livslångt lärande som en typ av didaktisk strategi.

Syftet med arbetet är att undersöka om eleverna när de började årskurs 1 hade en tydlig förväntning om inriktningen på sin arbetsplatsförlagda utbildning, APU, om de tänkte att de kunde välja APU mer fritt och om de övervägt att avbryta sina studier på grund av missnöje med inriktningen. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring APU och Omvårdnadsprogrammet (OP). Med hjälp av enkätundersökning tillfrågades 32 elever på OP. Enkäten består av strukturerade frågor med ett flertal öppna frågor. Resultatet visar att mindre än hälften av eleverna hade en tydlig förväntning på vilken inriktning de skulle vilja göra APU inom.

Detta examensarbete inom området didaktisk matematik grundar sig på en empirisk undersökning. Undersökningar av talmönster bildar ramen för detta arbete. Åtta elever som läser årskurs 1 på ett gymnasiums El- och energiprogram gruppindelas och får uppgifter i problemlösning att lösa i stigande svårighetsgrad. Elevernas arbete videofilmas och transkriberas, dessutom samlas alla elevernas anteckningar in. Jag har kopplat mitt resonemang till tidigare forskning som tar upp liknande frågor och då huvudsakligen generaliseringar av talföljder. I enlighet med Skolverkets riktlinjer ska eleverna ges möjlighet till problemlösning genom nya utmaningar samt ges nya erfarenheter av matematikens logik och generaliserbarhet.

Undersökningens syfte är att analysera hur portföljbolags Strategiska inriktning och CorporateGovernance-arbete påverkas av ett skifte till Private Equity-ägande. Uppsatsens empiriska material består av intervjuer med anställda i två stora, forskningsintensiva bolag som avnoterats från Stockholmsbörsen genom Private Equity. I undersökningen identifieras hållpunkter för portföljbolagets Strategi och Corporate Governance-arbete, vilka alla på något sätt påverkats av övergången till Private Equity. Det kan konstateras en märkbar förskjutning i portföljbolagets strategiska inriktning till följd av Private Equity-bolagets tydliga ägarstrategi.Vidare medför ägarskiftet förändringar i styrelse och ledning, samtidigt som avståndet mellan ägare-styrelse-ledning reduceras avsevärt..

I det här examensarbetet ger fyra gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och filosofi sin syn på hur ämnestraditioner skiljer sig åt i de olika ämnena. Lärarkulturer och ämnestraditioner presenteras och analyseras liksom lärarutbildningen i allmänhet och den så kallade Malmömodellen ? den nya lärarutbildningen från 2001 ? i synnerhet. Uppsatsen är en innehållsanalys av semistrukturerade intervjuer med fyra gymnasielärare och utreder eventuella kopplingar mellan gymnasielärarnas utbildning och deras undervisning samt diskuterar lärarnas förhållningssätt till läromedel. Syftet med examensarbetet är att undersöka svensklärares och filosofilärares syn på ämnesdidaktisk utbildning. Examensarbetet tar sin teoretiska utgångspunkt i ämneskonceptionerna svenska som ett färdighetsämne, svenska som ett litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som ett erfarenhetspedagogiskt ämne liksom i uppdelningen mellan undervisning i filosofi och undervisning om filosofi. Tre av de fyra lärarna i den här uppsatsen har mycket erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i svenska från sin lärarutbildning. Alla anser att svenskämnets didaktik är något som man ständigt pratar om på arbetsplatsen medan bara en av de fyra lärarna har erfarenhet av ämnesspecifik didaktik i filosofi från sin lärarutbildning och alla lärare vittnar om att de saknar tillfällen att prata om didaktik i filosofiämnet på sin skola. I sin egen undervisning gör lärarna didaktiska val i svenskundervisningen som de själva upplever som genomtänkta.

Detta arbete består av en tvådelad studie. Vi har dels tagit reda på huruvida lärare använder sig av Harry Potter-böckerna i engelskundervisningen på gymnasiet, dels gestaltat lärarinformanternas uppfattningar angående användandet av Harry Potter-böckerna i undervisningen. Vi har också undersökt om det är möjligt att använda sig av Harry Potter-böcker i engelskundervisningen och om det är möjligt att koppla dem till Lpf 94 (2008) och kursplaner för Engelska A, B och C (2000) på gymnasiet.     Undersökningens intervjuer genomfördes på två gymnasieskolor i mellersta Sverige och inkluderade tio informanter. I syfte att svara på undersökningens forskningsfrågor genomfördes dessutom en didaktisk läsning av tre Harry Potter-böcker.Den didaktiska läsningen visade att de tre Harry Potter-böckerna kan kopplas till både Lpf 94 (2008:59?76) och kursplanerna för kurserna Engelska A, B och C på gymnasiet.

Syftet med studien är att genom en kvalitativ och komparativ textanalys granska kunskapsdiskurser i läroplanerna Lgy 70, Lpf 94 och Gy 2011 för att urskilja förändringar. Kunskapsdiskurserna är indelade följande: teoretisk, praktisk och ideologisk kunskap, och fokus är på läroplanernas allmänna del och kursplan för Svenska. I centrum står diskursteori, läroplansteori samt epistemologi vid tolkning av resultatet. Resultatet visar att det har skett en viss förändring av kunskapsdiskurser, främst mellan Lgy 70 och de två senare läroplanerna. Samtliga läroplaner innehåller till stor del ideologisk kunskap i allmänna delen, men Lgy 70 innehåller mer teoretisk kunskap jämfört med de andra läroplanerna.

AbstractThe aim of this study is to find out how the central content of the compulsory school curriculum (Lgr11) is handled in three teacher?s manuals for instruction in reading and writing for grade 1, and how these consider interaction and variation in learning how to read and write. Through a qualitative analysis with a hermeneutic approach, the three teacher?s manuals in Swedish for grade 1 were subjected to a close reading. The result shows that parts of the central content of the curriculum are considered, but that it is by studying exercises and texts that these become visible.

Kan egentligen ett varumärke bli för berömt? Så pass berömt att det förlorar sin varumärkesrättsliga ensamrätt? Varumärket spelar en allt större roll i ekonomin och i samhället. Företagen vill ständigt nå konkurrensfördelar genom att försöka säkerställa en marknadsposition med väl ansedda och berömda varumärken. Varumärkesrätten har anpassat sig efter denna ordning genom att utvidga skyddet för kända varumärken. Samtidigt är det nästan uteslutande välkända varumärken som förlorar sitt varumärkesskydd genom degeneration.

Efter ett sekel fyllt av sammanslagningar, nedläggningar och centralisering på den svenska bryggerimarknaden introducerades under mitten av 90-talet en ny trend med inriktning mot hantverksbryggd öl. Mikrobryggerierna har varit en del av den svenska bryggeribranschen i knappt två decennier men har först på senare år växt sig allt starkare. Autenticitet har sagts utgöra en av grundpelarna i modern marknadsföring, något som även gäller för mikrobryggerier vars identitet ofta är starkt förknippat med genuinitet. Syftet med studien har varit att undersöka hur aktörerna på den svenska mikrobryggeribranschen kopplar autenticitet till sitt varumärke och för att besvara frågeställningen har semi-strukturerade intervjuer med tre olika bryggerier genomförts. Genom denna studie kan det konstateras att autenticiteten främst är kopplad till mikrobryggeriernas hantverksmässighet samt kärleken till bryggandet.

 Arbetets art: Examensarbete i lärarutbildningen, Avancerad nivå, 15hpHögskolan i SkövdeTitel: Interaktionen i klassrummet ? En kvalitativ observationsstudie ompedagogens interaktion med eleven i undervisningen.Sidantal: 38Författare: Linn-Marita JohansenEva SöhrmanHandledare: Eva DahlgrenDatum: Januari 2009Nyckelord: interaktion, kommunikation, pedagog, elev.Pedagogens interaktion med sina elever har stor betydelse för elevernas möjlighet tillgenuina lärandetillfällen och utveckling. Läroplaner och styrdokument betonar att samtligaindivider har rätt till en jämlik utbildning. Studien har sin utgångspunkt i interaktionenmellan pedagog och elev, med fokus på dess kvalitet. Studien har en didaktisk inriktningoch genomfördes som en observationsstudie i en årskurs tre med två verksammapedagoger.

Ur ett sociokulturellt perspektiv på lärande är miljön och omgivningen en avgörande faktor för individers utveckling. Aktivitet och handling är centrala begrepp för att skapa en god undervisningsmiljö. Lev Vygotskij ? vars kulturhistoriska teorier och hela det sociokulturella perspektivet vilar på ? ansåg att det krävs en aktiv miljö för att skapa bra lärtillfällen. Hur tänker och arbetar bildlärare med rummet och dess resurser för att skapa bra lärmiljöer i skolan? Vilka eventuella problem eller svårigheter kan man eventuellt ställas inför i detta arbete? Genom semistrukturerade, kvalitativa intervjuer med tre olika bildlärare, har jag fått en empiri som jag kopplat till ett teoretiskt ramverk där nyckelorden varit det fysiska rummet, artefakter, didaktisk design och ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Mitt resultat visar på att samtliga informanter har tänkt mycket på hur rummet och artefakterna kan hjälpa dem att skapa en bättre lärmiljö. Två av mina informanter har haft stora möjligheter att påverka sina bildsalars utformning och alla tre har gjort medvetna förändringar, för att påverka lärmiljön i en positiv riktning.

Denna studie är en kombinerad uppsats och utvärdering. Med utgångspunkt i socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling i Malmö syftar denna utvärdering ta reda på vad de utexaminerade studenterna arbetar med. Utvärderingen tar stöd i grundläggande utvärderingsteori, bland annat ett vedertaget punktprogram för utvärdering. En annan teoretisk utgångspunkt är New public management som samhällsfenomen och teoretisk idéströmmning. Utvärderingen utförs genom en enkätundersökning bland de studenter som har studerat på socionomprogrammet, inriktning verksamhetsutveckling. Utvärderingen visar att en stor del arbetar med verksamhetsutveckling, som chefer, ledare eller någon typ av organisationsutvecklare. En mindre del arbetar med klientnära socionomyrken. Denna studie fördjupar sig och beskriver de yrken som kan relateras till verksamhetsutveckling.