SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi med inriktning mot hållbar verksamhetsutveckling och management, Mälardalens Högskola i Västerås. Datum: 2011-06-07 Författare: Yosef Gebretsadkan och Natalie Sepúlveda Moradinassab Handledare: Peter Selegård Titel: Belöningssystem - En studie om belöningar och motivation hos Handelsbanken Problemformulering: Belöningssystem har i dagsläget blivit oerhört modernt och de flesta banker använder sig av det. Till följd av detta har studiens problemformulering utformats enligt följande: Är belöningssystem en bra motivation för effektivare arbete? Hur mycket påverkas de anställda av belöningssystem? Syfte: Syftet med studien är att beskriva vad belöningssystem innebär och vad det har för verkan hos organisationer, i detta fall Handelsbanken. Vi redovisar även medarbetarnas uppfattning om belöningssystemet och hur de upplever att deras motivation påverkas. Metod: Informationen har hämtats från vetenskaplig kurslitteratur och artiklar samt internetsidor. Undersökningen bestod av ett flertal intervjuer av både ledningen och anställda vid olika kontor i Handelsbanken.

The Swedish bank Handelsbanken has, according to their own way of measuring, been more successful than a weighted average of their competitors during the last 38 years. They have also handled the recent financial crisis, as well as the one in the 1990´s, better than most other banks. This paper studies their management control system at branch level in order to identify the controls which have been enforced to ensure that a low risk level is retained in the lending. The controls that have been identified are; (1) A decentralized organization with the offices as profit centers where the manager has restrictions regarding risk level and the results are measured as K/I (cost/revenue). (2) The absence of bonuses and individual follow-up regarding performance measurement.

Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en väl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar många olika aspekter och har som syfte att hjälpa företagen att nå sina mål och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag är uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 åren, utan att använda budget i organisationen. Detta har krävt en väl fungerande ekonomisk styrning där organisationen bland annat är decentraliserad.

I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är attbetjäna kunden och vara ?ansiktet utåt?. De anställda arbetar i ?fronten? och är tillsammansmed kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sinpersonal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur bankerna intäkts- och kostnadsstruktur har förändrats över de senaste 20 åren. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av en induktiv metod. Vi utgår från empirin för att sedan söka förståelse för denna i olika teorier. Våra slutsatser är att båda bankerna har minskat sina intäkter från räntenettot och istället ökat intäkterna från avkastning och utdelning från handel med värdepapper. Det är stora skillnader i in- och utlåning, övriga lån och bankcertifikat mellan bankerna.

The purpose of this study is to investigate two Handelsbanken offices and how they work in similar ways when dealing with internal communication. The goal is to answer if and in what way the managers` and the employes perceive their internal communication at the two bank officies. By a comparation between the two decentralisized officies the aim is also to study what differences and/or similarities that exists in internal communications?Are managers and employees satisfied with the communication that flows in the organization? I find it interesting to investigate in wheather there exist a similarity in the internal communication between the managers and the employees since it is a decentralized organization.I have made five semi-structured interviews with two managers at two different Handelsbanken offices. Additionally two interviews with two employes at one of the offices and also one interview at the other Handelsbanken office.By the study I have found that all respondents have a positive impression according the internal communication.

TITEL: Så påverkar belöningssystemet Oktogonen motivationen i Handelsbanken i Ronneby HYPOTES: Belöningssystemet Oktogonen påverkar inte motivationen i Handelsbanken i Ronneby. SVAR PÅ HYPOTES: Hypotesen förkastas. Belöningssystemet Oktogonen påverkar motivationen i Handelsbanken i Ronneby. FÖRFATTARE: Torbjörn Dahlgren och Fredrik Hultberg HANDLEDARE: Klaus Solberg Søilen INSTITUTION: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap KURS: Kandidatarbete i Företagsekonomi SYFTE: - få en djupare insikt och förståelse för belöningssystem som ett styrmedel - undersöka och analysera belöningssystemets påverkan på motivation. - utröna de effekter belöningssystemet haft på de anställda METOD: Kvalitativ metod med kvantitativa influenser.

I tjänsteföretag är det extra viktigt att man har bra medarbetare då deras primära uppgift är attbetjäna kunden och vara ?ansiktet utåt?. De anställda arbetar i ?fronten? och är tillsammansmed kunderna de viktigaste marknadsförarna. När man vill uppfylla dessa egenskaper hos sinpersonal är det viktigt att anställa rätt serviceinriktad personal från början.

TITEL: Så påverkar belöningssystemet Oktogonen motivationen i Handelsbanken i Ronneby HYPOTES: Belöningssystemet Oktogonen påverkar inte motivationen i Handelsbanken i Ronneby. SVAR PÅ HYPOTES: Hypotesen förkastas. Belöningssystemet Oktogonen påverkar motivationen i Handelsbanken i Ronneby. FÖRFATTARE: Torbjörn Dahlgren och Fredrik Hultberg HANDLEDARE: Klaus Solberg Søilen INSTITUTION: Institutionen för Ekonomi, Management och Samhällsvetenskap KURS: Kandidatarbete i Företagsekonomi SYFTE: - få en djupare insikt och förståelse för belöningssystem som ett styrmedel - undersöka och analysera belöningssystemets påverkan på motivation. - utröna de effekter belöningssystemet haft på de anställda METOD: Kvalitativ metod med kvantitativa influenser. Empirin har insamlats på Handelsbankens kontor i Ronneby med 12 anställda SLUTSATS: Vår slutsats är att vinstdelningssystemet Oktogonen har en positiv inverkan på motivationen på Handelsbankens kontor i Ronneby. Detta system är enskilt den största motivationsfaktorn men sammanslaget så finns det ett antal andra förmåner som placerar sig högre upp i rangordningen än Oktogonen.

Uppsatsen handlar om hur callcenter inom banksektorn skapades, hur de ser ut idag och hur framtiden ter sig. De företag vars callcenter studeras är: Föreningssparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB. Metoden är för studien är induktiv och kvalitativ. För att inhämta empiri och vi använt oss utav en kombination av semistrukturerade/ostrukturerade intervjuer. De teoretiska källor vi har använt oss utav är till exempel Mintzberg och Morgan..

Metod:Vi har använt oss av både primära och sekundära källor för att skapa en grund till vår uppsats. Vi valde att använda oss av två former av primära källor: intervjuer och enkäter. Vi lämnade ut 46 enkäter och gjorde därefter 3 intervjuer för att få en djupare förståelse av våra problemställningar. Denna empiri kompletteras av utvald lämplig teori och mynnar därefter ut i en analys och slutligen ett resultat. Slutsatser:De slutsatser som framkommit i denna uppsats är att Oktogonens existens ses som väldigt positiv bland de anställda på Handelsbanken.

Här utreds Sveriges fyra största banker, Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank och dess kreditriskhantering baserat på de allmänna råd utgivna av Finansinspektionen 2004 samt övrig litteratur kring ämnet. Hanteringen jämförs både mellan bankerna samt över de senaste konjunktursvängningar inom tidsintervallet år 2004-2008. Fokus ligger på den ansvarsfördelning, kreditpolitik, kreditriskklassificering samt diversifiering som bankerna uppvisat under denna tidsperiod. Närmare studeras även koncentrationsrisker och dess förändring i samband med den senaste tidens låg- och högkonjunktur.Kreditriskhanteringen har under de senaste åren fått ökat betydelse för bankerna. De fyra svenska storbankerna har hanterat den här utvecklingen på olika sätt men samtliga har i stora drag följt Finansinspektionens allmänna råd.

"Handelsbanken är en av nordens största banker med ett gott rykte och nöjda kunder, vilket studien även visat. Bankens märkesvärde grundar sig på en decentraliserad organisation, där varje kontor ansvarar för kunderna i sitt eget närområde och arbetar aktivt för att ha så nöjda kunder som möjligt. Eftersom varje kund tillhör ett visst kontor skapas ofta en relation till personalen på det kontoret och en känsla av tillhörighet uppnås. Många kunder upplever mindre och mindre av denna relation efter att många bankärenden utförs på internet. Kunder som använder internettjänsten för sina ärenden får fördelen med större kontroll och frihet över sin ekonomi, men för Handelsbankens del innebär det att de förlorar relationen med sina kunder.

Problem: Bankerna har olika finansiella förutsättningar för att klara sig igenomfinansiella kriser. De problem som bankerna kan drabbas av, kan bero på en mängdolika faktorer som bland annat kreditförluster, finansiella oro i andra länder, bankernasbuffert och etc. Det är intressant att göra en jämförelse av hur bankerna klarar sigigenom en finansiell kris. Frågan som jag vill med denna studie besvara är:? Hur påverkades de två svenska bankerna, Handelsbanken och Swedbank, av denfinansiella marknaden under finanskrisen 2008 och tiden efteråt och hur sågbankernas finansiella situation ut året innan den finansiella krisen?Syfte: I detta arbete vill jag göra en undersökning om den finansiella situationen och deekonomiska förutsättningarna av två av de stora svenska bankerna, Handelsbanken ochSwedbank under 2000-talets finanskris.

FRÅGESTÄLLNINGAR: Att ha lojala kunder är särskilt viktigt på vissa marknader, men har företagen inom dessa branscher verkligen insett detta? Arbetar de överhuvudtaget med att öka lojaliteten bland sina kunder? Hur ser detta lojalitetsbyggande i så fall ut? Och hur överstämmer det med befintlig teori på området? Det är de frågor vi vill försöka reda ut i denna uppsats. TEORI: Den teoretiska basen om kundlojalitet har införskaffats från vetenskapliga artiklar och böcker. Utifrån litteraturen har vi identifierat faktorer som kundlojalitet består av. METOD: För att samla in material har det utförts personliga intervjuer på bankerna Nordea, Handelsbanken och SalusAnsvar.