Bakgrund: FÄ ett prematurt barn kan vara en oförutsedd hÀndelse. Den första kontakten mellan förÀldrar och barn var ett viktigt moment för barnets utveckling. NÀr prematura barn kommer till neonatalavdelningen och lÀggs i en kuvös kan kontakt och nÀrhet mellan barn och förÀldrar störas. Syfte: Belysa förÀldrars upplevelser av nÀrhet i relation till sitt prematura barn. Metod: En litteraturstudie pÄ artiklarna som Àr genomförda med kvalitativ ansats.

Syftet med denna magisteruppsats a?r att ga? vidare med resultat fra?n en kandidatuppsats (Westling, 2013) ga?llande opasto?riserade franska mo?gel- och kittostar genom att underso?ka vilka Enterobacteriaceae-arter som ett urval av de analyserade ostarna inneho?ll. API 20E anva?nds som identifieringssystem. Tre Enterobacteriaceae-arter gav acceptabel till utma?rkt identifiering av 40 analyserade isolat fra?n de fyra ostarna, na?mligen Hafnia alvei, Escherichia coli och Klebsiella pneumoniae.

Flickor och pojkar socialiseras in i skilda ko?nsroller och till en heterosexuell miljo?. Skolan a?r en plats som ska vila pa? demokratiska och inkluderande va?rderingar. Dock uppvisar forskningsresultat att skolan a?r en arena som tenderar att reproducera ora?ttvisor i samha?llet.

Studiens syfte var att fĂ„ en ökad förstĂ„else hur förskolans miljö och lĂ€rarnas arbets- och förhĂ„llningssĂ€tt kan gynna barn med autism.Studien beskriver de metoder som anvĂ€nds vid arbetet med barn som har autism sĂ„ som t.ex. allmĂ€n daglig trĂ€ning och tecken som stöd.  Öppna intervjuer  anvĂ€ndes för  att  samla  in data  till  den kvalitativa studien, som sedan  analyserades genom  att  granska  inspelat  material  samt  vĂ„ra  anteckningar. Fem förskollĂ€rare och en specialpedagog med erfarenhet av autistiska barn intervjuades.Det Ă€r  respondenternas  uppfattningar, erfarenheter  och  upplevelser  som  bearbetats  och redovisats.Resultaten av  studien visar  att  respondenternas  uppfattningar  och  arbetssĂ€tt  med  barn som  har  autism  Ă€ven  kan  hjĂ€lpa  och  gynna alla  barn.  Exempelvis  kan  en  överskĂ„dlig miljö, smĂ„ barngrupper och bildschema vara nĂ„gra av de saker som kan gynna alla barn. Respondenterna pekar pĂ„ att det krĂ€vs fasta rutiner och en strukturerad miljö för att barn med  autism  ska  fÄ  ut  sÄ  mycket  som  möjligt  av  den  tid  de  Ă€r  i  förskolan. FörĂ€ldrasamverkan Ă€r betydelsefull för att lĂ€rare ska kunna utforma en bra verksamhet för dessa barn visar resultatet.Resultaten visar Ă€ven att det finns en önskan frĂ„n lĂ€rarna om  ökad  kunskap  kring  barn  med  autism.  Vi  hoppas  att  studien  ska  kunna  gynna blivande lĂ€rare..

Sjuksköterskor som jobbar pÄ akutmottagningar inom VÀstra Götalandsregion vÄrdar i viss utstrÀckning barn, dock finns inget krav pÄ vidareutbildning inom barnsjukvÄrd. Den forskning vi tagit del av belyser vikten av att ha rÀtt kompetens vid vÄrd av barn. Syftet med studien Àr att belysa allmÀnsjuksköterskors upplevelser vid vÄrd av barn pÄ en akutmottagning. Studien genomfördes med hjÀlp av en kvalitativ intervjumetod enligt Kvale och Brinkmann (2009). Deltagarna bestod av sex sjuksköterskor utan vidareutbildning inom barnsjukvÄrd.

Huvudsyftet var att ta reda pÄ vad förskolebarn kan och tÀnker kring vattnets kretslopp och vattnets betydelse för allt liv pÄ jorden. Samtidigt syftade undersökningen till att ta reda pÄ pedagogernas arbetssÀtt och tankar kring dem. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sÄvÀl pedagoger som barn. Intervjuerna har spelats in och sedan transkribetats för att dÀrefter analyseras. Resultatet av undersökningen visar att barnen har god kÀnnedom om vattnets kretslopp och vattnets betydelse för livet pÄ jorden.

Syftet med arbetet Àr att belysa hur den fria tiden och fritiden ser ut för barn som har förvÀrvat en hjÀrnskada. Arbetet utgÄr frÄn en fallstudie med 10 intervjuer kring ett barn som har förvÀrvat en hjÀrnskada..

Syftet med denna studie Àr att synliggöra pedagogers tankar om huruvida barn i behov av sÀrskilt stöd pÄverkas av stora barngrupper i förskolan. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med fyra förskollÀrare, alla med lÄng erfarenhet av arbetet i förskolans verksamheter. FörskollÀrarna arbetade Àven i stora barngrupper dÀr det fanns barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet visar att de intervjuade förskollÀrarna ansÄg att stora barngrupper pÄverkade barn i behov av sÀrskilt stöd. De intervjuade förskollÀrarna uttryckte svÄrigheter i att möta barnens olika behov och arbeta utifrÄn barnets förutsÀttningar i stora barngrupper.

Syftet med detta examensarbete Àr att utforska pedagogiken vid förskolans bemötande och lekens betydelse för barn som genomgÄr sorg. Vi vill genom detta arbete fÄ kunskap om hur pedagoger bör förhÄlla sig till barn som sörjer. Genom att utgÄ frÄn litteraturen som finns inom Àmnet och intervjuer med förskollÀrare som vidareutbildat sig till lekarbetspedagoger, har vi studerat hur pedagoger bemöter barn som drabbats och hur lekarbetspedagogik kan hjÀlpa dem. Resultatet visar att barn sörjer pÄ olika sÀtt och att de sörjer i perioder. DÄ barn inte har den verbala förmÄgan att utrycka sin sorg kan de istÀllet göra det genom att till exempel leka och rita.

Studien tar upp integreringen av barn med rörelsehinder. Det Àr en kvalitativ studie dÀr författarna har observerat tre förskolors miljöer dÀr det idag finns barn med rörelsehinder och intervjuat sju pedagoger som har arbetat med rörelsehindrade barn i vardagen. Vidare i studien tas Àven det historiska perspektivet samt förÀndringen av begreppet rörelsehinder upp. Syftet med studien Àr att fÄ en inblick i hur pedagogerna arbetar med barn med rörelsehinder. FrÄgestÀllningarna som besvaras Àr hur pedagogerna planerar för att barn med rörelsehinderska integreras i verksamheten samt hur miljön anpassas.

BakgrundI vÄr undersökning kommer vi att belysa olika omrÄden som Àr relevanta till det fenomen som Àr i fokus i vÄr studie. Vi kommer Àven att lyfta fram olika metoder som anvÀnds ute i verksamheterna och vi lyfter Àven fram kultur, modersmÄlets betydelse och olika undervisningsmetoder.SyfteVi ville genom vÄr studie ta reda pÄ hur pedagoger arbetar med svenskundervisning för barn med svenska som andrasprÄk. Vi vill ocksÄ ta reda pÄ vilka metoder som pedagoger anvÀnder i förskolan och i förskoleklassen.MetodStudien bottnar i en fenomenografisk ansats. Detta Àr en kvalitativ undersökning och vi gjorde intervjuer med pedagoger i förskolan och i en förskoleklass för att komma fram till vÄrt resultat.ResultatResultatet visar att pedagoger i förskolan och i förskoleklassen har samma vÀrderingar Àr det gÀller svenska som andrasprÄk. Dock anser pedagogerna att det saknas tillrÀckligtMed resurser för att nÄ den optimala inlÀrningsmiljön i skolorna.Metoderna för svenskinlÀrningen som anvÀnds i förskolan och i förskoleklassen bygger oftast pÄ samma grundtanke..

Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka arbetssÀtt klasslÀrarna och modersmÄlslÀrarna anvÀnder i tvÄ olika förskoleklasser i en grundskola för att stimulera barnens sprÄkutveckling. Alla barn pÄ vÄr skola har utlÀndsk bakgrund, vilket betyder att de har svenska som andrasprÄk.Viktigt för oss Àr ocksÄ att ta reda pÄ om det finns nÄgot samarbete mellan förskollÀrarna och modersmÄlslÀrarna och hur detta fungerar.För att fÄ en klar bild pÄ det har vi utgÄtt frÄn fallstudiemetoden. Vi har anvÀnt oss av kvalitativ metod i form av intervjuer och observationer.VÄra informanter Àr tvÄ klasslÀrare och tvÄ modersmÄlslÀrare.VÄr undersökning visar att lÀrarna anvÀnder olika arbetssÀtt för att stimulera barnens sprÄkutveckling. Arbetsmiljön spelar en stor roll för barnens trygghet och dÀrmed ocksÄ deras inlÀrning.NÀstan alla lÀrare var överens om att det behövs mer modersmÄlsundervisning. Genom att stÀrka barnens modersmÄl underlÀttas deras inlÀrning av det svenska sprÄket.VÄrt resultat visar att i den ena klassen finns ett bra samarbete mellan klasslÀraren och modersmÄlslÀraren men att i den andra klassen saknas detta..

Sexuella beteendeproblem hos barn Àr ett relativt outforskat omrÄde i Sverige. I denna studie undersöker vi kring fenomenet hos barn i Äldern sex till tolv Är och vilka insatser som finns att tillgÄ för dessa barn och deras familjer i Sverige. Vi vill Àven fÄ mer kunskap om hur könsfördelningen ser ut hos barn med sexuella beteendeproblem. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar har vi valt att göra en kvalitativ studie som innefattar sex intervjuer med tjÀnstemÀn som alla möter barn med sexuella beteendeproblem i sitt yrke. Denna studies resultat visar att sexuella beteendeproblem finns hos bÄde pojkar och flickor och att det bÄde finns likheter och skillnader i hur detta yttrar sig. Vidare visar studien att de befintliga riskfaktorerna för att utveckla sexuella beteendeproblem pÄ mÄnga sÀtt sammanfaller med de riskfaktorer som finns för att utveckla generellt normbrytande beteende.

Spra?kbruk inneha?ller till stor del konventionaliserade spra?kliga mo?nster. Det kan handla om specifika ord, mer eller mindre fasta eller kompositionella flerordsenheter, hela yttranden eller grammatiska strukturer. En god ka?nnedom av dessa spra?kliga mo?nster ho?jer graden av idiomaticitet i spra?kanva?ndningen.

Murhagen, U,. & Jantunen, E. (2013). Att ha barn med autism i förskolan och pÄ fritidshem ? En studie om pedagogers arbetsÀtt med barn med autism.