Syftet med vÄr undersökning Àr att se om en sprÄkstörning hos barn kan fÄ konsekvenser i samspelet med andra barn i deras omgivning. I studien har vi observerat tre barn pÄ förskolan med olika former av sprÄkstörning samt intervjuat sex personer med olika erfarenheter av barn med sprÄkstörningar för att fÄ deras synpunkter. Informanterna bestod av en logoped, en specialpedagog med inriktning kommunikation, sprÄk och tal (talpedagog), tvÄ specialpedagoger samt tvÄ förskollÀrare. Resultatet av undersökningen stÀmmer överens med tidigare forskning som presenterats. Det visar att barnen fÄr problem med det sociala samspelet nÀr inte kommunikationen fungerar.

Det hÀr examensarbetet handlar om I Ur och Skur- pedagogik för barn med koncentrationssvÄrigheter. Ambitionen var att ta reda pÄ vad I Ur och Skur- pedagogiken innebÀr för barn med koncentrationssvÄrigheter. Studiens syfte var att undersöka utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter (barn utan diagnos).  Som avgrÀnsning av syftet formulerades fyra frÄgestÀllningar: Vad utmÀrker barn med koncentrationssvÄrigheter, vad innebÀr I Ur och Skur- pedagogiken för barn med koncentrationssvÄrigheter, vilken uppfattning har pedagogerna kring utemiljöns betydelse för barn med koncentrationssvÄrigheter, vilket bemötande och förhÄllningssÀtt har pedagoger inom I Ur och Skurverksamheten för barn med koncentrationssvÄrigheter? Studien utfördes med hjÀlp av en ostrukturerad intervjuundersökning.

Uppsatsen sta?ller fra?gor kring- och underso?ker hur man som uttolkare av notbild och teatermanus ga?r tillva?ga fo?r att det man framfo?r pa? scenen ska ka?nnas som att det har fo?rankring i en sja?lv, trots att det a?r na?gon annan som a?r upphov till grundmaterialet. Syftet a?r att underso?ka hur musiker och ska?despelare ser pa? sitt arbete med sin respektive text fo?r att so?ka efter likheter, skillnader, motsa?ttningar och da?rigenom o?ppna upp fo?r vidare sa?tt att ta?nka kring interpretation. I uppsatsen finns ocksa? ett so?kande efter na?got som skulle kunna fungera som allma?ngiltiga strategier fo?r alla som arbetar med na?gon form av interpretation.En ma?ngd litteratur i a?mnet har genomga?tts och intervjusamtal har genomfo?rts med tva? musiker och tva? ska?despelare.

Syftet med litteraturstudien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner i för barn med ADHD i skolmiljön. Fjorton stycken artiklar inkluderades i studien och analyserades genom en kvalitativ innehÄllsanalys. UtifrÄn analysen av artiklarna framkom tre kategorier. Kategorierna Àr ?Kompenserande interventioner för att möjliggöra aktivitetsutförandet?, ?Anpassning av miljön för att möjliggöra aktivitetsutförande? samt ?Förebyggande interventioner för att möjliggöra delaktighet?.

Denna studie synliggör hur olika pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. I bakgrunden redovisas tidigare forskning som belyser diagnoser i förskolan, pedagogers olika uppfattningar och arbete samt begreppet ?barn i behov av sÀrskilt stöd?. Studien Àr kvalitativ, jag har genomfört forskningsintervjuer för att fÄ en inblick i hur yrkesverksamma pedagoger ser pÄ och jobbar med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd.Resultatet visar att mÄnga pedagoger har samma uppfattningar om vad som Àr viktigt att tÀnka pÄ i arbete med barn som Àr i behov av sÀrskilt stöd. De stÄr alla pÄ samma grund men arbetar pÄ olika sÀtt.

Studiens syfte Àr att enligt pedagogernas uppfattningar belysa och analysera högpresterande barns situation i ?en skola för alla?, samt ta reda pÄ hur pedagoger bemöter högpresterande barn och vad pedagoger anser motiverar och utmanar barnens utveckling och lÀrande. Bakgrunden lyfter fram ÀmnesomrÄdet med utgÄngspunkt i historia, internationella perspektiv, styrdokument och problematiken i den svenska skolan. Metoderna vi valt att anvÀnda Àr enkÀter och intervjuer som vi sedan bearbetat och sammanfattat. Undersökningen genomfördes under tvÄ veckors tid, dÄ vi först lÀmnade ut sexton enkÀter till pedagoger pÄ olika skolor och utifrÄn dessa lottade vi fram fem pedagoger inför intervjuerna.

Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Studiens syfte var att undersöka hur socialarbetare inom socialtjÀnsten i en kommun beskriver sitt arbete med barn och förÀldrar dÀr barn upplevt vÄld inom familjen.  FrÄgestÀllningarna handlade om hur barn görs delaktiga i socialtjÀnstens arbete och vilket stöd barn och förÀldrar erhÄller. Fem socialarbetare intervjuades utifrÄn en tematiserad intervjuguide och vinjett. De teoretiska perspektiven som anvÀndes i analysen var systemteori och risk- och skyddsfaktorer.  Resultatet visade pÄ att barn Àr delaktiga i socialtjÀnstens arbete genom att de ges information och erbjuds samtal utifrÄn barnets behov.  Det framkom Àven att det finns ett helhetstÀnk inom socialtjÀnsten dÄ bÄde barn och förÀldrar erbjuds stöd i familjer dÀr barn upplevt vÄld. Dessutom visade resultatet pÄ att socialtjÀnsten kan hjÀlpa till att utveckla det sociala nÀtverket hos familjerna..

Syftet med följande arbete Àr att fÄ en bild av hur fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer ser pÄ möjligheten för barn med neuropsykiatriska funktionshinder att fÄ stöd under sin vistelse pÄ fritidshem. Metod Med den kvalitativa metoden ostrukturerade intervjuer, har jag samtalat med fritidspedagoger och bitrÀdande rektorer om vilket stöd barn med neuropsykiatriska funktionshinder fÄr pÄ fritidshemmet samt vem som identifierar barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultat En sammanfattning av resultatet visar att rollosÀkra fritidspedagoger med bristande kunskaper Àr ansvariga för att identifiera de barn och det stödbehov som finns. Detta behov kommuniceras till den bitrÀdande rektorn, som inom de organisatoriska och ekonomiska ramarna, beslutar om eventuellt stöd till barnet och handledning till fritidspedagogen. Nyckelord: Barn i behov av sÀrskilt stöd, fritidshem, neuropsykiatriska funktionshinder.

Dyskalkyli (specifika ra?knesva?righeter) a?r en av flera orsaker till matematiksva?righeter. Studier har pa?visat samband mellan dyskalkyli och dyslexi och att personer med dyskalkyli har sva?rt att klara skolmatematiken. Tva? skilda synsa?tt fo?rklarar orsaken till dyskalkyli: systemteorin och modula?rteorin.

Anledningen till vÄrt forskningsarbete var att finna kunskap hur pedagoger arbetar med barns svenska sprÄkutveckling i en mÄngkulturell förskola. Förskolan ska lÀgga grunden för ett livslÄngt lÀrande, dÀr sprÄket Àr en viktig del.Metoderna vi anvÀnde oss av i vÄr undersökning var förutom litteratursökning, enkÀter med skriftliga intervjufrÄgor samt observationer. I vÄr studie framkom vikten av dialog, samtalstid och modersmÄlsstöd för barn med annat modersmÄl Àn svenska. Om detta var bÄde pedagoger och författare samstÀmda i sin övertygelse.Har barnen en bra grund att stÄ pÄ, tar de till sig kunskap pÄ ett bÀttre sÀtt och kan lÀttare fÄ kamrater. Ger vi barnen en sprÄkligt rik miljö dÀr de tillÄts vara delaktiga i samtalet samt att vi lyssnar pÄ dem, dÄ sker oftast en god sprÄkutveckling i det svenska sprÄket.

Syftet med denna studie Àr att studera hur barn i Äldrarna tre till fem Är anvÀnder strategier för inneslutning och uteslutning i leken i en förskoleverksamhet samt att undersöka hur pedagoger resonerar omkring inneslutning och uteslutning och sitt förhÄllningssÀtt vid dessa situationer. Detta i syfte att vidga vÄra perspektiv i detta Àmne. Observationer av barn och pedagoger samt intevjuer med förskollÀrare anvÀndes som metoder för att undersöka detta utifrÄn vÄra frÄgestÀllningar. Resultatet visar att barn anvÀnder sig av en mÀngd olika strategier innan de fÄr tilltrÀde till leken samt att barn anvÀnder olika strategier för att utesluta andra barn. Pedagogens roll i dessa situationer Àr mycket viktig.

BAKGRUND: En oarbetad sorg kan leda till svÄrigheter senare i livet. Enligt forskningen sörjer Àven smÄ barn. Det Àr viktigt att förskollÀrare har kunskap om hur barn reagerar i sorg och hur bemötandet bör ske dÄ barn idag vistas en stor del av sin vardag pÄ förskolan.SYFTE: Vi vill genom vÄr studie undersöka vilken beredskap ett antal förskollÀrare i för-skolan har ifall ett eller flera barn drabbas av sorg efter dödsfall och hur man menar att situa-tionen och beredskapen pÄverkar förskollÀrarnas arbetssÀtt.METOD: Vi har genomfört en kvalitativ undersökning dÀr vi har intervjuat 7 verksamma förskollÀrare. Vi har i vÄr undersökning haft hermeneutiken som ansats och som teoretisk utgÄngspunkt har vi valt Piaget och Vygotskijs teorier angÄende barns utveckling.RESULTAT: Det rÄder en viss osÀkerhet kring rutinerna nÀr det gÀller barn i sorg. För-skollÀrarna innehar en viss erfarenhet av barn i sorg och samtliga förskollÀrare har en hand-lingsplan i beredskap om en akut situation intrÀffar.

Syftet med studien var att undersöka hur Àldre förskolebarn och barn i förskoleklass talar om lek pÄ olika sÀtt. Detta gav tvÄ stora frÄgestÀllningar som löd: Hur talar barn kring lek? samt Hur resonerar barn kring pedagogers involvering i lek? Den metod som anvÀndes var barnintervjuer med sammanlagt 80 barn varav 68 sexÄringar och 12 femÄringar. Intervjuerna gjordes pÄ sammanlagt tre olika skolor och i en förskola.Resultatet i studien visar att barn ser lek som nÄgonting roligt, dÀr lek förklaras med namnet pÄ en specifik lek eller med en förklaring i ord om vad lek Àr. Barn leker för att det Àr roligt och för att fÄ energi och för att kroppen behöver lek.

I denna uppsats kommer vi att med utgÄngspunkt i ett mÄngkulturellt samhÀlle lÀgga vikten pÄ hur elever och barn utan det svenska sprÄket integreras och inkluderas i förskolan och grundskolan. För att tydliggöra arbetet kommer vi att fokusera pÄ det sociokulturella perspektivet. Vi kommer att undersöka hur lÀrare och skolledare anvÀnder sig av, och deras syn pÄ integreringen och inkluderingen av nyanlÀnda elever i förskolan och grundskolan. Med hjÀlp av kvalitativa intervjuer vill vi belysa och undersöka hur skolledare och lÀrare förhÄller sig till integreringen och inkluderingen av elever med ett annat modersmÄl. Sammanfattnings-vis pekar resultatet pÄ att det finns mÄnga vÀgar till en bra integration och inkludering av barn och elever i förskola och skola.