Med denna rapport vill vi försöka ge en insyn i varför svensk polisuniform idag ser ut som den gör. Vilka positiva och negativa aspekter finns i och med dagens polisuniform? Syftet med rapporten är att försöka klargöra den problematik samt de möjligheter som den uniformerade polismannen/kvinnan idag kan stöta på. Vi har avgränsat arbetet till att endast handla om svenska polisers uniform, den uniform som ordningspolisen i yttre tjänst idag arbetar i. Etniska frågor eller genusperspektivet lämnas åt någon annan att diskutera.

Tidigare forskning har koncentrerat sig på hur man korrigerar sina åsikter om utgrupper för att inte verka fördomsfull. Vi har istället valt att se om det finns någon skillnad mellan hur svenskar bedömer sin egen ingrupp i närvaro av antingen en ingruppsmedlem (svensk) eller en utgruppsmedlem (utländsk). I studien deltog 120 personer från Lunds Universitet, Malmö Högskola och Malmö Stadsbibliotek som alla var svenskar med svenskfödda föräldrar. De fick skatta svenskars egenskaper i närvaro av antingen en "svensk" försöksledare eller en "utländsk". En accountability-manipulation ingick även i studien då hälften av deltagarna i de båda betingelserna fick svara muntligt respektive skriftligt.

SymbioCity - Sustainability by Sweden är ett registrerat varumärke och en exportplattform för svenska miljöteknikföretag. SymbioCity har utvecklats av Exportrådet på uppdrag av regeringen. Konceptet och varumärket avser sammanfatta svensk tradition och erfarenhet inom miljöteknikområdet och därmed underlätta den internationella marknadsföringen för export av svensk miljöteknik med fokus på hållbar stadsutveckling. Konceptet har tillämpats i flera länder, bland annat i Kina och Indien, och i mars 2009 marknadsfördes konceptet i Brasilien och staden São Paulo.Genom insamling av primärdata i form av telefonintervjuer och enkäter med representanter för organisationer som medverkade under satsningen i São Paulo syftar uppsatsen till att genom utvärdering av SymbioCity São Paulo 2009 bidra till förståelse om statligt exportfrämjande insatser. Utifrån frågeställningen analyseras och diskuteras om satsningen i São Paulo och konceptet SymbioCity som helhet uppfyllde målen.De flesta representanter hade en positiv inställning och ansåg att satsningen var ett bra sätt för att lägga en grund till framtida samarbete och export.

Bakgrunden till den här uppsatsen finns att hitta i min något idealistiska bild av nyhetspressens eviga sökande efter och uppdagande av sanningen. Den bilden, i kombination med den senaste tidens skriverier om bland annat Hagamannen och dennes offer, fick mig att fundera kring nyhetspressens eventuella konstruerande eller reproducerande av våldsbrottsofferdiskursen.Jag använde mig av Faircloughs kritiska diskursanalys då jag analyserade 36 nyhetsartiklar och nyhetsnotiser från Aftonbladet, Expressen, Svenska dagbladet och Dagens Nyheter, vilka alla hade publicerats under 2005/2006. Fokuseringen i undersökningen låg på den lingvistiska nivån i texten, det vill säga på ord, styckekombinationer och meningsuppbyggnader men även på de diskursiva praktikerna som fanns att finna i texterna.Det huvudsakliga som kom fram i undersökningen var att det inte finns en våldsbrottsofferdiskurs värd att tala om i svensk nyhetspress, den är alltid underordnad könsdiskursen och åldersdiskursen. Det finns inga våldsbrottsoffer i svensk nyhetspress, bara män och kvinnor i olika åldrar som blir utsatta för brott.

Vår uppsats handlar om serbisk identitetsbildning i Malmö. Syftet med uppsatsen är att med hjälp av konstruktivismen undersöka serbers identitetsbyggande.Vår frågeställning lyder - Hur ser serbisk identitetsbildning ut i en svensk kontext? Vi har även försökt ringa in våra informanters syn på skillnader mellan det typiskt "svenska" och det typiskt "serbiska".Utifrån 6 stycken samtalsintervjuer har vi funnit olika beståndsdelar för byggandet av en identitet som vi behandlar under fyra olika teman: historia, mediabilden av serber, att vara serb i Sverige samt skillnader mellan svenskhet och serbiskhet.Uppsatsen inleds med en teoridel där vi behandlar konstruktivismens utgångspunkter samt metodologiska ansatser för intervjuerna.Sedan följer del två som behandlar identitetsskapande och diskursanalys. Diskursanalysen blir ett verktyg för att förstå och förklara våra informanters konstruktion av deras identitet. Resultatet av vår undersökning blev att vissa aspekter återkom som viktiga när våra informanter beskrev sin egen identitet och vad den grundade sig på.

Älvsbyns gamla riskanalys var daterad till 1996 och behövde förnyas för att belysa dagens risker. I och med detta arbete så har Älvsbyns räddningstjänst fått en ny riskanalys.Syftet med arbetet var att identifiera de risker som är mest frekventa och med högst konsekvens för Älvsbyns kommun inom räddningstjänstens verksamhetsområde. Riskerna delades in i tre områden: Risker för liv och hälsa, ekonomiska risker och risker för miljön.Den näst största risken för liv och hälsa är trafikolyckorna och det är också den mest frekventa larmtypen för räddningstjänsten, bortsett från automatlarm. Trafikolyckorna har de senaste åren ökat och snittet de senaste fem åren ligger på 23 olyckor per år.Fallolyckor är inget som räddningstjänsten ofta åker på, fastän det är den vanligaste olyckan i Sverige och kostar samhället mycket pengar bland annat i form av sjukskrivningar.Störst ekonomisk risk för kommunen är brand i byggnad, där bränder i allmänna byggnader står för större delen av skadekostnaden. Kostnaden är ett beräknat snitt och kan skilja stort år från år.

Examensarbetets titel: Implementering av uppförandekod i Kina ? Like a bridge over troubled water Seminariedatum: 21 Januari 2009 Ämne/kurs: FEK K01, Examensarbete kandidatnivå, 15 ECTS Författare: Johanna Jeppsson, Anna Svensson Henning och Gustav Petersson Handledare: Gösta Wijk Nyckelord: Uppförandekod, Implementering, Kina, Sverige, Kultur Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att undersöka om nationella kulturer och organisationskulturer kan ge upphov till svårigheter med implementering av uppförandekod, och vilka dessa svårigheter i så fall kan vara. Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie som till stor del grundas på semistrukturerade intervjuer med tre svenska fallföretag inom modebranschen med produktion i Kina. Uppsatsen har en abduktiv ansats. Teoretiska perspektiv: Uppsatsen har främst två teoretiska baser, Hofstedes teori rörande skillnader i nationella kulturer samt Scheins tre kulturnivåer.

Syftet med den här uppsatsen är att analysera hur ett framtida specifikt skydd för visselblåsare bör se ut i svensk lag. Norsk rätt till skydd för visselblåsare och Europarådets krav på sådan lagstiftning analyseras och jämförs för att kunna besvara syftet. Svensk rätt ger idag ett visst skydd för visselblåsare, dock erhåller alla inte samma skydd eftersom yttrandefriheten enbart gäller mot det allmänna. Det partiella skydd som finns är svåröverskådligt eftersom regleringen finns inom flera olika rättskällor.I norsk rätt har alla rätt till yttrandefrihet i anställningsförhållandet. Anställda har också rätt att varsla om kritikvärdiga förhållanden när det sker på ett försvarligt sätt, då råder ett repressalieförbud.

This study aims at examining the prospects for a policy transfer of a Swedish municipal environmental policy (that of Växjö) to the French urban commune Blois, for which an ambition of becoming a leading eco-city in France, was declared by the mayor in 2008.In the analysis, emphasis is laid on mechanisms to institutionalize the main environmental policy principles, such as political and institutional structures and processes. Other prospects for an institutionalization of a new environmental policy that are to be investigated are economic structures as well as visions of the different decision-makers concerned. Research methods used in the study are qualitative interviews, document studies and a questionnaire.The findings of the analysis show that today?s prospects for an environmental policy in Blois close to that of Växjö, are clearly limited. The limitations can partly be found in economic structures but these seem to be rather related to a lack of priority amongst actors.

Denna uppsats i journalistik handlar om hur bevakningen i kvällstidningarnas sportbilagor av det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM 2002 och 2006 och mer specifikt hur krönikorna i dessa tidningar skapar en svensk identitet och om dessa innehåller spår av nationalism. Uppsatsen utgår från norske antropologen Thomas Hylland Eriksens teorier om etnicitet, föreställda gemenskaper och nationalism samt tidigare forskning kring Vi och Dom i medier. Undersökningen visar att bevakningen av fotbolls-VM till stor grad består av en typ av värnande om det svenska och till och med nationalism som på andra platser i samhället skulle vara helt oacceptabel. Bland annat förminskas afrikanska och karibiska lags spelare liksom engelsmän och tyskar för att stärka den egna identiteten. Även krigsretorik, som normalt förknippas med nationalistiska diskurser, är vanligt förekommande.

I denna uppsats undersöks hur tidpunkten för flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna 1965 och 1985. Här undersöks framför allt hur åldern vid flytten hemifrån har förändrats över tid samt skillnader och förändringar mellan kvinnor och män, ungdomar i olika delar av landet samt ungdomar med svensk respektive utländsk bakgrund.Resultaten visar att åldern vid flytten hemifrån har ökat för kvinnor men minskat för män. Detta har lett till att skillnaderna mellan könen har minskat. Förutom att medianåldern vid flytten hemifrån har förändrats mellan kohorterna har också mönstret för flytten hemifrån ändrats. En allt större andel flyttar i åldrarna kring 20 år, både bland kvinnor och män.

Detta arbete har sin utgångspunkt i Strategi 2020, som är en nationell strategi skapad av Svensk Turism AB, där visionen är att fördubbla omsättningen av svensk turism på 10 år. Strategiarbetet går ut på att utveckla ett antal exportmogna destinationer och att ena Sveriges alla aktörer kring en gemensam Sverigebild som marknadsförs till de målgrupper man funnit vara intresserade av Sverige som besöksland. Efter att ha granskat strategiarbetet och Sverigebilden har jag noterat att det i dagsläget inte finns några satsningar på att förbättra det svenska värdskapet, vilket jag anser vara relevant, dels som konkurrenskraft mot andra destinationer, men även för att nå det utsatta målet till 2020. I detta arbete har jag undersökt hur man på sikt kan förbättra det svenska värdskapet genom att arbeta med barn som är mellan sex och tolv år gamla. Jag har tittat på olika framgångsrika miljöprojekt som riktats till barn i samma åldersgrupp för att få inspiration till hur ett värdskapsarbete skulle kunna se ut.

I Sverige har vi idag regler som bestämmer hur våra enskilda avlopp måste dimensioneras med avseende på utsläpp. Nära hälften av de 700 000 fastigheter som har enskilt avlopp bedöms idag ha anläggningar som inte är godkända. Enligt Havs- och vattenmyndigheten släpper Sveriges enskilda avlopp ut lika mycket fosfor som de kommunala reningsverken. I arbete med att komma till rätta med de problem som otillräcklig avloppsrening medför samt i strävan mot ?en hållbar utveckling?, har kommunen som tillsynsmyndighet fått i uppgift att genomföra utökad tillsyn och kontroll av samtliga enskilda avloppsystem. Landets kommuner har i sin tur tagit hjälp av Naturvårdsverkets allmänna råd (NFS 2006:7) för att få vägledning i beslut om vad som gäller för den enskilda fastigheten med tillhörande hushåll. Avsikten med denna rapport är att närmare studera olika reningsmetoder som tillämpas inom enskilda avlopp.

The most common way to treat wastewater in Sweden today is by a combination of an activated sludge process and a chemical treatment. These processes are not very energy efficient and may not be the most environmentally friendly. That is why it is interesting to evaluate new alternative methods to see if they can be less harmful to the environment and help to a lower resource consumption. New techniques are tested in a pilot installation at Hammarby Sjöstad, Sjöstadsverket. To be able to evaluate these techniques in a wide perspective system analyses are conducted where different impacts can be considered, advantages and disadvantages in the systems.Five system structures for water treatment have been constructed in Matlab/Simulink in this study.

SammanfattningBakgrund: Homosexualitet har bevittnats länge genom historien. Patienter med homosexuell läggning kan vårdpersonal och vårdstudenter ha kontakt med i arbetet och i praktiken varje dag. Det förekommer diskriminering mot dessa patienter i svensk sjukvård, vilket strider mot svensk lag.Syfte: Syftet med studien är att beskriva faktorer som är associerade med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning.Metod: En systematisk litteraturstudie baserad på 8 vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna är etiskt granskade och har även kvalitetsgranskats utifrån en modifierad granskningsmall av Forsberg & Wengström (2008).Resultat: Resultatet beskriver faktorer som associeras med vårdpersonals och vårdstudenters attityder mot patienter med homosexuell läggning. Faktorerna påverkar både positivt och negativt på attityderna.