Syftet med studien Àr att utfo?ra en receptionsstudie da?r fem stycken kampanjbilder fra?n utla?ndska organdonationsorganisationer studeras fra?n ett mottagarperspektiv, i den ha?r studien syftar det till en svensk ma?lgrupp.Studien a?r uppdelad i tva? huvudmoment, en semiotisk bildanalys och fokusgruppsintervjuer. Med hja?lp av dessa insamlingsmetoder besvaras studiens fra?gesta?llningar?Hur a?r de utvalda kampanjbilderna komponerade ur ett semiotiskt perspektiv?? samt ?Hur uppfattas de utvalda bilderna av en svensk ma?lgrupp??. Socialpsykologi utgo?r det teoretiska ramverket i studien och anva?nds fo?r att na? en ho?gre fo?rklaringskraft i analysdiskussionen.Den semiotiska bildanalysen genomfo?rs med de semiotiska begreppen konnotation, denotation, ikon, index och symbol.

Denna uppsats utgÄr frÄn ett intersektionalitetsperspektiv, dÀr det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhÄllande till makt. FramvÀxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt pÄ utvecklingen frÄn slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poÀngterar vikten av en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling för storstÀderna och dess invÄnare. StÀderna bÀr pÄ ? det dubbla Ätagandet? d.v.s.

Bakgrund: MÄnga företagsskandaler har drabbat ett flertal lÀnder runt om i vÀrlden och det Àr en av orsakerna till att mÄnga lÀnder har skapat koder för bolagsstyrning. Sverige Àr inte heller förskonat frÄn skandaler och uppmÀrksamheten kring bolagsstyrningsfrÄgor har intensifierats pÄ senare tid. Kodgruppen, en grupp tillsatt av regeringen, skapade Svensk Kod för Bolagsstyrning som trÀdde i kraft den 1 juli 2005. Koden har bl a som syfte att ge riktlinjer för bolagets rapportering till kapitalmarknad och Àgare.Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att granska 50 bolagsstyrningsrapporter och i dem ta fram de vanligaste avvikelserna frÄn Koden och de mest frekventa förklaringarna till dessa. Vidare undersöks graden av tydlighet i informationen i bolagsstyrningsrapporterna avseende Kodens tillÀmpning hos de berörda företagen.

Alliansfrihet i fred syftar till neutralitet i krig. Denna mening har genomsyrat den svenska sÀkerhetspolitiska hÄllningen sedan Napoleonkrigens dagar. Efter andra vÀrldskriget stÀlldes Sverige inför valet om en fortsatt neutral hÄllning. Detta ledde till ett halvt sekel av kompromisser och febril politisk aktivitet. Den balansroll som landet fick gjorde att det inte fanns det svÀngrummet som man ville ha.

Uppsatsen syftar kartlÀgga den kÀnsla av social tillhörighet som individer med utomsvensk bakgrund upplever i dagens Sverige. Hur Sverige och svenskhet erfars och utefter vilka villkor vardagen struktureras. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes och den subjektiva verklighetsupplevelsen analyserades med hjÀlp av en abduktiv ansats. Det empiriska materialet tolkades mot bakgrund av ett socialkonstruktionistiskt ramverk kombinerat med stigmabegreppet och behovet av tillhörighet för skapandet av identitet. Resultaten visar att det i Sverige existerar en strukturell diskriminering baserad pÄ etnicitet och ett andregörande av individer med utomsvenskt pÄbrÄ, ett andregörande vilket har sin grund i ett förgivettaget vitt tolkningsföretrÀde. Maktobalansen tvingar individen in i en avvikande roll som paradoxalt nog krÀvs för att integreras.

Uppsats för avlÀggande av filosofie kandidatexamen i KulturvÄrd, TrÀdgÄrdens hantverk och design, 15 hp, 2015..

Syfte: Syftet med denna studie Àr att göra en kartlÀggning och undersöka huruvida implementeringen av Svensk kod för bolagsstyrning lett till nÄgra förÀndringar i styrelsens storlek och sammansÀttning. Med utgÄngspunkt frÄn tidigare gjorda amerikanska studier Àmnar vi studera om liknande effekter, som skedde vid införandet av SOX, Àr att vÀnta pÄ svenska marknaden. Tillsammans med övriga regleringar, lagar och teorier som kan pÄverka svenska styrelsesammansÀttningar undersöks hypotesen om koden verkligen tillför nÄgot nytt, eller endast Àr en överflödig handling för att reglera nÄgot som redan regleras. Metod: Undersökningen Àr en kohortanalys med ett deskriptivt syfte och en deduktiv ansats. För att fÄ in data som Àr vÀl underbyggd och representerar studien pÄ bÀsta sÀtt har bÄde en kvantitativ och kvalitativ datainsamling utförts.

Syftet med detta examensarbete har varit att genomföra en nulĂ€gesanalys av Hall 7 pĂ„ Sapa Heat Transfer AB i FinspĂ„ng. UtifrĂ„n nulĂ€gesanalysen togs Ă„tgĂ€rdsförslag fram som kan generera en effektivare uppvĂ€rmning, mindre yttre utslĂ€pp och behagligare arbetsklimat. Problemet i Hall 7 Ă€r att processventilationen för varmvalsverk 2051 Ă€r Ă„lderstigen och underdimensionerad, den saknar Ă€ven vĂ€rmeĂ„tervinning och rening av processfrĂ„nluften. Detta leder till oplanerade driftstopp, höga underhĂ„llskostnader samt hög energianvĂ€ndning.För att finna Ă„tgĂ€rdsförslag för dessa problem genomfördes en nulĂ€gesanalys av Hall 7 genom att mĂ€ta luftflöden och temperaturer, analysera utslĂ€ppsmĂ€tningar och energianvĂ€ndning samt intervjua personal.UtifrĂ„n dessa mĂ€tningar har fyra olika Ă„tgĂ€rdsförslag tagits fram. De fyra Ă„tgĂ€rdsförslagen Ă€r benĂ€mns: YIT, YIT (Enklare), Homehall och Ökad tilluft.Det Ă„tgĂ€rdsförslag som anses vara bĂ€st lĂ€mpat för att generera en effektivare uppvĂ€rmning, ge mindre yttre utslĂ€pp samt ett behagligare arbetsklimat i Hall 7 Ă€r Ă„tgĂ€rdsförslag Homehall.

År 2000 godkĂ€nde Sverige EUs vattendirektiv. Det innebĂ€r att vi mĂ„ste arbeta för att vattnet ska ha en god kvalitĂ© och det fĂ„r inte ha för höga halter av förorenade Ă€mnen. Vid förorening kan vattnet skada mĂ€nniskor, djur och vĂ€xter. Sverige mĂ„ste stĂ€ndigt jobba och förbĂ€ttra reningen av vĂ„rt dagvatten. Reningen av dagvattnet och pĂ„ vilket sĂ€tt det ska ske Ă€r nĂ„got som stĂ€ndigt kan förnyas och förbĂ€ttras. Idag renas dagvatten med hjĂ€lp av dammar och vĂ„tmarker och reningen kan bli bĂ€ttre med hjĂ€lp av flytande vĂ„tmarker. Syftet med denna uppsats har varit att ta fram mer information om flytande vĂ„tmarker och att sprida denna sĂ„ att intresset och kunskapen ökar och förhoppningsvis Ă€ven anvĂ€ndningen av dem sĂ„ att reningen av dagvattnet kan förbĂ€ttras. Arbetet innehĂ„ller en litteraturstudie och resultat frĂ„n intervjuer vilka bĂ€gge syftar att ta reda pĂ„ hur en flytande vĂ„tmark fungerar, hur den Ă€r konstruerad, vilken typ av skötsel den krĂ€ver, vilka vĂ€xter som fungerar bĂ€st, hur de renar vattnet och hur man skulle kunna anvĂ€nda sig av dem hĂ€r i Sverige. I arbetet finns det information om nĂ€r en flytande vĂ„tmark renar som bĂ€st, vilka typer av vĂ€xter som bör anvĂ€ndas och vilka typer av stommar det finns till den flytande vĂ„tmarken.

Studiens syfte a?r att underso?ka hur journalister i Aftonbladet och Expressen framsta?ller ma?nniskor, som inte a?r brottsoffer eller fo?ro?vare, vid brottsha?ndelser. Brottsha?ndelserna som sta?r i fokus a?r ?McCann-fallet? och ?Englamordet?. Den prima?ra teorin a?r gestaltningsteorin, men studien faller a?ven tillbaka pa? medielogik, storytelling, nyhetsva?rdering samt moraliska och etiska va?rderingar.

För att effektivt utforma reklam samt integrera denna över nationsgrÀnser Àr det viktigt att ha en god förstÄelse för vad som skiljer lÀndernas kulturer Ät. Det Àr dessutom viktigt att kunna hantera dessa skillnader för att nÄ fram med det tilltÀnkta budskapet. Med utformning menas pÄ vilket sÀtt en reklam Àr presenterad, vilket kan liknas med manuset till en film. Syftet med denna uppsats Àr att diskutera och analysera dansk och svensk reklamutformning ur ett kulturellt perspektiv, för att utveckla en förstÄelse för kulturens betydelse vid utformningen av reklam riktad till Danmark respektive Sverige. Vi har utifrÄn det stÀllt oss frÄgan: Hur bör reklam utformas med hÀnsyn till kultur för att effektivt kommuniceras till danskar respektive svenskar? För att kunna besvara frÄgan har olika kulturforskares studier jÀmförts för att fÄ en förstÄelse för dansk och svensk kultur.

The aim of this Master?s thesis is to deepen the understandingof how discourses on reading are manifested in Swedishdaily press 2007-2010. The empirical material is based on76 articles from four national newspapers. The questionsasked are: what categorizations emerge on reading; whatpossible themes can be discerned; which discourses onreading appear in newspapers and how are these defined;and what consequences may the discourses have?The study examines how reading is described and how perceptionsand images of reading emerge and the factors affectingthis, through critical Discourse Analyse according toErnesto Laclau and Chantal Mouffe.

Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning. F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av operationen.

Bakgrund och problematisering: Tidigare forskning visar att f?retag g?tt fr?n att motverka h?llbarhetsreglering till att de idag leder utvecklingen av den. ESG-information som innefattar milj?, samh?llsansvar och bolagsstyrning ?r en viktig del i h?llbarhetsredovisning samt i kommunikationen med f?retagets intressenter. Nya direktiv fr?mjar h?llbarhetsredovisning och frivilliga ramverk underl?ttar redovisningen av ESG-information. H?llbarhetsredovisning ?r viktigt f?r f?retag, s?rskilt i en s?dan milj?p?verkande bransch som bilmarknaden, f?r att kunna p?visa legitimitet och f? ?kad konkurrenskraft.

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vad elever, klasslÀrare och modersmÄlslÀrare tycker om modersmÄlsundervisningen. Ett annat perspektiv i undersökningen Àr att ta del av lÀrarnas Äsikter kring vilken betydelse modersmÄlsundervisningen har för andrasprÄksinlÀrningen. Litteraturen vi har tagit del av belyser endast en positiv instÀllning kring Àmnet dÀrför var mÄlet att undersöka vilka tankar som finns ute i verksamheten. Metoden vi anvÀnde var kvalitativa intervjuer. HÀrigenom fick vi och informanterna möjlighet att utveckla bÄde frÄgor och svar.