Denna studie handlar om egenskapen blyghet hos barn. Inom svensk forskning Ă€r detta nĂ„got som knappt uppmĂ€rksammas medan det i internationell forskning Ă€r nĂ„got som studerats lĂ€nge. Man pratar om det som en personlig egenskap som man, vid stora problem, kan fĂ„ hjĂ€lp med att hantera, men ocksĂ„ som ett problem som lĂ€rare ser och försöker arbeta aktivt med.Som det framgĂ„r ovan var syftet med den hĂ€r studien att undersöka hur svenska förskollĂ€rare jobbar med att upptĂ€cka och aktivt stĂ€rka blyga barn i deras utveckling. Avsaknaden av svensk forskning om egenskapen blyghet Ă€r samtidigt nĂ„got som uppmĂ€rksammas och diskuteras.  För att studera uppfattningar om egenskapen blyghet gjordes intervjuer med treförskollĂ€rare. Även om urvalet Ă€r litet visade resultatet pĂ„ att förskollĂ€rarna inte ville kalla barnen blyga utan istĂ€llet valde att kalla det för att de var försiktiga.

Den hÀr uppsatsen behandlar svensk vÀpnad styrka som sÀkerhetspolitiskt instrument.Trots ett sÀkerhetspolitiskt alltmer gynnsamt lÀge syns Sveriges vilja, förmÄga och beredskap att anvÀnda de resurserFM förfogar över att öka. Vilka Àr de miljöer och yttre omstÀndigheter dÀr FM: s resurser Àr avsedda att utnyttjasoch hur?Syftet med uppsatsen Àr att finna ett mönster som gör det möjligt att formulera stöd för en tÀnkbar doktrin förinsats med svensk vÀpnad styrka i internationella insatser. Metoden för detta Àr att genom en kvalitativ textanalysgranska samtliga insatser som pÄbörjats efter det kalla krigets slut och fram till idag. Analysverktyget som anvÀndshar tagits fram för att granska utrikes- och försvarspolitiska doktriner och tjÀnar dÀrför uppsatsen syfte vÀl.Internationella insatser Àr ett bra uttryck för en praktisk politik.

Den hÀr uppsatsen undersöker möjligheterna för vuxna inlÀrare med ett redan befÀst icke mÄlsprÄksenligt uttal, att förbÀttra sitt uttal med hjÀlp av riktad uttalstrÀning och ökad sprÄklig medvetenhet. Uppsatsens syfte Àr att ta reda pÄ hur samtal som ska tydliggöra svenska sprÄkets karaktÀrsdrag, gÀllande uttal och uppbyggnad i kombination med riktad uttalstrÀning, pÄverkar inlÀrarnas förmÄga att tillÀgna sig grunddrag i svensk prosodi. Till grunddragen i svensk prosodi hör betonad och obetonad stavelse, relationen mellan lÄng och kort vokal och konsonant samt olika intonationsmönster.Studien visar att alla informanter klarade av att uttala alla övningsmeningar med mÄlsprÄksenligt betonings ? och intonationsmönster i talkör. Studien indikerar vidare att det dock inte var lika lÀtt att implementera det nya mÄlsprÄksenliga uttalet i informanternas egenproducerade tal.

Denna studie fokuserar pĂ„ relationen mellan migration, identitet och skrivande i en svensk-turkisk migrationskontext. Abdullah YĂŒcel var en av de första som emigrerade till Sverige 1965 frĂ„n Kulu i Turkiet och blev en nyckelperson bland kuluturkarna i Sverige, bland annat genom sina dikter. Genom en diskursanalys av YĂŒcels poesi Ă€r studiens syfte att diskursivt analysera migrationens konsekvenser för identitetsskapandet i den svensk-turkiska migrationskontexten. Teoretisk utgĂ„ngspunkt Ă€r framför allt Parks begrepp ?the marginal man?.

Romer utgör en av Sveriges fem nationella minoritetsgrupper. Det rÄder ojÀmlikhet mellan romer och övrig befolkning pÄ mÄnga av livets centrala omrÄden. De romska grupperna Àr sÀrskilt utsatta för diskriminering. En stor del av vÄr kunskap och vÄra tolkningar av samhÀllet, och inte minst minoritetsgrupper, har sitt ursprung i media. Det övergripande syftet med denna uppsats Àr att beskriva och analysera svensk dagspress rapportering av romer i brottsrelaterad kontext.

Syfte och frÄgestÀllning: Studien ville belysa och konkretisera rollen kommunikation och interaktion har i den process dÄ aktörer söker att legitimera sig sjÀlva i en svensk CSR-kontext. Genom att studera Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012 var studiens syfte att erbjuda ett konkret tillvÀgagÄngssÀtt för aktörer som söker eller vill studera legitimering under komplexa förhÄllanden. Studiens frÄgestÀllningar löd: Genom vilka diskursiva strategier legitimerar Löfbergs sig sjÀlva i sin hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012? » Hur anvÀnds och konkretiseras de diskursiva strategierna som identifierats? Metod och material: Genom en diskursanalys har texter analyserats med en framtagen analysmodell baserad pÄ van Leeuwens metodologi (2007). Texterna hÀmtades frÄn kaffeföretaget Löfbergs hÄllbarhetsredovisning frÄn 2012.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om det finns skillnader mellan svensk och amerikansk ishockeyjournalistik. Mer specifikt undersöktes gestaltningen av ishockey samt det mediala utrymme ishockeyn fick i Sportbladet, SportExpressen, The Boston Globe och The Washington Post. Undersökningen har genomförts via en kvantitativ innehÄllsanalys, en kvalitativ innehÄllsanalys samt en kvalitativ intervjuundersökning.Resultatet frÄn den kvantitativa undersökningen visar att ishockeyn fÄr lika stort tidningsutrymme i de bÄda lÀnderna ? men att de svenska tidningarna prioriterar att skriva om spelarna, samtidigt som de amerikanska fokuserar mer pÄ lagen. Resultatet frÄn den kvalitativa analysen visar tydligt att de undersökta svenska sportsidorna dramatiserar nyheterna, medan de amerikanska lÀgger större fokus pÄ rapportering och fakta.

Svensk Vattenkraftförening har upplevt behov av att hÀnvisa till branschens tjÀnsteleverantöreroch leverantörer av komponenter till smÄskaliga vattenkraftverk vid förfrÄgningar frÄninternationellt och inhemskt hÄll. Detta examensarbete har gjorts med syfte att möta detta behov,genom att kartlÀgga företag aktiva inom branschen smÄskalig vattenkraft.UtifrÄn initiala undersökningar och litteraturstudier bearbetas en modell fram för hurenkÀtundersökningen ska presentera samlad information. De samlade koncept och meningar somskapats under förstudien anvÀnds för att utforma en lista av aktiviteter som hör till processen attstarta, driva och underhÄlla ett vattenkraftverk. Stöd för att aktiviteternas förekomst tas frÄn olikaregister över liknande branschers kategoriseringar och branschföretagsverksamhetsbeskrivningar. Detta sammanvÀgt med de svar som samlats in frÄn intervjuer ochenkÀter skapar ett ramverk med fördefinierade aktiviteter.De huvudsakliga metoder som anvÀnts för att identifiera branschens aktörer, Àr att intervjua enhandfull Àgare av smÄskaliga kraftverk samt kontakta de kraftverksÀgare och medlemmar iSvensk Vattenkraftförening som uppgett e-postadress.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att redogöra för hur fyra svensksomalier ser pÄ svenskhet och undersöka eventuella hinder de identifierar för att bli betraktade som svenska. Jag har tittat nÀrmare pÄ hur de ser pÄ sin identitet och vilket samband det har med vad de betraktar som sitt hem respektive hemland. Jag visar att mina informanter förhÄller sig pÄ ett delvis varierande sÀtt till svenskhet och att det bland dem ocksÄ finns flera gemensamma sÀtt att resonera pÄ. Att bli helt svensk Àr nÄgot de bÄde vÀljer bort och nÄgot de inte anser sig ha möjlighet att bli. Hur de betraktar sig sjÀlva Àr i högsta grad beroende inte bara av andras bemötande utan Àven vad de antar att andra har för uppfattning om dem.

Syfte:Att kartlÀgga vilka skillnader som föreligger mellan IASCs standards och RedovisningsrÄdets rekommendationer samt att faststÀlla i vilken utstrÀckning dessa förklaras av svensk lagstiftning eller av andra faktorer. Metod:Först har en empirisk undersökning i form av en dokumentstudie genomförts under vilken skillnader identifierats och grunden lagts för fortsatt undersökning av orsakerna till dessa. Sedan har en kvalitativ studie av skillnaderna genomförts, understödd av en dokumentstudie, under vilken förklaringsfaktorerna framkommit och faststÀllts.Slutsatser: Vi finner att svensk lagstiftning inte förklarar alla de skillnader som föreligger mellan de bÄda regelverken. Ett tiotal övriga faktorer Àr troliga förklaringsfaktorer; av vilka de mest framtrÀdande Àr sambandet mellan redovisning och beskattning, förekomsten av ett redovisningsteoretiskt ramverk, försiktighets- och matchningsprincipen, principen om rÀttvisande bild samt principen om öppenhet i finansiella rapporter..

Aim: The aim of this study is to examine roma womenÂŽs experiences of health professionals? attitudes towards them in Swedish health care. Method: Exploratory qualitative study with individual interviews was used. Semi-structured interviews were conducted with eight women of Roma origin. Data were analyzed using a qualitative content analysis.

Flera omrÄden har en kÀnslig recipient med utslÀppstak. I rapportens första del belyses detta genom att lÀmpligheten hos olika avloppssystem utreds för tre olika omrÄden med utslÀppstak. De valda omrÄdena fjÀllen i Lappland, Stockholms skÀrgÄrd och ett Natura 2000 omrÄde i Blekinge har valts för att fÄ en geografisk spridning och sÄ olika förutsÀttningar som möjligt. Torne trÀsk Àr recipient för ett flertal byar dÀribland RiksgrÀnsen, Abisko och Björkliden. I ett regeringsbeslut frÄn 1979-12-13 har ett utslÀppstak för fosfor och BOD (syreförbrukande Àmnen) satts för hela recipienten.

Det har uppmÀrksammat att det fortfarande förekommer tenn och koppar frÄn bÄtbottenfÀrg pÄ fritidsbÄtars skrov trots förbud av bÄtbottenfÀrger med tennföreningen TBT sedan 1989 och reglering av kopparbaserade fÀrger sedan 1999.Syftet med denna kandidatuppsats Àr att ge en dagslÀgesrapport vad gÀller förekomst av tenn och koppar pÄ fritidsbÄtars skrov.Under vÄren 2011 har tester pÄ 336 fritidsbÄtar i tre vattenomrÄden gjorts med hjÀlp av en handhÄllen XRF (X-Ray Fluorescence, röntgenfluorescens) som genom avlÀsning av en yta visar halter av olika grundÀmnen. Testerna utfördes pÄ vinterförvarade fritidsbÄtar <12 m hos bÄtklubbar vid MÀlaren, Storsjön och HÀrnösandskusten. Undersökningen visar att 73 % av bÄtarna i denna undersökning har halter av tenn och/eller koppar överstigande >2500 ppm, vilket Àr det för rapporten satta riktvÀrdet. Det innebÀr att de skulle kunna tas vidare till kemisk testning med till exempel gaskromatografi kopplad till masspektrometri (GC-MS) för att avgöra exakt vilken substans fÀrgen innehÄller. Resultatet visar ocksÄ att anvÀndningen av tennfÀrger antingen fortfarande förekommer i liten skala eller att gamla tennfÀrger Àr sÄ pass starka att de ger utslag genom övermÄlade fÀrglager.

Vi har valt att analysera och arbeta fram förslag till förÀndringar för ekonomistyrningen inom Malmö FF. En mer utföjlig sammanfattning kommer.

The purpose of this Master?s thesis is to investigate the criticisms of the Swedish library education 1990-2005. By studying four different magazines, we tried to find the various opinions. The years investigated are 1990 to 2005. We have studied articulated opinions, not all opinions, in four library journals.