Syfte och fra?gesta?llningarSyftet med underso?kningen a?r att ta reda pa? hur la?rare i idrott och ha?lsa pa? la?g och mellanstadiet uppfattar ha?lsobegreppet, samt hur det uppfattar begreppet i Lgr 11. Syftet a?r a?ven att underso?ka hur la?rarna jobbar med att implementera ha?lsobegreppet i sin undervisning. Utifra?n syftet har dessa fra?gesta?llningar skapats: Vad betyder ha?lsobegreppet fo?r la?rare i idrott och ha?lsa? Hur undervisar la?rarna sina elever i och om ha?lsa? Hur tolkar la?rare i idrott och ha?lsa ha?lsans del i Lgr 11?MetodJag har anva?nt mig av en kvalitativ metod och samlat in data med hja?lp av intervjuer.

Denna studie har syftet att undersöka om synen på kunskap och lärande hos en nyanländ elev kan se annorlunda ut än den som genomsyrar LGR 11. För att genomföra undersökningen har jag använt mig av semistrukturerade intervjuer, och därefter jämfört materialet med tidigare forskning. De frågor som har använts i studien är hämtat från ett pedagogiskt kartläggningsmaterial för nyanlända elever. Personerna som jag intervjuat är nyanlända elever från Syrien och Somalia och det har varit både flickor och pojkar i åldern 13-15 år. Undersökningen visade att elevernas syn på kunskap och lärande såg annorlunda ut, jämfört med den syn på kunskap och lärande som genomsyrar svensk skola och LGR 11.

Syftet med denna studie a?r att underso?ka hur flickor i a?rskurs 9 skriver med fokus pa? de tva? texttyperna sms och texter producerade i skolan. Syftet innefattar a?ven en studie av huruvida eleverna kan definiera dessa texttyper samt deras fo?rma?ga att omvandla en sms-konversation till en text som skulle kunna passa i en la?robok i a?mnet svenska. Studien har sin utga?ngspunkt i ett sociokulturellt perspektiv samt i teorier om ungdomars spra?kbruk och skrivutveckling.

Forss, E & Westrin, M. Mo?tet med do?den. Hur sjuksko?terskor upplever na?r den yngre palliativa patienten tar upp samtalet om do?den ? en empirisk studie.

Uppsatsens syfte är att analysera den frikyrklig gränsdragning i förhållande till nazismen med hjälp av sociologisk teori om gruppidentitet. På grund av att synen på judarna är avgörande för nazismen behandlas synen på judarna både avskilt från, och tillsammans med nazismen. De övergripande frågor som behandlar syftet ur detta dubbla perspektiv är: 1. Drar respektive samfund/rörelse/åsikt en gräns mot den tyska nazismen och judarna under 1933-1945? Om ja, var dras den? 2.

Svensk skatterätt har genomgått stora förändringar de senaste decennierna. En bidragande orsak till det är Sveriges internationella åtagande, främst medlemskapet i EU. I en tid när det är väldigt enkelt att flytta mellan stater behövs regler inte bara för hur problemet med juridisk dubbelbeskattning ska lösas utan även för hur staterna skall hindra att de förlorar skatteintäkter p.g.a. skatteflykt. Tioårsregeln infördes för att Sverige ville skydda sitt skatteanspråk och förhindra skatteflykt.

Enligt en studie från livsmedelsverket äter den genomsnittliga svensken alldeles för dåligt. Godis, läsk, kakor och bullar utgör ungefär femton procent av det dagliga energiintaget. Den stora boven är tillsatt socker, som inte bara finns i godis och bullar, utan även i t.e.x. färdiglagade maträtter och bacon. Fika är en tradition som är central i svensk kultur, och det finns nog inte en enda svensk som aldrig fikat.

Svensk filmindustri idag finansieras huvudsakligen genom statliga medel. Dock finns det inte tillräckligt med finansiella medel jämfört det antal svenska filmer som produceras varje år. När finansieringen är otillräcklig kan det vara av största vikt att förstå och kunna arbeta med finansiell bootstrapping som verktyg för att kunna slutföra produktionen av filmen. Finansiell bootstrapping är ett begrepp som kan fungera som ett resursanskaffande verktyg för att tillföra resurser till en produktion till en lägre kostnad än marknadspriset, eller till ingen kostnad alls. Denna uppsats syftar till att undersöka om detta verktyg finns inom svensk filmproduktion ? och i så fall vilka som använder verktyget och varför.

De barn som inte f?ljer f?rskolans sociala normer hamnar utanf?r och riskerar att bli bed?mda som avvikande. V?rt syfte med denna studie ?r att kartl?gga hur tidigare forskning f?rst?r sociala normer och hur pedagogers makt p?verkar sociala normer i f?rskoleverksamhet. Vad som anses vara ett avvikande beteende enligt f?rskolare i tidigare forskning.

Banverket Produktion har alltid varit en manligt homogen och ?etniskt svensk? arbetsplats men då organisationen genomgår ett generationsskifte har det funnits ett stort behov av nyanställningar. Därtill startades projektet 20-10-10 med viljan att rekrytera tidigare underrepresenterade grupper, kvinnor och personer med en annan etnisk bakgrund än svensk. Studien har genomförts i samarbete med Banverket Produktion då där fanns ett behov att undersöka normaliteten och inkluderande och exkluderande värden. Detta utgör syftet med studien och det ska även undersökas om och hur kön och etnicitet konstrueras i en arbetsgrupp i organisationen.

Titel: Nedläggningsretorik i svensk nyhetstextNivå: C-uppsats i ämnet medie- och kommunikationsvetenskapFörfattare: Evelina Larsson, Lasse NivérHandledare: Mathias SylwanDatum: 2013 ? majSyfte: Under de senaste åren har ett större antal arbetsplatser lagts ned i Sverige. Vår uppsats syftar till att studera sättet som medier skriver om nedläggningar. Vi har valt att undersöka medierapporteringen från fyra nedläggningar under 2012 och 2013: Arjohuntleigh, Pilkington, Volvo Bussar och Swedwood.Frågeställning: ? Vad sägs om nedläggningens anledningar och konsekvenser?? Vilka kommer till tals, vad får de säga?Teori och metod: Det empiriska materialet utgörs av artiklar publicerade i svensk dagspress under 2012 och 2013.

Det finns lite forskning om kvinnliga förövare jämfört med vad det finns om manliga förövare och det verkar även finnas begränsningar i litteratur som kan handleda till exempel poliser och socialsekreterare i ämnet. Detta skulle kunna bero på att kvinnliga förövare utgör en sådan liten andel av det totala antalet förövare så att fenomenet inte uppmärksammas tillräckligt. Studien bygger på en diskursanalys av tidningsartiklar från svensk press i syfte att granska hur media framställer kvinnliga förövare vid sexualbrott mot barn. Resultatet visar att de framträdande diskurserna är offerdiskurs, förövardiskurs och kunskapsdiskurs och att bilden av kvinnliga förövare konstrueras på olika sätt samt att detta skapar olika gestaltningar av verkligheten. Media har en viktig roll i hur en bild förmedlas och uppmärksammas samt stor makt när det gäller hur en diskurs rekonstrueras eller reproduceras.

Syftet med denna uppsats har varit att få en inblick i hur pianot används inom den svenska folkmusiken. Bakgrundskapitlet handlar om folkmusikgruppernas och instrumenteringens utveckling inom svensk folkmusik. Jag har intervjuat tre aktiva folkmusikpianister och lyssnat på och analyserat deras spel. Det följer även med en cd-skiva med ljudexempel från intervjutillfällena. Vi pratade om karaktärsdrag som de lyfter fram i spelet, om deras inställning till folkmusiktraditionen, pianots möjligheter och begränsningar samt vilken roll pianot har i den svenska folkmusiken.

En uppsats som behandlar obehörig vinst och dess tillämpning i svensk rätt idag. Från att ha  varit ett kritiserat institut i den svenska juridiken har den de senaste åren fått mer genomslag och en mer accepterad status..

SammanfattningKandidatuppsats i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Växjö Universitet,EKR 362, VT 2006Handledare: Ulf LarssonExaminator: Rolf LarssonFörfattare: Sandra Johansson och Sofie LanérTitel: Svensk kod för bolagsstyrning ? hur påverkas revisorns förtroendeBakgrund: Förtroende för näringslivet är en nödvändighet och revision behövs för att företagets olika intressenter ska kunna lita på den ekonomiska informationen som bolaget lämnar. På senare år har förtroendet för näringslivet och kapitalmarknaden försvagats på grund av flera stora finans- och redovisningsskandaler. Felaktig ekonomisk information har i flera fall passerat utan att företagets revisorer har ingripit. I Sverige skapade Förtroendekommissionen en arbetsgrupp, den så kallade kodgruppen, för att säkerställa förtroendet för svenskt näringsliv genom att utarbeta en svensk kod för bolagsstyrning.Syfte: Syftet med uppsatsen var att undersöka hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.Avgränsningar: Vi har avgränsat oss till att enbart undersöka bolagskodens effekter ur revisorns synvinkel.Metod: Utifrån vårt syfte har vi valt en kvalitativ forskningsmetod, eftersom vi ville skaffa oss en djupare förståelse för hur införandet av svensk kod för bolagsstyrning påverkar revisorernas arbete och varför koden kan återupprätta förtroendet för revisionsyrket.