Detta Àr en studie av sex lÀroböcker i matematik för gymnasiet ur ett jÀmnstÀllhetsperspektiv. LÀroböckerna Àr utgivna av olika förlag och vÀnder sig till olika elevgrupper. Studien tar sin utgÄngspunkt i lÀroplanens mÄl om jÀmstÀlldhet. Böckerna Àr studerade i tre olika nivÄer. Första nivÄn Àr en mer ytlig betraktelse av sjÀlva layouten och bilder, i andra nivÄn har kringtexter studerats och den tredje nivÄn sjÀlva problemuppgifterna.

Syftet med studien Àr att sammanstÀlla information kring genetiska metoders roll i svensk hunduppfödning. Studien innehÄller ett historiskt perspektiv pÄ dagens genetiska pool, hÀlsotillstÄndet hos svenska rashundar, genetiska sjukdomar bland hundar, samt i vilken utstrÀckning vi kan pÄverka hundens hÀlsotillstÄnd och mentala tillstÄnd. Det finns olika typer av urvalsmetoder som anvÀnds i hunduppfödning sÄsom markörbaserat test, mutationbaserat test samt traditionell fenotypbaserad avel. Studien har för avsikt att inkludera flera perspektiv dÄ genetiska tester och hundavel pÄverkas av ett flertal aktörer, sÄsom Svenska Jordbruksverket, Svenska Kennelklubben, hunduppfödare, rasklubbar och laboratorier. Beroende pÄ hur man tolkar Jordbruksverkets föreskrifter frÄn 2008, kan Jordbruksverket och Svenska Kennelklubben vara pÄ kollisionskurs.

I detta arbete undersöks med hjÀlp av en enkÀt hur mycket eleverna pÄ BÄstads Gymnasium kan om historiska sammanhang, om historiska fakta och hur elevernas instÀllning Àr gentemot utvalda vÀrdegrunder. Undersökningen bygger pÄ en enkÀt som jÀmförs med den Nationella UtvÀrderingen (NU03). EnkÀten kommer fram till att eleverna i BÄstad har grundlÀggande kunskaper inom historia och angÄende de vÀrdegrunder som har undersöks lever eleverna över lag upp till dem. Typiskt för svaren frÄn enkÀten Àr dess oregelbundenhet. Det gÄr endast i ett fÄ antal fall att utlÀsa ett samband med yttre faktorer.

Sparring, Lina (2010). ?Jag Àr inte ?nÄgon? utan ?bara finns??, ?I?m not ?anybody? I ?just ?exist?. Skolutveckling och ledarskap, LÀrarutbildningen 90 hp, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att titta nÀrmare pÄ vilka slags bekrÀftande moment de sociala medierna, ?den virtuella verkligheten?, ger unga pÄ gymnasiet och att ge exempel pÄ bekrÀftande moment unga pÄ gymnasiet fÄr i sin skolvardag, ?verkligheten?.

I denna underso?kning studeras karakta?ristiska motivationsfaktorer fo?r entrepreno?rer inom spelutveckling. Syftet a?r att bidra till o?kad fo?rsta?else av de motivationsfaktorer som driver spelutvecklare att bli entrepreno?rer och till att fortsa?tta driva verksamheten. Genom att studera de motiv en individ har till att starta fo?retag menar Berridge (2004) att fo?rsta?else fo?r entrepreno?riell motivation kan erha?llas.

Studier av och reflektioner över svensk katastrofjournalistik. Vi har med vÄr undersökning försökt utreda i vilken riktning journalistiken i Sverige har utvecklats mellan tvÄ stora kriser, Estonia (1994) och Tsunamin (2004), mot bakgrund av de olika teoretiska perspektiv som beskrivits ovan..

Syftet med denna uppsats Àr att, utifrÄn ovan stÀllda problemstÀllning, genomföra en utvÀrdering av Sveriges beskattningsrÀtt i enlighet med 3 kap. 19 § IL, sett i ljuset av neutralitetsprincipen i svensk skatterÀtt. Uppsatsen syftar Àven till att problematisera lagregeln ur ett vidare perspektiv och ge ökad kunskap och förstÄelse för lagregelns existens och tillÀmpning, bland annat i förhÄllande till de svenska skatteavtalen..

Hur lÀroböcker Àr utformade och vilket innehÄll de har Àr inte en slump, utan ett resultat av Äratal av forskning och ett samhÀlle i konstant förÀndring. Idag tar vi det som en sjÀlvklarhet att ett stort kapitel i biologiundervisningen, sÄvÀl pÄ högstadiet som i gymnasiet, tas upp av evolutionen, det vill sÀga lÀran om livets utveckling. SÄ har det inte alltid varit.Denna undersökning Àmnar till att se om det finns ett samband mellan sekulariseringen av skolan och hur Àmnet evolution har formats i biologilÀroböckerna för högstadiet och gymnasiet. En textanalys har gjorts av 20 lÀroböcker frÄn olika stadier och tidsperioder, resultaten har sammanstÀllts och diskuterats.Sammanfattningsvis kan konstateras att biologiböckernas innehÄll har förÀndrats i takt med dels sekulariseringen av den svenska skolan och dels olika skolreformer som gjorts under 1900-talet. Till detta kan vi addera de framsteg som naturvetenskapen gjort frÄn andra halvan av 1800-talet fram till idag.

Syftet med vÄrt arbete var att undersöka hur specialpedagoger pÄ grund- respektive gymnasieskola arbetar med elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi. Vi hade en uppfattning om att grundskolan arbetar mestadels kompensatoriskt medan gymnasieskolan Àr mer inriktad mot att eleverna ska nÄ mÄlen och detta ville vi undersöka. Vidare ville vi jÀmföra metoder och arbetssÀtt inom de olika skolformerna och undersöka i vilken grad elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi inkluderas i ordinarie undervisning.För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor anvÀnde vi oss av en enkÀtundersökning som vi genomförde pÄ 25 specialpedagoger inom respektive skolform. EnkÀten som vi anvÀnt i undersökningen bestod av tvÄ delar, dÀr den första delen handlade om kompensatoriska hjÀlpmedel och den andra berörde undervisningsproblematik. De flesta frÄgorna i enkÀten var slutna med fasta svarsalternativ.Undersökningen visar att vÄr uppfattning att man pÄ grundskolan har ett mer kompensatoriskt arbetssÀtt medan man pÄ gymnasieskolan arbetade mer mot mÄlen i kurserna stÀmmer.

ProblemomrĂ„de: Elitettan Ă€r svensk fotbolls nĂ€st högsta serie pĂ„ damsidan och denna spelades för första gĂ„ngen Ă„r 2013. Den nya rikstĂ€ckande serien innebar betydligt lĂ€ngre resor för seriens föreningar och sĂ„ledes ocksĂ„ en betydande ökning av resekostnaderna.Syfte: syftet med studien Ă€r att undersöka organiseringen av elitverksamheten inom svensk damfotboll. Mer precist handlar det om att belysa betydelsen av omvandlingen av landets nĂ€st högsta serie, frĂ„n tvĂ„ geografiskt uppdelade enheter - i form av en Söder- och en Norretta - till en enda riksomfattande serie. Metod: studien har genomförts som en kvalitativ intervjuundersökning som baserats pĂ„ intervjuer med personer pĂ„ ledande positioner i sju olika föreningar i Elitettan, samt tvĂ„ utomstĂ„ende personer, Hanna Marklund, expert pĂ„ svensk damfotboll samt Anna Nilsson frĂ„n intresseorganisationen Elitfotboll Dam. Resultat: Resultatet av studien visar att det gĂ„r att urskilja tydliga samband mellan synsĂ€ttet pĂ„ serieomlĂ€ggningen och vilken historia samt var nĂ„gonstans föreningarna befinner sig geografiskt. Överlag finns dock en positiv attityd gentemot den nya serien, trots de ökade resekostnaderna som en rikstĂ€ckande serie medför. Resultatet visar ocksĂ„ att den allmĂ€nna uppfattningen av serieomlĂ€ggningen Ă€r att kvaliteten pĂ„ svensk damfotboll ökat vilket i sin tur har fört med sig att föreningarna blivit mer attraktiva, bĂ„de för publik och sponsorer. .

Andersson, Anna (2008) Vad kan grundskolan lÀra av sÀrskolan? Att arbeta med matematik med elever i grÄzonen. (What can compulsory school learn from the special school for pupils with learning difficulties? Teaching mathematics to children in the gray zone). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogisk pÄbyggnadsutbildning, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med arbetet Àr att undersöka och beskriva hur man pÄ tvÄ olika sÀrskolor arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling för att kunna ha nytta av det för eleverna i grÄzonen i grundskolans tidiga skolÄr (F-6). Genom studiebesök och intervjuer med specialpedagoger i sÀrskola har jag tagit reda pÄ hur de arbetar med elever i grÄzonen och deras matematiska utveckling.

Syftet med denna studie var att undersöka hur gitarrlÀrare pÄ gymnasiet kan arbeta för att motivera sina elever. För att ta reda pÄ detta genomförde jag en kvalitativ intervjustudie dÀr jag intervjuade sex gitarrlÀrare som tillsammans var verksamma inom tre olika gymnasier, tvÄ i Norrland och ett i VÀsterbotten. Resultatet visade att de intervjuade lÀrarnas egen syn pÄ motivation var att den grundade sig i deras egen vilja, drivkraft och lust. NÀr det gÀller att arbeta för motivation hade lÀrarna lite olika tankegÄngar, flertalet menade att det Àr viktigt att eleven fÄr en förstÄelse för vad de hÄller pÄ med pÄ lektionen och varför. Andra hÀvdade att elevens motivation var direkt kopplad till vilken musikgenre eleven fick spela.

Åsikten att kvinnan anses vara understĂ€lld mannen Ă€r inget nytt fenomen. Detta synsĂ€tt har prĂ€glat bĂ„de det svenska och oĂ€ndligt mĂ„nga andra samhĂ€llen under hundratals Ă„r. Sverige anses av mĂ„nga vara ett av vĂ€rldens mest jĂ€mstĂ€llda lĂ€nder nĂ€r det gĂ€ller mycket, sĂ„ Ă€ven skolsystemet. Skolans vĂ€rld Ă€r majoriteten av mĂ€nniskorna i Sverige en del av under en tidsperiod av livet. Men hur Ă„terges dĂ„ det jĂ€mstĂ€llda svenska samhĂ€llet för eleverna? Syftet med denna uppsats Ă€r att undersöka hur kvinnor och mĂ€n framstĂ€lls genom fotografierna i lĂ€roböcker för historia pĂ„ gymnasiet.

Syftet med denna uppsats har varit att beskriva, analysera och fĂ„ fördjupad förstĂ„else för dans som företeelse i den svenska grundskolan. Jag har valt att koncentrera mig pĂ„ dansundervisningens förankring i styrdokumenten samt jĂ€mfört de tvĂ„ stora danstraditionerna i Sverige. Jag har anvĂ€nt mig av kvalitativa intervjuer samt satt mig in i forskning och annan relevant litteratur som rör dansundervisning. Mitt huvudresultat Ă€r i korthet att förankringen i styrdokumenten Ă€r bristfĂ€llig och att dansens status Ă€r relativt lĂ„g i skolan. Även att de tvĂ„ lĂ€rosĂ€tena som utbildar lĂ€rare respektive pedagoger i dans kan med ett ökat samarbete ge sina elever djupare kunskap och bredare utbildning i dans som konstform.

SAMMANFATTNINGSkolverket beskriver att religionsÀmnet idag spelar en allt viktigare roll i vÄrt internationella samt mÄngkulturella samhÀlle, trots detta har Àmnet inom grundskolan blivit otydligt och saknar identitet. Inom gymnasieskolan Àr religionsÀmnet ett kÀrnÀmne och har dÀr en mer tydlig identitet.Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur lÀrare och elever uppfattar övergÄngen frÄn grundskolan till gymnasieskolan. För att göra omrÄdet mindre studeras denna övergÄng endast inom Àmnet religion. Studien vill visa en helhetsbild av hur Àmnet Àr uppbyggt i teorin med de rÄdande styrdokument som idag styr skolan och som anger de ÀmnesmÄl som skolan ska arbeta mot, till hur lÀrare och elever uppfattar och arbetar med Àmnet i praktiken.Som metod för att besvara syftet har tolv intervjuer genomförts pÄ en gymnasieskola i Södra Norrland. Tre av informanterna var behöriga lÀrare inom religionsÀmnet, samtliga var mÀn och de arbetade alla pÄ den aktuella gymnasieskolan.