Syftet med arbetet var att undersöka hur man pÄ nÄgra gymnasieskolor arbetar med ÄtgÀrdsprogram för elever i behov av sÀrskilt stöd. Jag ville försöka ta reda pÄ om ÄtgÀrds-programmen Àr ett verktyg i gymnasieskolan. Eller om det upprÀttas enbart för att det Àr lagstadgat. Den kunskap jag inhÀmtar vill jag anvÀnda i utvecklingsarbetet kring ÄtgÀrds-program pÄ min egen arbetsplats. För att nÄ syftet skulle jag göra undersökningar pÄ olika gymnasieskolor. Detta för att fÄ en bild av hur man arbetar med ÄtgÀrdsprogram i verksamheterna.

Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vilka upplevelser, erfarenheter och minnen informanterna, som Àr i 19 till 22-ÄrsÄldern, har med sig frÄn musikundervisningen i grundskolan. Intresse ligger Àven i om uppleverlserna, erfarenheterna och minnena skiljer sig hos de informanter som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och de informanter som har valt att arbeta eller studera med nÄgot som inte har med musik att göra. Undersökningen har genomförts genom intervjuer med fyra personer, tvÄ som valt att studera musik vidare pÄ folkhögskolenivÄ och tvÄ som inte gjort det. Informanterna har alla gÄtt i kommunal grudnskola samt att de i tioÄrsÄldern utövade musik i nÄgon form pÄ fritiden. Resultatet visar att musikundervisningen under lÄg- och mellanstadietiden hos samtliga informanter upplevdes som rolig och inspirerande.

Huvudsyftet med detta arbete var att fÄ en ökad förstÄelse kring stödets betydelse och hur undervisning kan anpassas till allas bÀsta. Jag har anvÀnt mig att lÀmplig litteratur, enkÀtundersökningar samt intervjuer för att samla in den information jag behövt. Jag har vÀnt mig bÄde till elever, lÀrare, skolhÀlsan, rektorer och annan personal runt eleverna sÄsom specialpedagoger och resurspedagoger. Enligt eleverna kan det stöd de fÄr vara skillnaden mellan att klara av skolan eller att misslyckas med Àmnen eller till och med hoppa av skolan. Det som Àr viktigt att tÀnka pÄ Àr att alltid ha den enskilda individen i Ätanke dÄ alla individer Àr olika Àven om det finns likheter i form av t ex en diagnos..

Syftet med denna studie Àr att undersöka vad elever i grundskolan och gymnasiet tycker om moderna sprÄk, för att förstÄ deras motivation att fortsÀtta eller inte med Àmnet. Arbetet Àr relevant eftersom allt fÀrre elever lÀser moderna sprÄk i skolan, trots samhÀllets behov av personer som behÀrskar mer Àn ett frÀmmande sprÄk. Undersökningens metod Àr kvantitativ med kvalitativa inslag. EnkÀter har delats ut till elever pÄ en grundskola och ett gymnasium i en stad i södra Sverige. För att placera elevernas svar i ett större sammanhang har enkÀterna kompletterats med intervjuer av skolpersonal.

Syftet med studien Àr att bidra med kunskap om thailÀndska barns erfarenheter av mötet med den svenska skolan. Empiriska data i studien Àr intervjuer om Àldre thailÀndska barns upplevelser i svensk skola. Barn som endast gÄtt i svensk skola mellan 6 till 12 mÄnader har observerats i skolan. Referensramen Àr en jÀmförelse av Thailands och Sveriges kulturer riktat mot delar av samhÀllsförhÄllanden och skolsystem. Den teoretiska ansatsen Àr interkulturell teori och datainsamlingen har genomförts i form av kvalitativa retrospektiva intervjuer.

Latinamerika i svensk bibliografi 1980 Àr en fortsÀttning av Miguel Benitos tidigare arbeten och tre specialarbeten med samma namn [Sic!]. Det Àr en förteckning över i Sverige utgivna böcker, tidskrifter och tidskriftsartiklar som behandlar Latinamerika. Materialet Àr uppdelat geografiskt med latinamerika som helhet, regionsvis och efter sÀrskilda lÀnder. I sÀrskilda avdelningar förtecknas skönlitteratur med litteraturhistoria samt barnlitteratur..

 Syftet med vÄr studie har varit att belysa hur förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning som mottagits i sÀrskolan resonerar kring val av skolform. Vi ville undersöka hur val av skolform kan gÄ till och vad som kan avgöra ett skolformsval. Vi ville ocksÄ fÄ insikt i om förÀldrarna upplevde att de har/hade ett val och om valet fÄtt nÄgra konsekvenser. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer med förÀldrar till barn med funktionsnedsÀttning som Àr mottagna i grundsÀrskolan. Vi har intervjuat förÀldrar till tre barn. Genom intervjuerna fick vi ta del av gripande levnadsberÀttelser dÀr förÀldrarna kÀmpat för att deras barn ska fÄ det stöd i skolan som de enligt lag har rÀtt till.

Syftet med denna uppsats Àr att utreda sambanden mellan den presentation av kristendomens uppfattning i olika etiska frÄgor som finns i olika lÀroböcker i religionskunskap för gymnasiet frÄn olika perioder och de lÀroplaner som var aktuella dÄ. Hur beskrivs kristendomens etik i de olika lÀroböckerna? Vilka omrÄden betonas och vilka tonas ner? Hur speglar de utvalda lÀroböckerna den lÀroplan som var aktuell nÀr den skrevs? Med hjÀlp av hermeneutisk metod har jag analyserat tre lÀroböckers presentation av kristendomens etik genom att analysera hur var och en av dem presenterar nÄgra valda omrÄden som kan hÀnföras till kristendomens etik. Mina slutsatser Àr att det Àr ganska stor skillnad mellan vad lÀroböckerna tar upp och att dessa skillnader bara delvis avspeglar skillnader i lÀroplanerna..

D. J. Pepler et al. (2006) fann en högre benÀgenhet att utsÀtta andra för mobbning pÄ gymnasiet Àn pÄ högstadiet till skillnad frÄn T. R.

Dagens svenska samhÀlle stÀller stora krav pÄ lÀskunnighet bland sin befolkning. För personer med olika typer av lÀssvÄrigheter innebÀr det problem att tillgodogöra sig skriven text i alla dess former. Hindren kan dock överbryggas med hjÀlp av tekniska lÀshjÀlpmedel.För att ta reda pÄ vilka kompensatoriska tekniska hjÀlpmedel som anvÀnds i den svenska grundskolan och vilka lÀssvÄrigheter eleven har som fÄr tillgÄng till lÀshjÀlpmedel gjordes intervjuer med tre specialpedagoger frÄn tvÄ kommuner. Resultatet visade att det var ett fÄtal lÀshjÀlpmedel av dem som marknaden erbjuder som anvÀnds i det dagliga arbetet i grundskolan. Utnyttjandet av tekniska kompensatoriska lÀshjÀlpmedel Àr i ett inledningsskede.

Studien berör undervisningen i moderna sprÄk och har ett motivationsperspektiv. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka varför elever blir mer eller mindre motiverade i moderna sprÄkundervisningen och hur lÀraren ska förhÄlla sig till eleverna för att motivera dem pÄ bÀsta sÀtt. Det Àr de uppfattningar som elever pÄ grundskolan och pÄ gymnasiet har om sprÄkundervisningen som Àr det centrala i uppsatsen. Arbetet bestÄr av en djupare litteraturstudie som belyser kognitiva motivationsteorier samt forskning kring lÀraren som reflekterande praktiker. DÀrtill har tjugo elever intervjuats.

Syftet med denna studie Àr att undersöka det svenska spanskÀmnets kanon pÄ gymnasiet, hur den ser ut och hur den förÀndrats över tid. Detta genom att studera 77 lÀroböcker för gymnasiet, för att se vilka författare som förekommer i dessa, och pÄ sÄ sÀtt faststÀlla spanskÀmnets kanon.En kanon Àr en term som anvÀnds inom bland annat litteraturvetenskapen och som betecknar normen för de författare som anses vara de som varje bildningssökande bör lÀsa och kÀnna till nÄgot om. En kanon Àr lÄngsamt förÀnderlig och kan inte vara alltför omfattande, det ska vara rimligt att kunna ta del av en kanon under en livstid. Det Àr en kollektiv Äsikt som ligger till grund för kanon, vilken pÄverkas av flera olika faktorer. Jag har definierat och motiverat tre maktfaktorer som kan spela in pÄ kanonisering av författare, vilka Àr ?kön?, ?nationalitet? och ?litterÀra pris?.

Bakgrund: Enligt statistiska central byrÄns prognos (2003) kommer invandrare eller barn till invandrare att stÄ för cirka Ätta procent av Sveriges befolkningsökning inom de nÀrmsta tjugo Ären. För att kunna bistÄ med god vÄrd pÄ lika villkor för hela befolkningen mÄste den svenska sjukvÄrden anpassas efter det mÄngkulturella samhÀlle vi lever i. Syfte: Denna litteraturstudie syftar till att belysa svÄrigheter som kan pÄverka mötet mellan svensk vÄrdpersonal och personer med invandrarbakgrund. Metod: Litteraturstudien bygger pÄ sju vetenskapliga artiklar, alla med kvalitativ forskningsansats. Studien analyserades utifrÄn Malterud (1996).

Syftet med uppsatsen Àr att generera kunskap om skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. Det teoretiska syftet Àr att testa ifall det gÄr att mÀta skillnader i förhandlingsstil inom kulturella kluster. Med en kvantitativ forskningsansats har vi undersökt skillnader mellan svensk och dansk förhandlingsstil. För datainsamling anvÀnde vi en elektronisk enkÀt som vi skickade till 305 chefer pÄ svenska dotterbolag i Danmark. VÄrt teoretiska perspektiv bestÄr av Ghuaris teoretiska ramverk för förhandling som ligger till grund för den ytterligare fördjupningen i Salacuses tio kulturella dimensioner som pÄverkar förhandlingen.

Uppsatsen syftar till att, ur ett genusperspektiv, undersöka hur manliga och kvinnliga författare beskrivs och det utrymme de fÄr i tvÄ antologier för gymnasiet. Uppsatsen brukar tvÄ analysmetoder, den kvantitativa metoden anvÀnds dÄ antal omnÀmnda författare anges i siffror, och kvalitativ metod med hermeneutisk inriktning anvÀnds vid undersökningen av hur manliga och kvinnliga författare beskrivs. I studien framgÄr tydligt att kvinnliga författare marginaliseras medan de skrivande mÀnnen Àr mÄnga till antalet och fÄr stort utrymme. Studien visar vidare att mÀnnen beskrivs med högre vÀrderade epitet Àn kvinnorna. Adjektiv som furstlig och mÀsterlig Àr vanliga nÀr det gÀller beskrivandet av mÀn, medan beskrivningen av kvinnliga författare Àr deras biografi, privatliv och verk i fokus..