Sökresultat:
1600 Uppsatser om Svćrigheter med dialog - Sida 5 av 107
VarumÀrkeskommunikation : En analys av Borkas och BayIcons kommunikativa arbete i relation till WJOS
AbstractTitle: Brand communication ? An analyze of Borka and BayIcons communicative labor in relations with WJOS. (VarumÀrkeskommunikation ? En analys av Borka och BayIcons kommunikativa arbete i relation till WJOS)Number of pages: 53 (55 including enclosures)Author: Johan LarssonTutor: Göran SvenssonCourse: Media and Communications Studies CPeriod: Second term / autumn 2007University: Division of Media and Communication, Department of Information Science, Uppsala UniversityPurpose/aim: The purpose of this essay is to study how two small Swedish clothing companies, Borka and BayIcon, manage their brand communication. Brand communication includes work with target groups, brands, media and finally communication in a bigger perspective.
DELAD GL?DJE ?R DUBBEL GL?DJE - en litteratur?versikt om humor i v?rdrelationen mellan sjuksk?terska och cancerpatient
Bakgrund: Personer med cancer genomg?r ofta en traumatisk livsf?r?ndring som p?verkar b?de det fysiologiska och emotionella m?endet. Samtidigt kommer personen att vara beroende av medicinsk v?rd och omv?rdnad under en l?ngre period. Sjuksk?terskans position i den p?g?ende v?rdrelationen blir d?rf?r viktig, och att n? fram till patienten med r?tt form av kommunikation.
Vilket bra samtal vi hade nu! : En studie om tiden som finns till för varje elev
Studien om tiden för varje elev lyfter upp problematiken med stora barngrupper och synliggör nÄgra tillvÀgagÄngssÀtt att arbeta mot problematiken. I Teoridelen fokuseras pÄ begreppet barnperspektiv vilket Àr relativt nytt och innefattar att man utgÄr frÄn barnet, dess frigörelse och individualisering. HÀr Àr det viktigt att vi kan se barnet ur barnets synvinkel "att se barnet, samtala och lyssna, ta reda pÄ och försöka förstÄ"( Ihrskog, :2006:44). Syftet med min undersökning Àr att fÄ en bÀttre kunskap och förstÄelse om hur dialog och delaktighet frÀmjas i fritidshemmen samt att fÄ reda pÄ fritidspedagogers sÀtt att arbeta med att se varje elev utifrÄn de förutsÀttningar eleven har. TvÄ pedagoger frÄn tvÄ olika skolor med olika stora barngrupper intervjuas.
Har dagens vetenskap och religion förutsÀttningar att berika varandra? : en studie utgÄende frÄn en dialog hos John Templetonstiftelsen
Denna uppsats bestÄr av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda vÀrdet av denna dialog och att fÄ en uppfattning om vÀrdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmÀnhet i frÄga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmÀnna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsÀmne. Argumentationen utgick ifrÄn deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrÄn deras kompetensomrÄden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte pÄ nÄgon större grad av nytÀnkande, med undantag för tvÄ korta essÀer som diskuterade nya Gudsdefinitioner.
Dialog och samlÀrande - en pedagogisk utmaning : - En studie om vilka förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds och synliggörs i praktiken
?Bakgrund: I tidigare forskning framkommer det att samlÀrande Àr en central aspekt i undervisningen, men att monologiska kommunikationsmönster med individualiserat arbete fortfarande Àr det vanligaste undervisningssÀttet i dagens skola. Med utgÄngspunkt frÄn det sociokulturella perspektivet ses den sociala interaktionen, med sprÄket i fokus, som ett bra inlÀrningssÀtt för elever att utvecklas och inhÀmta kunskap pÄ.Syfte: Syftet med examensarbetet Àr att undersöka vilka olika förutsÀttningar för lÀrande som erbjuds i tvÄ utvalda klasser, vilka redovisas som fall. VÄr utgÄngspunkt Àr att val av arbetssÀtt speglar pedagogens syn pÄ kunskap och lÀrande. Genom att observera ges det möjlighet att upptÀcka vilka olika arbetssÀtt som erbjuds.Metod: FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för studien har besvarats genom kvalitativa observationer, vilka utförts pÄ tvÄ skolor i tvÄ olika kommuner i tvÄ olika klasser inom grundskolans senare Är (Äk 6-9).Resultat: Studien visar, utifrÄn vad vi har sett, pÄ att lÀrande sker genom olika arbetssÀtt, men frÀmst genom individuellt arbete.
"FrÄn ungdomlig dekadens till den stora kÀrleken?" : Sex and the City frÄn början till slut; en utvecklingsstudie
Denna uppsats Àr en utvecklingsstudie av TV-serien Sex and the city. Syftet Àr att med hjÀlp av narrativ analys samt Keith Selbys och Ron Cowderys metoder frÄn boken How to study television studera det första och det sista avsnittet av serien för att dÀrefter undersöka förÀndringar i avsnittens miljö samt karaktÀrernas dialog och klÀder. Detta med hjÀlp av teorier om livsstil, subkulturer och mode inom populÀrkultur. FörÀndringen frÄn första till sista avsnittet handlar mycket om karaktÀrernas sÀtt att se pÄ sin egen livsstil. Huvudfokus i dialog och handling har flyttats frÄn sex till kÀrlek och de fyra huvudkaraktÀrerna har alla utvecklats till mognare versioner av sig sjÀlva, nÄgots om kÀnns naturligt eftersom serien startade 1998 och avslutades 2004.
Pedagogisk dokumentation: en kvalitativ undersökning i tre
arbetslag
Syftet med arbetet var att ta reda pÄ hur pedagogisk dokumentation anvÀnds i tre olika arbetslag inom förskolan och hur denna bidrar till att synliggöra barns lÀrande. I undersökningen deltog tre arbetslag i en kommun i Norrbotten. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer med pedagogerna samt observation för att fÄ veta deras tankar kring den pedagogiska dokumentationen och hur de anvÀnder sig av den i verksamheten. Vi har dÀrmed gjort en fördjupning i den pedagogiska dokumentationen, lÀrande, dialog och barnsyn. Resultatet av vÄra intervjuer har visat att pedagoger ser pÄ pedagogisk dokumentation pÄ olika sÀtt och att pedagogisk dokumentation Àr en stÀndigt pÄgÄende process som har blivit en viktig del av verksamheten i mÄnga förskolor..
Nino Rotas trombonkonsert
I det ha?r arbetet fo?rdjupar jag mig i fo?rsta satsen av Nino Rotas trombonkonsert. Nino Rota var en italiensk komposito?r som var mest ka?nd fo?r sin filmmusik, och da? sa?rskilt musiken till Gudfadern I och Gudfadern II, men har a?ven skrivit en stor ma?ngd konsertmusik. Hans filmvana avspeglar sig a?ven pa? hans konsertmusik.
Litteratururval i gymnasieskolan pÄ sextiotalet och idag : En jÀmförelse av antologier
Uppsatsens syfte Àr att studera tvÄ antologier, Dikt och tanke I-III frÄn 1967 och DialogKlassikerna och Dialog 1900-talet frÄn 2000 för att ta reda pÄ om det skett nÄgon förÀndringvad gÀller urvalet. Jag gör en kvantitativ översikt av utvalda antologier, jÀmför deras innehÄll samttittar pÄ tidigare forskning i Àmnet. I uppsatsen anvÀnder jag mig av fyrafrÄgestÀllningar/pÄstÄenden. Dessa Àr: Vad lÀgger antologiförfattarna vikten vid i sina förord?Hur presenteras de litterÀra epokerna i respektive antologi? Vilka kvinnliga författare finnsmed i Dikt och tanke respektive Dialog? Hur stor skillnad Àr det mellan Lgy 65 och Kursplani svenska? Jag fördjupar mig Àven i den kanondebatt som pÄgick 2006 och tittar nÀrmare pÄdefinitionen av en litterÀr kanon och om gymnasiet skulle vara betjÀnt av en sÄdan.Skillnaden vad gÀller urval skiljer sig till stor del.
Den flerfaldige planeraren : en studie i hur planerarens roll kan diversifieras med utgÄngspunkt i allmÀnhetens deltagande i planeringsprocessen
Ămnet deltagande och dialog i planeringsprocessen diskuteras flitigt pĂ„ dagens planeringsinstitutioner. Att allmĂ€nheten besitter unik kunskap om ett omrĂ„de som de lever i, eller pĂ„ annat sĂ€tt brukar dagligen, rĂ„der det knappast nĂ„gra tvivel om. AllmĂ€nheten har kunskaper om ett omrĂ„des kvalitĂ©ter, brister och potential. Individer formar ett omrĂ„des sociala vĂ€rden genom sĂ€ttet pĂ„ vilket de anvĂ€nder och identifierar en plats. Denna sortens kunskap Ă€r vĂ€ldigt viktig, och svĂ„r för en kommun att införskaffa genom vanliga omrĂ„desanalyser.
FrÄgan Àr hur kommunen kan fÄ ta del av denna kunskap.
Ămnet Idrott och hĂ€lsa inte bara för skojs skull!
Ett stort problem idag Àr att allt fler barn och vuxna blir fysiskt inaktiva. Det moderna samhÀllets livsstil inbjuder mer och mer till en relativt fysiskt inaktiv vardag. Detta sker samtidigt som det Àr vetenskapligt sÀkerstÀllt att det medför stora hÀlsorisker att vara fysiskt inaktiv. DÄ skolan Àr en av det fÄ verksamheter som Àr obligatoriska sÄ erbjuder skolan en unik möjlighet nÀr det gÀller att informera och forma individers val av framtida livsstil. MÄlet med den hÀr studien var att undersöka om samtal och dialog i undervisning i Àmnet Idrott och hÀlsa kan ge kunskaper om vad ett fysiskt aktivt liv innebÀr.
N?R V?RD SKAVER ? SJUKSK?TERSKANS UPPLEVELSE AV ATT V?RDA UNDER TV?NG En kvalitativ litteraturstudie
Bakgrund: Sjuksk?terskans ansvar i slutenv?rdspsykiatrin innefattar att st?dja patienter till
h?lsofr?mjande f?r?ndringar, f?r att g?ra detta kan en patient i vissa fall beh?va v?rdas enligt
lagen om psykiatrisk tv?ngsv?rd (LPT). Tv?ngsv?rd kan ibland inneb?ra tv?ngs?tg?rder, d?r
sjuksk?terskan utf?r ?tg?rderna och samtidigt str?var efter att arbeta personcentrerat.
Sjuksk?terskan ska enligt kompetensbeskrivningen v?rna om patienters autonomi och
delaktighet, och enligt etiska principer ska sjuksk?terskan f?ra kontinuerliga etiska
resonemang. Tidigare forskning visar att sjuksk?terskor upplever etiska dilemman och
sv?righeter i att arbeta med tv?ngs?tg?rder.
Syfte: Syftet med studien ?r att utforska sjuksk?terskors upplevelser av att v?rda patienter p?
en psykiatrisk slutenv?rdsavdelning under tv?ng.
Metod: En strukturerad informationss?kning d?r ?tta litteraturstudier med kvalitativ ansats
hittades och analyserades utifr?n Fribergs fyra steg kring att g?ra en litteratur?versikt.
NÀr halvmÄnen kastar ett sken över korset : kristna ledares förhÄllningssÀtt till islams etablering i samhÀllet
Detta Àr en kvalitativ studie som inspirerats av fenomenografisk metod som behandlar olika aspekter av islams etablering i Sverige som Àr ett kulturkristet samhÀlle. Intervjuer har gjorts med representanter för tre olika trosinriktingar: Svenska kyrkan, Pingstkyrkan samt en frikyrkoförsamling med anknytning till Evangeliska Frikyrkan.Syftet var att undersöka hur praktiserande kristna bemöter islam i samhÀllet. Fokus lÀggs pÄ kristna ledare och deras förhÄllningssÀtt med utgÄngspunkt i om de föresprÄkar polemik eller dialog, samt effekterna av dessa förhÄllningssÀtt. De teoretiska utgÄngspunkterna Àr dels en kunskapssociologisk teori av Berger och Luckmann, samt tvÄ olika religionsvetenskapliga teorier om dialog frÄn Kyrkornas vÀrldsrÄd samt Swanberg och Westerlund ur ett normativt teologiskt perspektiv. Resultatet och analysen visar pÄ att det finns en stor variation i förhÄllningssÀtt och attityd bland de kristna ledarna gentemot islam, beroende pÄ vilken grad av konfrontation som föresprÄkas, samt pÄ vilket plan i mötet man anser att tyngdpunkten ligger inom det sociokulturella, politiska eller teologiska..
?Utbildningen ska alltid vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet?
I den svenska skollagen inf?rdes 2010 skrivningar om att f?rskolans utbildning, som en del av
skolv?sendet, ska vila p? vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet (SFS 2010:800, kap 1, 5
?). F?r att till?mpa lagen har f?rskoll?rare beh?vt konstruera uppfattningar om vad begreppen
inneb?r d? de inte st?r definierade i skollagen som ?r en ramlag. Denna studie syftar till att
unders?ka fr?gest?llningarna som handlar om hur f?rskoll?rare uppfattar inneb?rden av
begreppen vetenskaplig grund och bepr?vad erfarenhet i f?rskolan samt m?jligheter och
sv?righeter med att till?mpa begreppen i praktiken.
"We rock!" i den virtuella vÀrlden : En undersökning av svenska festivalers strategiska kommunikationsarbete i sociala medier
Sociala medier och public relations kan vara effektiva verktyg i festivalers strategiska kommunikationsarbete. Fo?r att kunna skapa en dialog och uppra?ttha?lla en relation till sin publik anva?nder arrango?rerna ett antal tekniker och PR- strategier. Underso?kningen visar hur dessa strategier anva?nds och hur de fyller ett antal funktioner fo?r de ba?da akto?rerna.