Det Àr vanligt att lÀroboken styr undervisningen i matematik, vilket innebÀr att tolkning av lÀro- och kursplaner görs utifrÄn lÀroboken. Vi tycker dÀrför det Àr intressant att undersöka hur vÀl en lÀrobok i Matematik A speglar de nationella styrdokumenten. Detta har gjorts genom att vi kategoriserat uppgifter i lÀroboken utifrÄn sex matematiska kompetenser som Arbetsgruppen för nationella prov vid UmeÄ universitet har tolkat ur de nationella styrdokumenten. De sex matematiska kompetenserna anvÀnds framförallt vid konstruktion av provuppgifter till nationella prov, dÀrför tycker vi det Àr intressant att jÀmföra lÀroboken med nationella prov. För att detta skulle vara möjligt kategoriserade vi Àven uppgifter i nationella prov i Matematik A, utifrÄn de sex kompetenserna.

I de nuvarande styrdokumenten för svenskÀmnet pÄ gymnasiet har termen identitet en framskjuten placering. Det sÀgs i Àmnesplanen att utbildningen i svenska syftar till att stÀrka den personliga och den kulturella identiteten. I de kommande styrdokumenten Àr allt tal om identitet försvunnet. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att genomföra en vÀrderande analys av denna förÀndring. Jag försöker svara pÄ frÄgan om förÀndringen Àr till det bÀttre eller sÀmre. Som metod anvÀnder jag mig av argumentationsanalys.

Bakgrunden till den hÀr studien Àr att det rÄder en oklarhet, stora bristeroch skillnader i hur olika skolor har valt att organisera Àmnet svenskasom andrasprÄk. Rapporter och kartlÀggningar har visat attstyrdokumenten inte alltid följs men ocksÄ att styrdokumenten i vissafall Àr otydliga och lÀmnar möjlighet för tolkningar.Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att redogöra för en studie av hur sexskolor i tre kommuner har valt att organisera undervisningen i svenskasom andrasprÄk och hur vÀl det stÀmmer överens med styrdokumenten.Inledningsvis presenteras en kort genomgÄng av Àmnet svenska somandrasprÄks utveckling och vad som finns att lÀsa om Àmnet istyrdokumenten. DÀrefter följer en genomgÄng av forskningen kringandrasprÄksutveckling och om vad som stÄr i styrdokumenten omsprÄkutveckling. Avsnittet avslutas med en genomgÄng av organisationav Àmnet svenska som andrasprÄk inom forskning och styrdokument.Studien har en kvalitativ ansats. Intervjuer har genomförts med desex olika skolornas rektorer.

Syftet med denna uppsats a?r att underso?ka pa? vilka sa?tt facklitteratur avsedd fo?r la?rare och la?rarstudenter i a?mnet svenska som andraspra?k reproducerar den koloniala skillnadsdiskursen. Jag har med sto?d i framfo?r allt postkolonial teori gjort en textanalys av en antologi inom a?mnet andraspra?ksforskning och funnit att den koloniala diskursen oavsiktligt reproduceras genom fo?rmedlingen av en statisk kultursyn, fo?renklande dikotomier och en assimilationsideologi. Min slutsats a?r att detta riskerar att fa? kontraproduktiva konsekvenser fo?r andraspra?ksundervisningen och att la?rare i svenska som andraspra?k beho?ver ett medvetet kritiskt fo?rha?llningssa?tt i sin hela fo?rsta?else av a?mnet. .

Kursen Datorkunskap ingÄr i 15 av de 17 nationella program som finns inom gymnasieskolan idag. I styrdokumenten finns tydliga riktlinjer pÄ att flera delar i kursen ska anpassas till vald studieinriktning . Varje program har sitt eget programmÄl dÀr inriktningar och förslag pÄ omrÄden för samverkan och infÀrgning lyfts fram. Styrdokumenten betonar vikten av samverkan mellan lÀrare och infÀrgning av Àmnen för att programmen ska uppfylla sina mÄl. Syftet med detta examensarbete Àr att utvÀrdera hur anpassningen av kursen Datorkunskap sker i olika studieinriktningar utifrÄn styrdokumenten.

I mitt konstna?rliga kandidatarbete ga?r jag igenom den kreativa processen bakom textfo?rfattandet till fem existerande la?tide?er. Syftet med projektet a?r att fo?rvandla mina blajtexter i fem la?tide?er till riktiga texter, och att dela med mig av de sva?righeter jag sto?ter pa? och de insikter jag fa?r under processen. Som grund har jag anva?nt inspelningar da?r de ra?a la?tide?erna presenteras.

Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur styrdokumenten har pÄverkat Montessoriskolor och kommunala skolors lokala arbetsplaner. Vi har Àven tittat pÄ hur de har tolkat kunskapsbegreppet sÄsom det framstÀlls i Lpo 94, i Àmnet svenska. Dessutom har vi undersökt om man kan finna likheter/skillnader mellan de hur olika skolorna har tolkat de centrala styrdokumenten i sina lokala arbetsplaner, i Àmnet svenska. Resultaten visar att det inte finns nÄgra direkta skillnader mellan hur Montessoriskolor och kommunala skolor tolkar styrdokumenten. De lokala arbetsplanerna i Àmnet svenska Àr, trots den stora frihet som vÄra styrdokument ger skolorna, förvÄnansvÀrt lika varandra.

Skolan styrs av olika styrdokument, dessa dokument finns pÄ nationell- kommunal- ochskolnivÄ. Det Àr kommunen som ansvarar att upprÀtthÄlla mÄlen som stÄr skrivna i de olikastyrdokumenten. Syfte med arbetet Àr att studera texterna som styr skolan, specifiktförÀndringen av begreppet elev. Studien fokuserar pÄ eleven i tre styrdokument, SOU1992:94, Lpf 94 och en kommunal skolplan. Metoden som anvÀnds Àr textanalys med tvÄinriktningar, innehÄllsanalys och diskursanalys.

Syftet med denna studie Àr att undersöka möjligheten att betygsÀtta elevers fantasi i Àmnet svenska i B-kursen pÄ gymnasiet. Materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med en lÀrare och fyra elever samt textanalys av dessa elevers provsvar. Intervjuerna har utgÄtt frÄn ett prov lÀraren formulerat och rÀttat, vilket eleverna skrivit svar pÄ. Styrdokumenten för gymnasiet samt annan relevant litteratur har granskats och sedan kombinerats med resultaten frÄn intervjuerna. Mitt resultat visar att formuleringarna i styrdokumenten samt den praktiska möjligheten i undervisningen inte ger nÄgot tydligt svar pÄ om fantasi bedöms eller ska bedömas.

I vÄr uppsats har vi tittat nÀrmre pÄ styrdokumenten för Àmnet fysik i den svenska gymnasieskolan. Vi har jÀmfört innehÄll och formuleringar mellan Àmnesplan 2011 och kursplan 2000 för att lokalisera och analysera likheter och skillnader dem emellan. En nÀrlÀsning av bÄde styrdokumenten och didaktisk- och pedagogisk forskning gjorde denna jÀmförelse och analys möjlig. Vi som blivande pedagoger vill med detta arbete bidra med vÄr syn pÄ styrdokumenten för fysikÀmnet i gymnasieskolan. Genom vÄrt arbete kom vi fram till att vetenskapsteori (Nature of Science) och samhÀllsfrÄgor (Socio-Scientific Issues) har fÄtt en mer betydande roll Àn tidigare.

Studiens syfte a?r att ta del av fo?rskolla?rares tankar om vad som ha?nder na?r en ny potentiell resurs kommer in i fo?rskolan. iPad a?r na?got som nyligen gjort intra?de i fo?rskolan och det a?r iPad som potentiell resurs som denna studie handlar om. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med sju fo?rskolla?rare som alla pa? na?got sa?tt jobbar med iPads i sin verksamhet.

Forskningen visar att spra?ket a?r viktig na?r det kommer till va?rd. Denna studie syftar till att underso?ka hur va?rdgivare inom hemtja?nsten hanterar och uppfattar spra?ksva?righeter med a?ldre invandrare som inte kan svenska. Fo?r att besvara syftet har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomfo?rts med sex stycken va?rdpersonal inom hemtja?nsten.

Syftet med denna studie ?r att unders?ka kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola och hur l?rarna uppfattar att detta p?verkar eleverna. Detta kommer att unders?kas utifr?n ?tta h?gstadiel?rares perspektiv som, i kontrast till v?rdnadshavare, kommunicerar och har kontakt med flera v?rdnadshavare samt har en bredare ?verblick ?ver eleverna. Syftet konkretiseras genom f?ljande fr?gest?llningar: 1. Vilka m?jligheter och hinder finns i kommunikationen mellan l?rare och v?rdnadshavare p? en m?ngkulturell skola? 2. Hur uppfattar l?rarna att detta p?verkar eleverna? F?r att besvara fr?gest?llningen genomf?rdes en kvalitativ unders?kning d?r ?tta h?gstadiel?rare som arbetar p? en m?ngkulturell skola blev intervjuade individuellt. Dessa intervjuer spelades in, transkriberades och d?refter kategoriserades med hj?lp av en tematisk analysmetod som var i linje med studiens ?vergripande syfte.

Studien fokuserar pa? de implikationer som skolans marknadsanpassning har fo?r la?rares arbete. Syftet har varit att underso?ka hur la?rare upplever sitt yrke och sin yrkesroll i ljuset av att svensk skola och utbildningssystem sedan 1980-talet genomga?tt omfattande fo?ra?ndringar. Studien a?r en kvalitativ intervjustudie baserad pa? sex semistrukturerade intervjuer med gymnasiela?rare inom den kommunala skolan.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att ta reda pÄ lÀrarnas attityder till utomhusmatematik och dess koppling mellan teori och praktik i grundskolans tidigare Ärskurs 1-3. Vi vill veta hur utomhusmatematik förhÄller sig till styrdokumenten, samt hur lÀrarna som anvÀnder utomhusmatematik omsÀtter styrdokumenten i sin undervisning utomhus. I vÄr studie har vi anvÀnt kvalitativ metod i form av intervju och observation samt videoinspelning som ett redskap för vÄrt studieresultat. Vi har intervjuat sammanlagt sex stycken lÀrare, tre som anvÀnder utomhusmatematik i sin undervisning, vars lektioner vi Àven observerat, och tvÄ som inte anvÀnder det sÄ ofta samt en som inte alls anvÀnder utomhusmatematik. Resultatet av vÄr undersökning visar, att undervisning utomhus i matematik gör eleverna mer verksamma och nyfikna.