Denna systematiska litteraturstudie undersöker vad genrepedagogiken och/eller SFL kan ge.Syftet med studien Àr att undersöka vilka effekter genrepedagogiken och/eller SFL ger utifrÄndet som kallas för Sydneyskolan. Studier som inkluderas Àr bÄde nationella och internationellaoch undersöker bÄde första- och andrasprÄksundervisning. Effekter som pÄtrÀffats i dennastudie Àr följande; eleverna har utvecklat sitt ordförrÄd, ett metasprÄk nÀr de talar om sprÄk,sina texters sprÄkliga drag och genrestruktur samt sin attityd till skrivande. Förutom effekternavisade ocksÄ studien vad som direkt pÄverkar effekterna av genrepedagogiken och/eller SFL sÄsom tiden och stöttning. Resultatet gör det möjligt för oss att se genrepedagogiken som enfördelaktig pedagogik att anvÀnda sig av i de svenska klassrummen dÄ det pÄ flera sÀtt ÀrsamstÀmmigt med de svenska styrdokumenten.

Studien har fenomenografi som analysmetod och undersöker fyra lÀrares uppfattningar och attityder av barn och elevers inflytande i förskolan och grundskolan, hur lÀrarna uppfattar demokrati samt vilka attityder de har av de texter som finns i styrdokumenten. Syftet Àr att vÀcka tankar kring det egna förhÄllningssÀttet, ge större insikt för samhÀllets betydelse i dessa frÄgor samt visa pÄ hur viktigt barn och elevers inflytande Àr bÄde i och utanför skolan. Genom litteratur har vi gjort kopplingar utifrÄn intervjuerna till vad modern samhÀllsteori sÀger om barn- och ungdomskultur. Studien har skrivits utifrÄn vad tvÄ lÀrare i förskolan och tvÄ lÀrare i grundskolans yngre Äldrar har för uppfattningar och attityder och dÀrför kan ingen generalisering av resultatet genomföras. Vi kom fram till att lÀrarna arbetar aktivt med att ge barn och elever inflytande som de anser skapar individer med bra sjÀlvkÀnsla men att lÀrarna samtidigt kÀnner sig styrda av uppnÄendemÄl..

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur det Àr att vara nÀrstÄende till person med Parkinson sjukdom och att ta reda pÄ hur sjukdomens karaktÀr pÄverkar nÀrstÄende. NÀr nÄgon i familjen drabbas av en kronisk sjukdom drabbas inte bara den sjuke utan hela familjen. Det Àr viktigt att sjuksköterskan fÄr bÀttre förstÄelse och försöker uppmÀrksamma de nÀrstÄendes upplevelser och behov. Artiklarna analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats. Analysen resulterade i tre huvudkategorierier: Att vara nÀrstÄende, Copingstrategier som nÀrstÄende anvÀnder i samband med vÄrd av person med Parkinsons sjukdom samt Stöd till nÀrstÄende/ underlÀttande faktorer. Resultatet synliggör nÀrstÄendes svÄra situation prÀglat av sorg, ekonomisk förlust, oro, depression, fysisk trötthet samt aktivitetsbegrÀnsning. Behovet av stöd och information var pÄtagligt och ansÄgs som en viktig del av sjuksköterskans roll..

Syftet med det hÀr arbetet var att undersöka elevers natursyn och upplevelser ur ett etniskt perspektiv. Detta gjordes genom att jag lÀt elever pÄ en skola i SmÄland göra en teckning om vad natur var för dem. DÀrefter intervjuade jag fyra elever med utlÀndska förÀldrar och fyra elever med svenska förÀldrar. Eleverna var mellan 6 och 10 Är gamla. Intervjuerna och teckningarna visade ingen skillnad i natursyn och upplevelser av naturen beroende pÄ om eleverna hade utlÀndska eller svenska förÀldrar.

Sambandet mellan hög studiebakgrund och högt resultat pÄ lÀsförstÄelsetest ? finns det?Hur ser det i sÄ fall ut i förhÄllande till metakognition vid lÀsning? Dessa frÄgor Àr centrala i den hÀr uppsatsen som berör grundlÀggande svenska som andrasprÄk för vuxna. Genom kvantitativ metod bestÄende av en enkÀt och ett lÀsförstÄelsetest har ett eventuellt samband mellan hög metakognitiv medvetenhet vid lÀsning och högt resultat pa? lÀsförstÄelsetest undersökts. DÀrutöver har Àven huruvida studiebakgrunden pÄverkar metakognitionen och lÀsförstÄelse kontrollerats.Resultatet visar att det inte gÄr att statistiskt sÀkerstÀlla ett samband mellan hög metakognitiv medvetenhet och högt resultat pÄ lÀsförstÄelsetest, detta oavsett studiebakgrund.

Detta examensarbete fokuserar pÄ lÀrarnas uppfattningar och intentioner kring samlingar i förskola och förskoleklasser. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer och har intervjuat nio lÀrare pÄ nio olika förskolor och förskoleklasser. VÄrt syfte har varit att studera lÀrarnas sÀtt att tala om samlingar i förskola och förskoleklass. VÄr problemprecisering belyser vad samlingen har för funktion i den pedagogiska verksamheten samt vad lÀrarna vill att barnen ska lÀra sig under samlingen. I litteraturgenomgÄngen belyses förutom det sociokulturella perspektivet, samlingens roll i förskolan och förskoleklassen samt olika sÀtt att se pÄ barns lÀrande.

Syftet med arbetet Àr att undersöka om skolan och dess pedagoger arbetar i enlighet med Lpo 94s synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning eller om gamla synsÀtt fortfarande rÄder. För att ta reda pÄ eventuella orsaker till varför det varierar i synsÀtt gÀllande Àmnesövergripande undervisning, har vi anvÀnt kvalitativa enkÀter och intervjuer med lÀrare, rektorer, lÀrarutbildare samt lÀrarstudenter. Enligt styrdokumenten för grundskolan skall Àmnesövergripande undervisning tillÀmpas i olika Àmnen. VÄr forskning visar dock att det förekommer stora skillnader i synsÀttet rörande Àmnesövergripande undervisning inom hela utbildningssystemet. I dagens skola verkar pedagoger med olika utbildningsbakgrund.

Background: Sleep-disturbances in persons with AlzheimerÂŽs disease are prevalent. They are characterized as increased frequency and duration of awakenings, decreased slow-wave sleep, REM-sleep and increase of day-time napping. Depression and lower quality of life are associated with sleep-disturbances. Altogether a significant source of stress for caregivers and an important factor in institutionalization. Non-pharmacological treatment alternatives are rare.Method: Single-case A-B-C design, with non-concurrent multiple baselines, a pilotstudy.Aim: To explore if an educational program on sleep, sleep disturbances and behavioural change directed towards caregivers improved sleep, depression and quality of life in persons with AlzheimerÂŽs disease living at home.

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie Àr att beskriva hur nÄgra elevhÀlsoteam arbetar i praktiken. TvÄ övergripande frÄgestÀllningar konstruerades: Vilka arbetssÀtt har de observerade elevhÀlsoteamen nÀr det gÀller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade ÄtgÀrder. Vi undersökte ocksÄ vad professioner samtalar om under elevhÀlsans möten. Metoden vi anvÀnde oss av för att undersöka frÄgestÀllningarna var observationer av fem olika elevhÀlsoteam i Ärskurs 4-9. Det etnografiska angreppssÀttet som vi anvÀnt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om sÄ nÀra den vardagliga praktiken som möjligt.VÄr nyfikenhet för elevhÀlsan vÀcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestÀmmelser för elevhÀlsans arbete och krav pÄ specialpedagogisk kompetens.

The purpose of this essay is to explore how social media affect the political orientation and commitment of youths. Three scientific questions highlight the purpose from different angles. The didactic perspective is discussed in the initial and closing discussion, and is analyzed in the corresponding chapter. Two methods are involved in the study; one survey and one interview with a focus group. The survey had a total of 98 respondents from four different classes, all in the first grade of upper secondary school.

This major project in Building Engineering has its focus on inquiring into what methods has been used in the planning process of the residential buildingLjusbojen 1. This project has been conducted in cooperation with Kadesjös IngenjörsbyrÄ AB, an engineering contractor firm which also acts as the property developer. Initially several different general methods for planning residential buildings have been presented. After the methods from the process of building Ljusbojen 1 has been analyzed compared to the general methods presented in part 1. This shows what the determining factors are during the planning process; factors such as cost, quality, time management, know-how and environmental issues.

Syftet med undersökningen Àr att undersöka de nyanlÀndas situation i de internationellaklasserna. Jag har anvÀnt intervjuer för att fÄ fram de berördas erfarenheter av deinternationella klasserna, samt utgÄtt frÄn de lokala och de nationella styrdokumenten. De somjag har intervjuat Àr; elever som gÄr i internationell klass, elever som har gÄtt i sÄdan klass,lÀrare i sÄdana klasser, lÀrare i ordinarie klass samt skolans rektor. Av resultatet avintervjuerna har jag gjort en jÀmförande analys för att se skillnader och likheter iinformanternas svar.Slutsatserna visar att eleverna stÀller sig positiva till den undervisning de fÄtt. LÀrarna ochrektor kÀnner sig mer tveksamma och anser att undervisningen och organisationen alltid kanförbÀttras.

I styrdokumenten för grundskolan och gymnasieskolan stÄr skrivet att elever i be-hov av stöd ska fÄ den hjÀlp de behöver. Under senare Är har diagnostisering av elever i behov av stöd och elever som har svÄrigheter att klara av skolmiljöns vÀrderingar och villkor ökat. Syftet med vÄr studie Àr att undersöka vilken form av stöd en diagnos leder till, vilket stöd eleven fÄr om behovet finns men utan dia-gnos och vilka hinder och möjligheter en diagnos medför. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning om diagnostisering. MÄlgruppen för vÄra intervjuer Àr specialpedagoger och rektorer i tre kommuner i södra Sverige.

Elever i a?rskurs fyra har blivit sa?mre pa? att la?sa faktatexter (PIRLS 2011 i Skolverket 2012). Mitt bakgrundsarbete syftade till att underso?ka vad det skulle kunna bero pa? och resultatet tydde pa? att sva?ra/nya begrepp i framfo?r allt geografi och biologi skulle kunna vara en bidragande faktor. Sa? mitt examensarbete kom att bli en studie i hur man kan presentera sva?ra/nya begrepp i ett la?romedel fo?r a?rskurs fyra.Jag har samarbetat med Natur & Kultur och har da?rfo?r utga?tt ifra?n och arbetat med la?romedelsbo?ckerna PULS SO-boken Grundbok och PULS Geografi Sverige Grundbok.Jag har anva?nt mig av tre metoder och dessa a?r kvalitativ intervju, textanalys och litteraturstudier.

BÄde nationella och internationella utvÀrderingar indikerar att svenska eleverskunskaper i naturvetenskap har försÀmrats. Utbildningsdepartementet och Skolverketanser att undervisningen i de naturvetenskapliga Àmnena mÄste förÀndras för atteleverna ska utvecklas inom NO. Den hÀr uppsatsen belyser, ur ett elevperspektiv, hurNO-undervisningen kan förÀndras för att eleverna ska kÀnna intresse och engagemang.Den empiriska undersökningen Àr utförd i form av fokusgruppsamtal med elever iÄrskurs fem. Resultatet har sedan stÀllts mot vad styrdokumenten uttrycker om hur NO-undervisningen ska vara upplagd. I min diskussion jÀmför jag Àven resultaten med vadtidigare forskning sÀger om hur NO-undervisningen kan förÀndras.