Studiens fokus Àr sovjetkommunismen och elevers kunskaper i detta ÀmnesomrÄde i förhÄllande till styrdokumenten för gymnasiekursen historia A. I studien utreds genom granskning av relevanta styrdokument kunskapsomrÄdets betydelse, samhÀllets krav, skolsystemets krav samt gymnasieelevers kunskapslÀge. Detta kunskapslÀge har testats genom ett diagnostiskt test pÄ en gymnasieskola i SkÄne under vÄren 2006, vilken valts ut som ett least likely case pÄ grund av skolans i övrigt goda resultat. Resultaten av testet visade pÄ en lÄg kunskapsnivÄ om sovjetkommunismen och delvis om 1900-talets historia i allmÀnhet hos eleverna, i förhÄllande till kursmÄlen och betygskriteriet för betyget GodkÀnd i historia A. Vidare diskuteras eventuella implikationer av detta resultat och förslag ges till vidare studier..

In school, pupils learn to critically relate to sources of various texts. In the course of time they also learn how to make references and cite properly. Yet, alarming reports show increasing cheating and plagiarism in colleges and universities. Plagiarism prevention services are used today in Swedish high schools. We are questioning how this relates to the sociocultural perspective and curriculum view of imitation as a natural part of the learning process, communication and language.Material from depth interviews, with four teachers in the school subject Swedish about their theoretical and practical approach to students' writing process and writing development are used to deal with the issues of this thesis.

Bakgrund: Demens ?r en obotlig sjukdom som utvecklas fr?n mild kognitiv funktionsneds?ttning till avancerad sjukdom med stora behov av st?d. P? v?rd- och omsorgsboenden har sjuksk?terskan stort ansvar f?r att bibeh?lla livskvalitet och ge en god palliativ v?rd som enligt nationella riktlinjer ska vara personcentrerad. Den palliativa v?rden av personer med demenssjukdom har visat sig ha l?gre kvalitet ?n den palliativa v?rden av personer med andra diagnoser. Syfte: Att belysa sjuksk?terskans upplevelse av att v?rda personer med demenssjukdom i livets slutskede p? v?rd- och omsorgsboende. Metod: Strukturerad litteratur?versikt d?r kvalitativa studier och studier av mixad metod s?ktes via databaserna Cinahl, PubMed, PsycInfo och genom manuell s?kning.

Sammanfattning Syftet med studien har varit att undersöka fritidspedagogers och rektorers syn pÄ traditionella könsroller samt hur dessa resonerar kring begrepp kopplade till genus. Vidare Àr studiens syfte att undersöka hur pedagogerna arbetar med genus, utifrÄn formuleringarna i lÀroplanen, i det vardagliga arbetet i fritidshemmet. Studien utgick frÄn en kvalitativ forskningsansats med semi-strukturerade intervjuer som metod. Fyra fritidspedagoger och tvÄ rektorer intervjuades i studien. I resultatet kan man utlÀsa spridda kunskaper kring genus hos informanterna.

BakgrundTeoretisk utgÄngspunkt och bakgrund beskriver betydelsen av barnets self-efficacy, alltsÄ barnets tro pÄ sin egen förmÄga och vilken betydelse den har för barnet i olika sammanhang. Bakgrunden tar Àven upp pedagogens viktiga roll för hur barnet ser pÄ sig sjÀlv och sin för-mÄga.SyfteSyftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ förskollÀrares uppfattningar om betydelsen av barnets self-efficacy och vad förskollÀrare tror pÄverkar barnets self-efficacy, i relation till tidigare forskning.MetodVi har anvÀnt oss av kvalitativ intervju som innebÀr att man vill ta reda pÄ nÄgons uppfatt-ning om ett visst Àmne som respondenten har personlig kunskap om. Vi har intervjuar sex verksamma förskollÀrare om deras uppfattning om betydelsen av barnets self-efficacy i olika sammanhang.ResultatResultatet beskriver vad som framkom i vÄra intervjuer. Respondenterna beskriver bland annat pedagogens förhÄllningssÀtt som nÄgot som pÄverkar, samt andra betydelsefulla fakto-rer som pÄverkar barnets self-efficacy. I resultatet framkommer det att verksamma förskollÀ-rare Àr medvetna om att de pÄverkar barnets self-efficacy i olika sammanhang.

Studiens syfte Àmnar undersöka hur specialpedagoger ser pÄ sitt uppdrag, styrning av uppdraget samt hur de talar om fritidshemmets verksamhet. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr diskursanalys. Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med specialpedagoger. I materialet identifierades helhetsdiskursen, behovsdiskursen, kompetensdiskursen samt organisationsdiskursen. Dessa visar bland annat pÄ olika sÀtt att se pÄ och tala om specialpedagogik, exempelvis utifrÄn en helhetssyn och utifrÄn elevernas behov.

Uppsatsens syfte Àr att undersöka lÀrarstuderandes tankegÄngar om lÀrare-elevrelationen och dess betydelse för elevens lÀrande. Enligt styrdokumenten ska skolan strÀva efter en levande social gemenskap och eleverna ska lÀra sig ta hÀnsyn och visa respekt i samspel med andra. LÀraren ska vara en förebild och verka för att upprÀtthÄlla förtroendefulla relationer med eleverna.Enligt Skolverket kÀnner sig cirka 50 000 elever illa behandlade av sina lÀrare. UtifrÄn litteraturstudier och genomförda intervjuer med Ätta lÀrarstuderande med inriktning mot skolÄr 1-6, har lÀrare-elevrelationens betydelse för skolsituationen undersökts.LÀrarstudenterna uttrycker att det ska finnas en ömsesidig respekt mellan dem och deras blivande elever, samt att kontakten mellan lÀrare och förÀldrar Àr en viktig faktor för hur lÀrare-elevrelationen blir. Studenterna upplever dessutom att lÀrarutbildningen inte har lagt nÄgon större vikt vid lÀrare-elevrelationen..

Denna uppsats handlar om det individuella bemötandet pÄ fritidshem och om hur fritidspedagogen individanpassade sig vid bemötandet av elever.LÀroplanen för grundskolan, förskoleklass och fritidshem menar att personalen ska anpassa sitt bemötande efter varje barns förutsÀttningar och behov.Fritidspedagogen arbetar i stora barngrupper och med elever som har olika förutsÀttningar vilket stÀller krav pÄ fritidspedagogen. Syftet med denna studie Àr att fÄ en inblick i hur fritidspedagogens individuella bemötande ser ut pÄ fritidshemmen, ta del av fritidspedagogernas uppfattning om begreppet bemötande samt att se om de tar del de aktuella styrdokumenten. Detta gör vi genom att intervjua fyra fritidspedagoger och observera dem i sitt arbete. Resultaten av intervjuerna med fritidspedagogerna visade att de föresprÄkade ett individuellt bemötande och att det var viktigt för att barn skulle kÀnna sig sedda och lyssnade pÄ. Inte minst ansÄg de att ett individuellt bemötande gynnade bÄde det sociala samspelet och utvecklingen hos barnen. Resultaten visade Àven att ett individuellt bemötande finns i arbetet med gruppen..

Denna uppsats studerar anva?ndandet av spra?k kring konst och konstna?rlighet i fra?ga om musik. Den problematiserar sva?righeten att dela spra?k kring dessa be- grepp inom olika musikpedagogiska inriktningar; utbildning till la?rare i musik, utbildning till musiker och utbildning till musikterapeut.Hur konstrueras mening i tal kring konst i musik, kring pedagogisk konsekvens av konstbegreppet i konstna?rlig utbildning samt det statliga uppdraget att utbilda i musik. I de samtal som ligger till grund fo?r studien, deltar verksamma pedagoger inom ho?gre musikutbildning vid tre olika la?rosa?ten.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i Ärskurs tvÄ och tre intervjuats. Som metod har jag anvÀnt mig av en generell hermeneutiskt förhÄllningsÀtt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vÀgledning vad gÀller rastens innehÄll och organisation. Dessa visar ocksÄ att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan.

SAMMANFATTNINGBakgrundHudcancer a?r en av Sveriges vanligaste cancerformer. Omkring 50 000 ma?nniskor insjuknar varje a?r i de tre olika hudcancerformerna basalcellscancer, skivepitelcancer och malignt melanom. Forskning har konstaterat att hudcancer a?r en av de mest o?kande cancerformerna i Sverige samt att tidig diagnos a?r viktigt fo?r o?verlevnadsmo?jligheterna.

Sammanfattning/abstract Syftet med denna observationsstudie Àr att beskriva hur nÄgra elevhÀlsoteam arbetar i praktiken. TvÄ övergripande frÄgestÀllningar konstruerades: Vilka arbetssÀtt har de observerade elevhÀlsoteamen nÀr det gÀller; hur en elev lyfts och vilka professioner deltar samt vilka som tilldelas ansvar för beslutade ÄtgÀrder. Vi undersökte ocksÄ vad professioner samtalar om under elevhÀlsans möten. Metoden vi anvÀnde oss av för att undersöka frÄgestÀllningarna var observationer av fem olika elevhÀlsoteam i Ärskurs 4-9. Det etnografiska angreppssÀttet som vi anvÀnt oss av i studien valdes eftersom vi vill beskriva och undersöka vad som samtalas och beslutas om sÄ nÀra den vardagliga praktiken som möjligt.VÄr nyfikenhet för elevhÀlsan vÀcktes genom att skollagen (SFS 2010:800) fick tydligare bestÀmmelser för elevhÀlsans arbete och krav pÄ specialpedagogisk kompetens.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka hur medvetet pedagoger utformar den fysiska delen av den pedagogiska miljön. Resultatet förvÀntas pÄvisa i vilken utstrÀckning pedagoger Àr medvetna om att barns vÀlbefinnande, sjÀlvbild och perception pÄverkas av förskolans miljö samt vad som styr utformandet av den. I undersökningen anvÀnds en enkÀtundersökning som sedan jÀmförts, tolkats och analyserats. I styrdokumenten förordas att miljön ska vara utvecklande och lÀrande, den ska vara anpassad efter varje enskilt barns erfarenheter, intressen, behov och Äsikter. VÄr teoretiska utgÄngspunkt Àr att vi mÀnniskor pÄverkas Ätskilligt av vÄr omgivning genom sinnesintryck. Resultatet visar att det finns en medvetenhet hos pedagoger om att barns vÀlbefinnande pÄverkas av den fysiska miljön men att det finns en okunskap om vad i miljön som behöver anpassas för att svara mot de enskilda barnens behov..

FörstÄr dagens gymnasielever innebörden av derivata och ser de kopplingen till sin vardag?Författarnas egna erfarenheter frÄn egna studier och verksamhetsförlagda delar av lÀrarutbildningen samt internationell forskning, visar att gymnasieelever har svÄrt att se kopplingen mellan begreppet derivata och sin vardag. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka om dagens elever har den relationella förstÄelse som styrdokumenten krÀver, samt att undersöka vilka svÄrigheterna Àr och möjliga orsaker till detta. Undersökningen har varit av kvalitativ art. EnkÀter har blivit utdelade och analyserade.

Den la?rande organisationen ka?nnetecknas av parallella processer, samarbete o?ver gruppgra?nserna och kollektivt la?rarande. La?randet har visat sig vara en stor konkurrensfo?rdel. Den kunskapsbaserade organisationens ka?rna a?r de ma?nniskor som arbetar i den och deras samlade kompetens.