Den svenska skolan innefattar i dagens globaliserade samha?lle elever fra?n alla va?rldens ho?rn och i den svenska grundskolan talas det idag cirka 200 olika spra?k. Mitt intresse fo?r skolan ligger framfo?rallt i hur skolan ska kunna anpassa sig efter en alltmer globaliserad va?rld da?r olika spra?k, kulturer och kunskaper ma?ste samsas och hitta en gemensam grund att sta? pa?. Men fra?gan a?r om synen pa? spra?k och kunskap ha?nger med i globaliseringstanken eller om kunskapen fortfarande i stor utstra?ckning a?r kopplat till vad vi i Sverige anser vara den ?ra?tta? kunskapen.

Studiens syfte var att jÀmföra gymnasieelevers och gymnasielÀrares upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter pÄ fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av Àmnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet samt deras idrottslÀrare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 Är. Resultatet av intervjuerna visade att lÀraren saknade tydliga mÄlformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring Àmnets syfte, mÄl och betygskriterier i förhÄllande till lÀrarens undervisning.

Syfte: Studiens syfte ?r att unders?ka hur undervisningen kan utvecklas med hj?lp av elevers reflektion i aktionsforskning, vilka hinder och m?jligheter som uppst?r n?r nya kulturella redskap pr?vas och inf?rs i undervisning, samt att f? en f?rst?else f?r elevernas kommunikativa processer och upplevelse av sitt intresse och sin delaktighet som kan bidra till l?rande och utveckling i NO undervisning. Teori: Studien antar ett sociokulturellt perspektiv och teori som resonerar elevers l?rande, intresse och delaktighet. Perspektivet fokuserar p? kommunikativa processer och reflektioner i l?rande utifr?n S?lj? och Illeris teorier. Det syns?ttet och perspektivet inneb?r att l?rande sker ofta ihop med andra genom deltagande i ?msesidiga aktiviteter, d?r l?rande fokuserar mest p? det sociala samspelet. Metod: Studien baserar och utg?r fr?n en aktionsforskningsansats som en kvalitativ metod f?r att unders?ka och besvara forskningsfr?gorna.

Syftet med uppsatsen har varit att sprida ljus över historielÀrarnas relation till lÀroplaner och kursplaner över tid. Undersökningen har riktat in sig pÄ att undersöka huruvida historielÀrarna medvetet eller omedvetet Àr villiga att förÀndra sig sjÀlv, sitt arbetssÀtt och sin yrkesperson nÀr nya direktiv kommer uppifrÄn i form av nya lÀroplaner och kursplaner. Undersökningen baseras pÄ fem olika djupintervjuer med historielÀrare som arbetat sedan som senast Är 1979 och dÀrmed upplevt minst tvÄ olika lÀroplaner med tillhörande kursplaner. Totalt ingick i undersökningen lÀroplanerna frÄn Är 1965 och de tvÄ efterföljande lÀroplanerna vilka utkommit 1970 och 1994.Resultatet av undersökningen blev att lÀrarna Àr positiva inför styrdokumenten och att de bör finnas och anvÀndas men de sÀger samtidigt att det Àr upp till var och en att ta till sig delar som man personligen kan stÄ för. LÀrarna kunde uppvisa att de mÀrkt av skillnader mellan de olika lÀroplanerna och kursplanerna samt ge sÄvÀl positiva som negativa omdömen om samtliga av dem.

Bakgrund Vid psykisk oh?lsa p?verkas m?nga delar av vardagslivet och kan hindra personer till att engagera sig i de aktiviteter som v?rdes?tts. Personer upplever olika aktivitetsv?rden i vardagen, vilket g?r att den upplevda meningen ?r unik f?r varje person. Personer med psykisk oh?lsa upplever en l?gre aktivitetsbalans i vardagen, n?got som bidrar till s?mre m?ende.

Detta Àr en undersökning angÄende de faktorer som styr lÀrarnas val av skönlitteratur pÄ gymnasiet samt hur ett införande av en litterÀr kanon skulle pÄverka deras yrkesutövning. Syftet med uppsatsen Àr att se hur gymnasielÀrare kopplar sina val av skönlitteratur till styrdokumenten samt hur de resonerar kring ett införande av en litterÀr kanon. En kvalitativ undersökning har gjorts genom intervjuer med fem lÀrare pÄ en gymnasieskola i södra Sverige. UtgÄngspunkt för uppsatsen Àr följande frÄgestÀllningar: Vad styr lÀrarnas val av skönlitteratur inom svenskundervisningen pÄ gymnasiet och hur motiverar lÀrarna sitt val? Finns det likheter eller skillnader beroende pÄ program, lÀrare och elevunderlag, vilka Àr de i sÄ fall och hur mÀrks de? Hur anser svensklÀrarna att ett eventuellt införande av en nationell kanon skulle pÄverka deras och elevernas förutsÀttningar?Resultatet visar att styrdokumenten inte Àr en av lÀrarnas huvudsakliga motiveringar.

Mitt projekt har handlat om att ta steget till att bli mer sja?lvsta?ndig vid instuderingen av nya stycken. Att va?ga go?ra saker utan la?rarens hja?lp och lita pa? sin egen intuition och kunskap. Jag valde att arbeta med stycket Sonat no.

ABSTRACT This study is an exam work at the Department of Ecology at the Swedish Agricultural University, Ultuna, Uppsala. The field work was performed in the counties of Uppsala and VĂ€stmanland. Grassland areas, exposed to annual mowing, are known to host a variety of rare and red-listed vascular species. The area of these grassland are, however, decreasing in the landscape due to modern farming. The fact that roadside verges maintain regular mowing has proven to be a successful concept for many rare vascular plant species in this habitat. Vascular plants along roadside verges at the State road network were inventoried due to a government mandate during 1995 and 1996. As a result ?Species rich roadsides? were pointed out.

I denna uppsats har vi undersökt hur styrdokumenten inom ett medelstort företag i VÀstsverige pÄverkar organisationskulturen och samspelet mellan personalen. VÄrt syfte har varit att öka förstÄelsen kring hur eller om dessa dokument kan styra och pÄverka individerna och kulturen inom en organisation. Vi har utgÄtt ifrÄn ett institutionellt etnografiskt och etnometodologiskt angreppssÀtt i vÄr ansats in i fa?ltet. Vi har genom detta sett till dokumenten som en makronivÄ, translokal nivÄ och samspelet som en mikronivÄ, lokal nivÄ inom företaget.

Kultur Àr ett oerhört komplext och omfattande begrepp som finns omnÀmnt i de olika lÀroplanerna och i kursplanen i engelska. Eleverna ska bland annat reflektera över levnadssÀtt och kulturer i engelsktalande lÀnder och kunna göra jÀmförelser med egna erfarenheter, Àven kÀnna till nÄgot om vardagslivet i nÄgot land dÀr engelska anvÀnds. Det hÀr Àr mÄl som ska uppnÄs i Ärskurs fem enligt kursplanen i engelska. Mitt syfte var att undersöka om lÀroböcker i engelska riktade till de yngre barnen, överensstÀmmer med vad styrdokumenten sÀger. Jag har gjort en text- och bildanalys av fyra olika lÀroböcker för att se vilka engelsksprÄkiga lÀnder som representeras, hur de representeras, om eleverna fÄr insikt i den mÄngkulturalitet som finns i vÀrlden och om de Àven kan göra jÀmförelser och fÄ en förstÄelse av talad engelska i olika situationer.

Syftet med föreliggande uppsats Àr att undersöka gymnasieungdomars uppfattning av motivation i relation till kommunikationen av uppgifter och mÄl i styrdokumenten: Lpf 94 och Idrotten vill. Studien utgÄr frÄn bandinspelade kvalitativa intervjuer av nio idrottligt aktiva gymnasieungdomar. Faktorer som sÀtts i samband med motivation av ungdomarna har genom hermeneutisk forskningsansats tolkats, i relation till faktorer i styrdokumnetens kommunikation av uppgifter och mÄl och mot bakgrund av tidigare forskning. Slutsatsatsen av studien Àr att gymnasieskola och idrott baserar och styr motivation mot verksamhetens kommunicerade uppgifter och mÄl i ett framtidsperspektiv som legitimeras av samhÀllsnytta. Innebörden av motivation för ungdomarna Àr baserad pÄ subjektiva kÀnslor, i ett hÀr-och-nu perspektiv, och betraktas som en del av ungdomarnas förÀndrings- och sjÀlvstÀndighetsprocess.

Studiens syfte var att jÀmföra gymnasieelevers och gymnasielÀrares upplevelser av Àmnet idrott och hÀlsa i relation till deras erfarenheter av idrottsinriktade aktiviteter pÄ fritiden. Dessa upplevelser tolkades sedan mot bakgrund av Àmnets styrdokument för att se eventuella likheter och skillnader. Intervjuer genomfördes med sex elever i Ärskurs 2 pÄ gymnasiet samt deras idrottslÀrare som hade haft lektioner tillsammans i ca 1,5 Är. Resultatet av intervjuerna visade att lÀraren saknade tydliga mÄlformuleringar i styrdokumenten. Eleverna hade i regel varierande uppfattningar kring Àmnets syfte, mÄl och betygskriterier i förhÄllande till lÀrarens undervisning.

Syftet med litteraturstudien ?r att kartl?gga vad tidigare forskning s?ger om hur sk?despelaren kan p?verkas av att g? in i roll, hur trauman kan p?verka och p?verkas av rolltagarprocessen samt lyfta aspekter om hur teaterl?rare kan v?gleda elever i ett psykologiskt eller k?nslom?ssigt kr?vande rolltagande. Rolltagande ?r en central fr?ga inom teaterdidaktik och ett flertal kurser inom ?mnet teater f?r gymnasieskolan inneh?ller karakt?rsarbete. Eleverna f?rv?ntas skapa, uttrycka och gestalta sceniska karakt?rer med kropp och r?st.

Syftet med studien var att synliggöra skolpolitikers uppfattningar om enskola för alla. TvÄ skilda synsÀtt pÄ elever och elevers svÄrigheter belysesinom den specialpedagogiska forskningen; individuellt/kategoriskt perspektivoch socialt/relationellt perspektiv. Dessa synsÀtt Àr varandras motsatseravseende om det Àr eleven eller skolans organisation och undervisning somses som problembÀrare. De bÄda synsÀtten fÄr konsekvenser för denspecialpedagogiska organiseringen. Det traditionella sÀttet att möta elevenssvÄrigheter i skolan har varit specialundervisning, dÀr sÀrskild trÀning,speciella ÄtgÀrder och kategorisering/sÀrskiljning av elever varitframtrÀdande.

Arbetets syfte Àr att utröna vilka förÀndringar som har skett mellan lÀroplanerna Lgy70, Lpf94 och Lgy11 nÀr det gÀller vÀrdegrundsfrÄgor. UtifrÄn tre teoretiska utgÄngspunkter som samtliga berör vÀrdegrunden analyserar jag kritiskt de tre styrdokumenten enligt en modell för bruxtextsanalys dÀr mina tre teoretiska utgÄngspunkter utgör en teoretisk bakgrund. Mina tre teoretiska utgÄngspunkter berör vÀrdegrunden, genus och kultur. Jag valde att fokusera pÄ dessa punkter efter att ha gjort en diakron analys av de olika styrdokumenten. DÄ förÀndringen var som mest pÄtaglig i frÄgor som rör just dessa punkter föreföll det naturligt att dessa ocksÄ skulle utgöra en teoretisk bakgrund i arbetet.