Detta examensarbete bestÄr av en kvalitativ intervjustudie dÀr fem lÀrare i idrott och hÀlsa i Ärskurs 7-9 har deltagit. Studiens syfte Àr att undersöka hur lÀrarna förhÄller sig till redskapsgymnastik i Àmnet idrott och hÀlsa. Det innebÀr hur lÀrarna vÀljer att anvÀnda redskap i undervisningen och i vilket syfte det görs. Det undersöks ocksÄ hur lÀrarna uppfattar att de bedömer eleverna inom aktiviteten redskapsgymnastik. I examensarbetet finns det ocksÄ en historisk tillbakablick i sÄvÀl lÀroplaner som gymnastikens historia.

Undersökningar som Skolverket har gjort visar att matematikundervisningen idag till stor del bestÄr av enskild rÀkning i lÀroboken. I styrdokumenten framkommer det tydligt att man inom skolan ska arbeta pÄ ett varierat sÀtt, men i verkligenheten ser det annorlunda ut. VÄr undersökning handlar om att ta reda pÄ hur lÀrarna resonerar kring det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt.Syftet med arbetet Àr att undersöka vad lÀrare anger som anledning till val av arbetsmetoder i matematikundervisningen, och deras syn pÄ det enskilda arbetet i lÀroboken som arbetssÀtt. Vi vill undersöka om lÀrarna anser att styrdokumentens intentioner angÄende matematikÀmnet uppfylls genom att lÄta eleverna arbeta enskilt i lÀroboken. Vi har dÄ valt att avgrÀnsa vÄr undersökning till kommunikationen i styrdokumenten, eftersom det finns sÄ mÄnga olika faktorer och tiden inte rÀcker till för att undersöka fler.

Syftet med uppsatsen Àr att studera styrdokument- frÄn nationell till lokal nivÄ- vad gÀller synen pÄ etnisk och kulturell mÄngfald i skolan. Min ambition Àr Àven att med utgÄngspunkt frÄn befintliga styrdokument undersöka hur skolledare pÄ en skola i Eskilstuna tolkar styrdokument betrÀffande mÄngfald samt hur de tillÀmpar sina tolkningar i verksamheten. Samspelet mellan mÄngfald som direktiv samt dess förverkligande Àr sÄledes uppsatsen röda trÄd. Studien har inspirerats av det hermeneutiska perspektivet och nÀrmar sig mÄngfaldsbegreppet genom textstudier och intervjuer.Studien visar för det första att Lpo94, Eskilstuna kommuns skol- och verksamhetsplan framhÄller vÀrdet av kulturell och etnisk mÄngfald. Dock kan ingen definition pÄ mÄngfaldsbegreppet utrönas.

Ensidighet i matematikundervisning och matematikinlÀrning kan leda till brist pÄ förstÄelse och ytlig kunskap hos elever. Syftet med studien var att undersöka vilken typ av kunskap elever testas pÄ och dÀrigenom fÄ reda pÄ om den kunskapssyn som lyfts fram i styrdokumenten Àven betonas i proven. InnehÄllet i rapporten behandlar dÀrför hur författare till lÀromedel i matematik för Är 9 i jÀmförelse med uppgiftskonstruktörer till de nationella Àmnesproven har valt att konstruera provuppgifter. Metoden baserades pÄ att matematisk kunskap kan delas in i olika kompetenser. Genom kategorisering av uppgifter utifrÄn dessa kompetenser upptÀcktes kunskapsprioriteringen i proven.

Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka en didaktiska frÄga, nÀrmare bestÀmt pÄ vilket sÀtt, dvs. om och hur, och i vilken utstrÀckning att antal utvalda faktorer pÄverkar det urval av kunskapsstoff som historielÀrare pÄ gymnasienivÄ gör inför sin undervisning om Kalla kriget. Valet av Àmne sker primÀrt för att jag upplevt de frÄgestÀllningar som lyfts fram i undersökningen som aktuella i det vardagliga arbetet som lÀrare. Mitt arbete utgÄr frÄn litteraturstudier, bland annat av styrdokument och litteratur kring didaktik. För att nÄ mitt syfte har jag utgÄtt ifrÄn ett antal frÄgestÀllningar som har sitt grund i styrdokumenten, samt i den praktiska verksamhetens förutsÀttningar som diskuteras i den didaktiska litteraturen.

Detta arbete behandlar kreativitetsbegreppet i styrdokumenten med fokus pÄ matematik och slöjd. Syftet Àr att undersöka om samma definition och tillÀmpning av kreativitet finns i de bÄda Àmnena. Det görs med hjÀlp utav begreppsanalys och diskursanalytiska verktyg, sÄ som jÀmförelse av modalitetsmarkörer och analys av kunskapsformer. De texter som anvÀnts till analysen Àr förutom lÀroplan och respektive kursplan för grundskolan Àven de kommentarmaterial som följer med kursplanerna samt de nationella utvÀrderingarna som gjordes för matematik och slöjd 2003. Ur diskursanalysen framgick att matematik och slöjd i avseende av begreppet kreativitet tillhör tvÄ olika diskurser bÄde nÀr det gÀller kreativitetsbegreppet och kunskapssyn och att det rÄder en hegemoni inom matematik som inte gÄr att finna inom slöjd.

Syftet med studien Àr att undersöka hur och varför sex lÀrare i förskoleklass och i grundskolans tidigare Är förlÀgger sin matematikundervisning utomhus i skolans nÀrmiljö. DÄ styrdokumenten Àr vÀgledande i undervisningen undersöks Àven hur lÀrare förverkligar dessa dokument nÀr de förlÀgger sin matematikundervisning utomhus i skolans nÀrmiljö. Denna undersökning har en deskriptiv ansats, dÄ den beskriver sex lÀrares tankar kring matematikundervisning utomhus. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer för att bestyrka eller visa motsÀttningar pÄ de teorier som utforskas. Resultatet visar att nÀr utomhusmiljön nyttjas som ett lÀromedel i matematikundervisningen Àr syftet att eleverna ska lÀra sig begrepp och metoder för att hantera och bruka bl.a.

Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jÀmstÀlldhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp nÄgra av studiens centrala begrepp. DÀrefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt pÄverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan anvÀnda kompensatorisk pÄverkan för ökad jÀmstÀlldhet. Den berÀttar vilka mÄl lÀroplanerna och skollagen formulerar angÄende jÀmstÀlldhet samt hur förÀndringar i lÀrares tankesÀtt pÄverkas och pÄverkar. Metoden som anvÀnts Àr narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berÀttelser.

Skolverket menar att populÀrkultur, dÀribland dataspel, Àr anvÀndbara verktyg för att nÄ elevernas livsvÀrldar i religionskunskapsundervisningen.Den hÀr uppsatsen undersöker den religionsdidaktiska potentialen hos Mass Effect-spelen i gymnasieskolan utifrÄn följande frÄgestÀllningar:FÄr rÀtt och fel handling nÄgot utrymme i Mass Effect? PÄ vilket sÀtt? Vad Àr rÀtt och fel i spelkontexten?Kan Mass Effect fungera som stödstruktur för att arbeta med stoff och förmÄgor som Àr en del av religionskunskapens etikundervisning och i sÄdana fall pÄ vilket sÀtt?Spelkontexten utforskas genom en analys av hur spelens Paragon/Renegade-system bedömer olika handlingar. Systemet jÀmförs med plikt-, konsekvens- och dygdetiska förhÄllningssÀtt; dessa Àr etiska modeller som tas upp av styrdokumenten. En av spelens beslutssituationer granskas ocksÄ utifrÄn en beslutsmodell och styrdokumentens etiska modeller bidrar hÀr med teoretisk och kursplanemÀssig förankring.Undersökningen visar att flera av de omrÄden som ska ingÄ i gymnasieskolans etikundervisning kan beröras genom att lÄta olika element i Mass Effect-spelen möta Àmnets stoff. Processen verkar ur ett didaktiskt perspektiv bÄde berikande för spelkontexten och illustrerar komplexiteten hos etiska modeller och fattandet av etiska beslut.

Abstrakt Syftet med det hÀr examensarbetet Àr att undersöka hur lÀrare och pedagoger arbetar för att motverka mobbning i skolan. Det empiriska materialet Àr insamlat pÄ en F- 5 grundskola i en större kommun i södra SkÄne. En grundskollÀrare och skolsköterskan pÄ skolan intervjuades, de Àr bÄde en del av trygghetsgruppen pÄ skolan, en grupp som bestÄr av rektor, specialpedagog, kurator, skolsköterska, lÀrare och fritidspedagoger. Innan intervjuerna observerade vi ett trygghetsmöte. VÄr undersökning visade att personalen pÄ vÄr skola arbetar med ett salutogent tÀnkande genom att lyfta det positiva i verksamheten och genom att inspirera eleverna till att agera med andras bÀsta för ögonen, det vill sÀga ett prosocialt beteende.

Den kristna traditionen och den vÀsterlÀndska humanismen Àr tvÄ motstridiga moralsystem. Den förra utgÄr frÄn en vÀrldsbild dÄ Gud Àr grunden för moralen medan den senare har mÀnniskan som grund för moralen. Syftet med uppsatsen Àr att komma fram till om och i sÄ fall hur denna konflikt gestaltas i skolans styrdokument i allmÀnhet och vÀrdegrunden i synnerhet. Jag försöker ocksÄ se hur konflikten i förlÀngningen pÄverkat en grupp elever i deras utveckling av etiska stÀllningstaganden. Undersökningen Àr baserad pÄ en diskursanalys av styrdokumenten samt fokusgruppsintervjuer med en grupp elever i Ärskurs nio.

Syftet med studien Àr att utifrÄn en kvalitativ metod, med semistrukturerade intervjuer av gymnasielÀrare, undersöka hur kostundervisning bedrivs i kursen idrott och hÀlsa 1. I kursplanens centrala innehÄll kan det utlÀsas att eleverna skall fÄ kunskap om kosthÄllningens betydelse för hÀlsa och prestation. Det Àr dÀrför av intresse att se hur lÀrare transformerar styrdokumenten. Vidare undersöks Àven hur undervisningen bedöms och betygssÀtts. Resultatet analyseras sedan mot lÀroplansteori och Wiliams nyckelstrategi för att tydliggöra informanternas svar.

Denna uppsats syftar till att undersöka om gymnasieskolans centrala auktoritativa texter kan bidratill att skapa ett förhÄllningssÀtt som möjliggör en hÄllbar utveckling. För att möjliggöra en sÄdan undersökning har vi definierat begreppet hÄllbar utveckling som ett begrepp som innefattar en integrerad syn pÄ ekonomiska, ekologiska och sociala aspekter. Vi harsedan analyserat och sammanfattat tre aktuella ideologier (ekonomism, ekomodernism och ekologism) som tydligt förhÄller sig till hÄllbar utveckling. I analysen av ideologierna har vi bedömt deras möjlighet att skapa hÄllbar utveckling och kommit fram till att det Àr möjligt att skapa enhÄllbar utveckling frÀmst inom ramen för den ekologistiska ideologin. HÄllbar utveckling kan inte skapas inom ramen för ekonomismen medan ekomodernismen rymmer en inre motsÀttning mellan synen pÄ tillvÀxt och ekologisk hÀnsyn.

Syftet med denna studie a?r att undersoka de elevsvar eleverna ger na?r de anva?nder sig av en la?robok i svenska?mnet som informationska?lla eller av internet som informationska?lla. Dessa elevsvar sa?tts i perspektiv genom betygsa?ttning ba?de av oss samt av en extern la?rare. Studiens forskningsansats a?r en kvalitativ och kvantitativ undersokningsmetod med en experimentell tendens.

Titel: ?Att lÀmna den teoretiska textboken till förmÄn för den riktiga vÀrlden? -LÀrare och medier i undervisningenFörfattare: Fredrik Andersson & Elisabeth ErikssonInstitution: Institutionen för journalistik, medier och kommuniksation, JMGKurs: Mk1500, examensarbeteTermin: VÄrterminen 2012Uppdragsgivare: LUN, Annika BergströmHandledare: Jan StridSyfte: Att undersöka lÀrares beskrivning gÀllande sina arbetssÀtt om, för och medmedier samt motiven till dessa.Metod: Kvalitativa/kvantativa mailenkÀtintervjuer av lÀrare som arbetar med medier iundervisningen.Material: MailenkÀterNyckelord: Medier, Media Literacy, Media Education, Mediepedagogik, IKT, Digitalkompetens, Metodik, Pedagogik, Didaktik, Styrdokument, LÀrareAntal ord: 19.939 + Abstract, Executive summary samt BilagorHuvudresultat: De tillfrÄgade lÀrarna i vÄr undersökning anvÀnder bÄde aktivt och entusiastiskt medier i sin undervisning. AnvÀndningsomrÄdena Àr mÄnga och personligtutarbetade och anpassade till lÀrarnas eget arbetsÀtt. Samtliga mediekategorier anvÀnds av ett par av lÀrarna, medan kategorier som TV, filmer och andra rörliga bildmedier anvÀnds av alla de tillfrÄgade lÀrarna. Det arbetssÀtt som Àr vanligast Àr att man arbetar med medier, det vill sÀga anvÀnder medier som ett verktyg.