Uppsatsen avhandlar hur yngre elevers vardagsanknytning kan fungera som en brygga mellan den personliga erfarenhetsvärlden och skolans tanketraditionen. Vi vill med detta arbete belysa hur elever använder sig av sitt informella kunnande när de löser matematiska uppgifter. Som ett led i den forskningen som efterfrågas i litteraturen kring elevers förståelse av momentet bråk inom matematiken.Undersökningen grundar sig på frågeformulär och samtal med respondenterna. Vi har genomfört vår undersökning på tre skolor där 21 elever i ålder 6-8 år med olika etniska bakgrunder medverkat.Eleverna ser i huvudsak matematik som ett skolämne och inget som de har nytta av i sin vardag. Undersökning visar på att eleverna använder sig av sina informella kunskaper när de löser uppgifterna i frågeformuläret..

Arbetet redovisar en undersökning vars syfte var att förstå hur barn upplever lek, samt hur de upplever leken som lärande i skolan, i skolans lägre årskurser. Metoden är en kvalitativ forskningsintervju med fenomenologisk inriktning som bygger på enskilda samtal samt gruppintervjuer med nio barn. Resultatet visar på att samtliga barn upplever lek som lustfyllt och roligt. Barnen upplever lek främst som olika sorters lekar och kamrater är viktiga, dels för att barnen upplever det roligare att leka tillsammans med någon, men även för att de lär sig att umgås och vara sociala. Leken i skolan upplever de sker på rasterna och när det är fritt.

Akutvårdspersonal utsätts allt mera för svårare katastrofer och olyckor. Vilket leder till en ökad press på personalen. Syftet med denna studie var att belysa hur akutvårdspersonalen bearbetar traumatiska händelser för att inte utveckla post-traumatiskt stress syndrom. Metoden var en litteraturstudie. Artiklarna analyserades med Lundman och Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys.18 artiklar analyserades.

Syftet med min undersökning var att undersöka om man med hjälp av vänskapsövningar kunde förebygga mobbning. Undersökningen pågick under sju veckor i en årskurs ett på en mindre skola. Klassen bestod av elva elever i åldern sex till sju år. Under min sju veckor långa praktik genomförde jag de olika vänskapsövningarna under sammanlagt fyra veckor. För att få svar på mitt syfte tog jag två enkäter till min hjälp.

Syftet med studien var att fa? kunskap om vilka verktyg och uttrycksformer barn anva?nder na?r matematik synliggo?rs i den fria leken i fo?rskolans olika inomhusmiljo?er. Utga?ngspunkt har varit uttrycksformerna som finns beskrivna i fo?rskolans la?roplan (Lpfo? 98, rev. 10) samt Bishops (1991) sex fundamentala matematiska aktiviteter.

Syftet med föreliggande studie är att utreda vilken roll litteratur har och hur lärare använder litteratur i ämnet svenska som andraspråk. Genom analys av kursplanerna i svenska och svenska som andraspråk på gymnasienivå har vissa generella slutsatser dragits. Statens syn på litteraturens syfte har ställts mot vad ledande forskning säger inom området. Genom en kvalitativ undersökning med halvstrukturerade intervjuer har informanternas resonemang kopplats samman med kursplaner och teorier gällande litteratur- och språkforskning. Resultatet visar att lärarna i undersökningen använder litteraturen bland annat för att skapa situationer som inbjuder till samtal i klassrummet..

Syftet är att undersöka vilka vardagsföreställningar 4-5 åringar har om ett naturvetenskapligt fenomen för att kunna utgå från denna i undervisningen. De föreställningar eleven har om omvärlden utvecklas av erfarenhet och är svåra att ändra på utan pedagogens hjälp. Studien bygger på teckningar och samtal om regn och vattnets kretslopp med 10 förskolebarn. Mer än hälften av barnen svarar att regn är vatten, och flera barn kopplar mörka moln och åska till regn. De har också en god uppfattning om vattnets kretslopp utan att använda naturvetenskapliga begrepp. Flera av barnen har liknande vardagsföreställningar som skolbarn i åldrarna 9 år och uppåt..

Bakgrund: Att läsa handlar om att förstå det man läser, att få en upplevelse eller ta till sig information. Forskning har visat att trots att svenska elever internationellt sett läser mycket så har deras läsförståelse försämrats under den senaste tioårsperioden. Läsförståelse är en viktig del i hela läsprocessen, när ord betyder något blir innehållet meningsfullt. Den bakgrundskunskap och förförståelse man har av en text inför läsningen skapar förutsättningar för att förstå textens innehåll. Ett barn bygger med fördel upp sin förmåga till läsförståelse i en kommunikativ dialog med andra.

Sammanfattning Detta arbete har som syfte att ge förslag på hur man kan använda sig av Malmös parker i undervisningen med tonvikt vid historia och med utgångspunkt i den offentliga grönskan. Metoderna jag använt mig av har varit litteraturstudier av olika slag samt föreläsningar, samtal och grupparbete under kursen Stadens historia på Malmö Högskola samt studiebesök på Malmö stadsarkiv och stadsbibliotek. Vidare redovisas stöd för tanken att arbeta utifrån parkerna lokalhistoriskt i styrdokumenten och inom historiedidaktiken. En modell för hur man kan använda parken som ett pedagogiskt redskap presenteras samt en förteckning över litteratur innehållande olika övningar och uppgifter att använda i samband med parkbesöken..

En kvalitativ studie har genomförts med syfte att undersöka hur man talar om sexualitet med kvinnor i stödsamtal efter våldtäkt. Två typer av empiriskt material har använts för analys; journalhandlingar skrivna i samband med stödsamtal och intervjuutskrifter från intervjuer med kuratorer som genomför stödsamtal. I journalerna finns sexualitet inte omnämnt. Genomgången av tidigare forskning och empiri visar att det finns en bild av att en våldtagen kvinnas sexualitet är skadad. Det finns en osäkerhet kring att ta upp ämnet i stödsamtal.

Introduktion: Många patienter är beroende av en förändrad kost för att förebygga hjärt- och kärlsjukdomar, stroke, metabolt syndrom och diabetes typ II. Andel vuxna med fetma har fördubblats sedan 1990 och en ökning av fetma fortsätter än idag, trots en ökad fysisk aktivitet bland populationen. För att motivera för förändring av levnadsvanor bör hänsyn tas till tre begrepp; värdighet, self-efficacy och empowerment. Syfte: Syftet är att undersöka om ökad upplevelse av self-efficacy kan främja hälsosamma levnadsvanor och hur sjuksköterskan kan arbeta för att stödja patienter. Metod: Vald metod är en litteraturöversikt.

Telefonrådgivning ökar inom hälso- och sjukvården. Inom psykiatrin får sjuksköterskan ta emot många samtal från personer som uttrycker tankar på att inte vilja leva. Suicid är ett växande problem såväl nationellt som internationellt och det är viktigt att aktivt arbeta med suicidprevention. Sjuksköterskans uppgift i telefonsamtalet blir att bilda sig en uppfattning om hur allvarlig situationen är när någon ringer och uttrycker suicidtankar. Det ställer höga krav på bred kunskap i sjuksköterskans förmåga att göra adekvata bedömningar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka om man på socialkontor i Göteborg arbetar på något sätt för att klienter ska känna sig bekväma med att ta upp frågor av sexuell karaktär, både i det faktiska samtalet vid det första mötet med klienten och i skriftliga material, samt vilka regler kring detta som gäller på arbetsplatsen. Detta har jag gjort genom kvalitativa intervjuer med två socialsekreterare. Jag har även granskat de dokument de använder i sina samtal med klienter samt om de på något sätt använder väntrummet för att öppna upp för denna typ av samtalsämne. För att gå än mer på djupet när det gäller hur man kan arbeta för att öppna upp för samtalande om frågor av sexuell karaktär har jag även intervjuat en kurator på en ungdomsmottagning. Utöver det har jag intervjuat en person vilken arbetar på en verksamhet som arbetar med utbildning och information riktad till personer som arbetar inom Göteborgs stad via e-mail.

Det här examensarbetet behandlar högläsning i förskolan. Syftet är att bidra till förståelsen av högläsningens funktion som pedagogiskt redskap. Detta har gjorts genom att undersöka vilket syfte pedagogerna har med högläsningen, hur den används i förskolans verksamhet, samt hur de väljer litteratur.Examensarbetet har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. I ett sociokulturellt perspektiv är interaktionen med andra människor avgörande för barns språk och lärande. Tidigare forskning kring högläsningens betydelse har visat att högläsning är ett användbart pedagogiskt redskap och har många positiva effekter för barns språk och lärande.

Syftet med arbetet var att undersöka klassrumsklimatet i en klass där det uttalat arbetades för att stärka kamratandan med bland annat social och emotionell träning (SET) och andra gruppstärkande övningar. Undersökningen har gjorts genom en enkät till klassen, en intervju med läraren och en observation av klassen under en skoldag. Resultatet visade att gruppen påverkades av många olika faktorer som gruppstorlek, känslan av trygghet och också rollerna hade betydelse för klassrumsklimatet. Demokratin i klassrummet bidrog till att eleverna vågade och lärde sig ta ansvar. Den fysiska klassrumsmiljön hade också inverkan på klimatet och förutom SET arbetade läraren även med olika former av samtal och en del massage..