I Sverige bera?knas 130 000 ma?nniskor leva med en medelsva?r till sva?r demenssjukdom. Demens a?r en o?vergripande diagnos fo?r en samling sjukdomar da?r kognitiva nedsa?ttningar a?r utma?rkande och kommunikativa fo?rma?gor pa?verkade. I tidigare studier har det underso?kts hur personer med demens kommunicerar med en samtalspartner utan demens, men hur personer med demens kommunicerar med varandra a?r fortfarande relativt outforskat.Syftet med fo?religgande studie var att underso?ka och beskriva hur personer med en demensdiagnos samtalar med varandra och hur de hanterar samtalsa?mnen och a?mnesbyten.

Jag har skrivit en essä om det politiska "hantverket". Om att utveckla en yrkesroll i en praxis. Jag använder mig av egna exempel och speglar dem mot det forskningsområdet hittills har producerat av vetande, filtrerar det genom konst, litteratur och filosofi i försöket att synliggöra ett oformulerbart kunnande. Essäformen är mitt sökande efter detta kunnande. Min huvudfråga är: hur fångar vi in den tysta kunskapen för att utveckla vårt eget yrkeskunnande och samtidigt vara en del i en tradering av kunskap?.Jag beskriver min bakgrund in i politiken och mina drivkrafter.

Syftet med min studie är undersöka hur en lärare arbetar med barn som hon anser ha koncentrationssvårigheter. Jag vill se hur läraren arbetar med att upprätthålla deras koncentration i klassrummet. Jag vill också se lite på hur läraren valt att placera de barn hon anser ha koncentrationssvårigheter och på hur miljön i klassrummet ser ut.För att ta reda på hur en pedagog arbetar med detta har jag valt att göra observationer med kompletterande med samtal. Jag kom fram till att läraren ger tillsägelser både på håll och intill eleven. Läraren ger instruktioner på ett medvetet sätt och ibland viskar hon för att få uppmärksamheten.

Syftet med studien är att undersöka hur samtalsledare och medarbetare upplever utvecklingssamtal i grupp jämfört med individuella utvecklingssamtal. Den har genomförts med hjälp av semistrukturerade intervjuer i några olika kommunala verksamheter och visar att deltagarna upplever skillnader mellan de olika samtalsmetoderna och att olika frågor behandlas i respektive samtal. De är positiva till utvecklingssamtal i grupp men anser samtidigt att de individuella utvecklingssamtalen inte helt kan ersättas av utvecklingssamtal i grupp. Individuella utvecklingssamtal, mellan chefen och den anställde, ska vara personliga och handla om individen medan grupputvecklingssamtal handlar om verksamheten, arbetsmiljön, målen och arbetsrelaterade frågor. Att känna trygghet i gruppen framhålls som viktig för att kunna genomföra utvecklingssamtal i grupp..

Syftet med studien är att undersöka ungdomar tillhörande generation Zs behov och önskemål av fritidsaktiviteter i Piteå för att sedan utveckla ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gå till. Detta på grund av ett uttryckt behov hos Piteå kommun av fritidsaktiviteter för ungdomar i en del av Allhuset. För att skapa aktiviteter som attraherar generation Z är det viktigt att förstå generation Zs karakteristiska drag samt ha en förståelse för dagens upplevelsesamhälle. Vi har använt oss av aktionsforskning och dess lärandeprocess för att ringa in problemet och samtal har förts med tre fokusgrupper med deltagare tillhörande generation Z. Ett koncept för hur utformandet av aktiviteterna kan gå till har skapats..

Detta examensarbete är en studie om matematik i vardagssituationer i en svensk förskola. Syftet med min studie var att undersöka vilken matematik som uppstår i av- och påklädningssituationer. Ytterligare ville jag ta reda på hur pedagoger arbetar för att lyfta fram och stimulera barnen för att upptäcka matematiken i dessa situationer. Jag har valt att göra en kvalitativ studie. I den empiriska undersökningen använder jag ostrukturerade observationer av pedagoger tillsammans med barnen i tamburen, som kompletteras med löpande protokoll.

Under 12 arbetsveckor har vi i projektgruppen producerat en dokumentärfilm för en extern kund, Svenska Kyrkan. En film med 70 procent samtal och de övriga procenten har fördelat emellan, reportage, miljö och klippbilder. Samarbetet oss mellan oss tre har fungerat bra, med samarbetet med uppdragsgivaren inte fungerat lika önskvärt. Där problem med löften, förseningar i tidsplanen och snabba omstruktureringar tillstötte. Jag har applicerat Bill Nichols modus på mitt verk samt jämfört verk som håller kriterierna för de modus som Nichols beskriver.

Den pedagogiska metoden Storyline är temat för detta examensarbete. I Storyline bygger en hel klass upp en fiktiv berättelse igångsatt av läraren. De som arbetar enligt denna metod låter de konstruktivistiska teorierna forma undervisningen. Man arbetar aktivt för att elevens förförståelse ska lockas fram, och man betraktar elevens förkunskaper som en viktig beståndsdel i sitt eget kunskapsbyggande. Detta har blivit min frågeställning: Hur lyfts elevens förförståelse fram inom Storylinemetoden och vad händer med förförståelsen?Parallellt med denna undersökning har jag gjort en konstnärlig undersökning inspirerad av Storyline.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka om den nya tilldelningsmodellen ha lett till de effekter man önskade uppnå med det förändrade systemet. Avsikten är också att i de fall effekterna inte uppnåtts finna förklaringar till detta. Metod: Jag har gjort en fallstudie av Blekinge Tekniska Högskola. Personliga samtal och insamlat internt material har tillsammans med teorin legat till grund för slutsatserna. Slutsats: De önskade effekterna har inte i helhet uppnåtts.

Syftet med detta examensarbete är att analysera lärares berättelser om deras hantering av barn som har varit i sorg på grund av en dödshändelse. Jag har genomfört intervjuer med nio lärare som har varit med om att ett barn i klassen eller ett barns anhörig har dött. Fyra centrala teman framträder hos dessa lärares berättelser samt vissa variationer hos dessa. De teman som kan urskiljas i lärarnas berättelser är en stark tilltro till samtal och till kunskap, vikten av att synliggöra sorgen samt vissa värden som ses som viktiga för lärarna i sorgehanteringen. Dessa värden är ärlighet, hänsynstagande,tid, lyssnande samt trygghet..

Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affärsmässig verksamhet har också kraven på och behoven hos elitidrottsföreningar förändrats. I föreningar på toppnivå inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta är dessa föreningar målstyrda. Balanced scorecard är en styrform som strävar efter att uppnå balans mellan målsättningar vad gäller mått, tid och organisation. Parallellt med den affärsmässiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra målsättningar än de affärsmässiga.

Syftet med arbetet är att kartlägga och att finna möjligheter till förbättringar i projektflödet. Arbetet berör de delar av företaget som befinner sig i ett tidigt skede av projektflödet eftersom ändringar i dessa skeden kan göras till en liten kostnad. Informationsinsamling har skett genom fria samtal, dock med vissa förberedda frågor. Information har inhämtats från flera delar av projektflödet så som försäljning, projektledning och konstruktion. Vi har kommit fram till att det är värt att lägga mer resurser på förbättringsarbete och se över ansvarsfördelningen för detta.

Inledning: Frågeställningar runt sexualitet är ofta ett känsligt ämne och kan därmed vara svåra att hantera i psykoterapi. Många psykoterapeuter upplever sig försiktiga avseende ämnesområdet, båda i att samtala, använda sexuella termer, hantera känslor av attraktion både i det verkliga mötet samt i överföring och motöverföring.  Samtidigt har sexualiteten som företeelse försvunnit ur kliniska falldragningar.Syftet med studien var att belysa om och hur erfarna psykoterapeuter var beredda att möta patienters behov av att bearbeta sin sexualitet under psykoterapeutiska möten.Metod: Utifrån ett bekvämlighetsurval genomfördes semistrukturerade intervjuer med sju legitimerade psykologer/psykoterapeuter, som analyserades utifrån riktlinjerna för klassisk grounded theory. Metoden valdes för att belysa ett subjektivt upplevt huvudproblem och hur psykoterapeuterna hanterade detta.Resultatet visade att psykoterapeuterna var beredda att bearbeta sexualitet med sina patienter om behovet fanns, utan att belasta patienten mer än vad han/hon tålde. För att göra detta möjligt menade psykoterapeuterna att det var viktigt att vara lyhörd och intuitiv i situationen.

Enaktonism erbjuder ett alternativ till den klassiska kognitionsvetenskapens informationsbehandlingsmodell. Istället för att se kognition som representation av en värld "där ute" ses det som frambringandet av en värld genom livsprocessen själv, oskiljaktigt från en biologisk och social historia. I denna uppsats har, i enlighet med enaktionismen, data från en uppgiftsbaserad samtalsstudie analyserats utan att åberopa någon form av representationism.Försöksdeltagare har parvis utfört en uppgift tillsammans. Vid varje försök har ena deltagaren blivit instruerad att beskriva en väg denne fått utmarkerad på en karta. Den andra deltagaren har i sin tur blivit instruerad att rita in nämnda väg på en egen karta.

Syftet med arbetet är att undersöka musiklärares syn på huruvida deras val av specialiseringar under studietiden var adekvata för deras nuvarande yrkesroll.Den kvalitativa forskningsintervjun har använts som metod och informanterna består av fyra före detta studenter från musikhögskolan Ingesund som arbetar som verksamma musiklärare. I min teoretiska utgångspunkt har jag valt att fokusera på musikeridentitet och läraridentitet. Resultatet av studien visar att informanterna valde sina inriktningar framförallt på grund av det egna musicerandet, men också för att få behörighet att undervisa i ämnet. Det framkommer också att läraryrket är mer än bara lärande och konflikthantering, och att samtal med elever och mentorskap har nästan lika stor del som lärandet. Det som informanterna har lärt sig mest av under sin utbildning till musiklärare är praktiken..