Denna uppsats grundar sig pa? vetskapen om att stora internationella fo?retag har uttryckta strategier fo?r att flytta medarbetare internationellt. Uppsatsen grundar sig ocksa? pa? ett uppdrag av IKEA. Syftet a?r att utveckla en prototyp fo?r ett gemensamt centralt datoriserat informationssystem som kan sto?dja internationella medarbetarmobilitetsprocesser.

Svensk dramadialog under tre sekel a?r ett projekt framtaget vid Uppsala universitet och inneha?ller en dramakorpus av 45 pja?ser fra?n 1725?2000. Syftet med den ha?r underso?kningen a?r att underso?ka utvecklingen av tilltal i fyra pja?ser med utga?ngspunkt i fyra dramer ur Svensk dramadialog under tre sekel. Underso?kningen har sin utga?ngspunkt i tilltalen du och Ni men andra tilltal som exempelvis titlar, fo?rekommer.

Denna rapport beskriver processen som projektledare/bildkoordinator pa? fo?retaget The Chimney Pot genom hela processen inom postproduktion av en la?ngfilm. Rapporten a?r utfo?rd i kursen Praktiskt examensarbete inom programmet IT, medier och design pa? So?derto?rns ho?gskola under VT 2012. Rapporten beskriver olika faser inom projektledning och hur man anva?nder modeller och verktyg fo?r planering, informationshantering, kommunikation och hur man tilla?mpar la?mpliga modeller fo?r olika projekt.

Uppsatsen syfe är att beskriva lärares uppfattningar om värdegrund och ledarskap och relationen där emellan. Undersökningen utgår från följande frågor: Vilka kvalitéer, egenskaper och ledarkompetenser betraktar läraren som väsentliga i sitt yrke? Vilka uppfattningar har lärare om begreppet värdegrund? Hur ser lärare på relationen mellan värdegrund och ledarkompetens och hur upplever läraren sambandet mellan värdegrund och ledarkompetens i verksamheten. Litteraturstudierna består därmed av två teman: värdegrund och ledarkompetens, medan det teoretiska perspektivet utgår från Tomas Englund, Jürgen Habermas samt Susanne Linnér. Metoden bygger på en fenomenografisk ansats och en kvalitativ metod, där sex gymnasielärare har deltagit i djupintervjuer.

I va?rt dagliga arbete har vi sett hur barn la?r sig la?sa och skriva med hja?lp av surfplattan. Studiens syfte a?r att underso?ka hur fo?rskolebarns la?s- och skrivinla?rning sker med hja?lp av digitala pedagogiska verktyg, sett utifra?n behavioristiskt, konstruktivistiskt och sociokulturellt la?randeperspektiv. Som metod har vi anva?nt oss av observationer pa? fo?rskolebarn som filmades.

I uppsatsen underso?ker jag hur huvudkarakta?ren Mimmi, under va?gen att etablera sig som fo?rfattare och i mo?tet med Hugo, so?ker na? balans mellan intellekt och kropp. Utifra?n Julia Kristevas teori om abjektionen utforskar jag pa? vilka sa?tt Mimmi fo?rha?ller sig ambivalent till viljan att vara a? ena sidan innesluten, a? andra sidan avgra?nsad, och hur i sin tur synen pa? kroppen, dess samverkan med sja?len samt synen pa? andra kroppar pra?glas av bega?r och a?ckel. Som metodisk spra?ngbra?da anva?nder jag paradoxen utifra?n Kristina Fjelkestams definition.

 Stockholms UniversitetSpecialpedagogiska InstitutionenFörberedande kurs i specialpedagogik 30 p.Vt. 2009. C-uppsats.Karlsson, S & Löf, A-L. (2009) Elever som anses oroliga och stökiga, problem eller utmaning  ABSTRAKTSyftet med den här studien är att beskriva hur några specialpedagoger uppfattar och reflekterar kring miljömässiga förutsättningar för inlärning för elever som blir sedda som oroliga och stökiga.Våra frågeställningar är:Hur uttrycker sig specialpedagogerna om elever som de ser som stökiga och oroliga?Hur säger specialpedagogerna att skolan skapar förutsättningar och åtgärder för lärande hos de elever som anses vara oroliga och stökiga?Hur framträder inkluderings - respektive exkluderingstankar i specialpedagogernas utsagor?Undersökningen bygger på den kvalitativa forskningsintervjun, där resultaten grundar sig i intervjuer från en specialpedagog vilken arbetar inom den kommunala grundskolan, en specialpedagog i grundsärskolan, 7 specialpedagoger från grundsärskolan och en rektor från en friskola.Dessa respondenter beskriver situationer och upplevelser utifrån sitt arbete kring begreppet "oroliga och stökiga" elever.

Emetofobi inneba?r en intensiv ra?dsla fo?r att kra?kas. Fobin medfo?r stort lidande fo?r patienten, men forskningen om behandling av emetofobi a?r mycket begra?nsad. Syftet med denna studie var att underso?ka om gruppbehandling med kognitiv beteendeterapi kunde minska graden av emetofobiska symptom.

En av Bellman & Symfons produkter a?r den sa? kallade samtalsfo?rsta?rkaren. Samtalsfo?rsta?rkaren a?r ett ho?rselhja?lpmedel, som genom digital signalbehandling fo?rsta?rker ljudniva?n samtidigt som oo?nskat bakgrundsljud da?mpas.Via ett 3,5 mm jack pa? enheten kan vanliga lyssningstillbeho?r anslutas, sa?som ho?rlurar och o?ronsna?ckor. De lyssningstillbeho?r som Bellman & Symfon erbjuder idag a?r av enkel modell, och la?mnar mycket att o?nska vad ga?ller ljudkvaliteten.Genom detta projektarbete har jag studerat fo?rba?ttringsalternativ till dessa lyssningstillbeho?r, men har fokuserat fra?mst pa? sa? kallade stetoclips.Via mjukvaran Smaart v.7 Di simulerade jag upplevd frekvensga?ng hos olika lyssningstillbeho?r.

Milj?omr?det har sedan 1970-talet blivit ett att allt viktigare politikomr?de inom den Europeiska unionen (EU). En f?ruts?ttning f?r att EU:s ambiti?sa milj?politik ska realiseras ?r att medlemsstaterna s?kerst?ller att nationella akt?rer i praktiken implementerar milj?lagstiftningen. Den Europeiska kommissionens officiella statistik visar dock att det finns problem i den praktiska implementeringen av EU:s milj?lagstiftning.

Filmbranschen a?r pa? ma?nga sa?tt en mansdominerad bransch. Hade ko?nsfo?rdelningen inte varit sa? sned a?r det rimligt att anta att filmutbudet hade haft en sto?rre ma?ngfald. Detta ga?ller fo?rsta?s a?ven fo?r andra kategorier som klass, etnicitet och sexualitet.

Det ?r tydligt i l?roplanen f?r f?rskolan Lpf?18 (Skolverket, 2025) att omsorg, utveckling och l?rande ska bilda en helhet i f?rskolan, samt att vardagliga aktiviteter ska vara en del av undervisningen. L?roplanen inneh?ller inte tydliga riktlinjer som beskriver hur m?ltidssituationerna ska anv?ndas p? ett pedagogiskt s?tt. D?rf?r valde vi att genomf?ra en kvalitativ observationsstudie med syftet att ta reda p? hur f?rskoll?rare anv?nder m?ltidssituationerna pedagogiskt.

Syfte: Syftet med uppsatsen ?r att bidra med kunskap om hur svenska kommuner styr och organiserar den offentliga m?ltiden med s?rskilt fokus p? skolm?ltidsverksamheter f?r att uppfylla Livsmedelsverkets nationella riktlinjer f?r m?ltider i skolan. Teori: Institutionell teori och f?ljande begrepp anv?nds normer och regler, isomorfism, legitimitet, institutionellt tryckt samt institutionella logiker (multiple institutional logics). Metod: Studien bygger p? en kvalitativ dokumentstudie d?r m?ltidsdokument fr?n 37 kommuner samt tre kartl?ggningar fr?n Livsmedelsverket analyserades.

I denna projektrapport sammansta?lls arbetet med att skapa webbplatsen www.mannesmusik.com. Resultatet a?r ta?nkt att bli en hemsida som riktar sig till elever i ho?gstadiet. Syftet med projektet var att skapa en pedagogisk plattform fo?r musik pa? internet.

SAMMANFATTNINGTitel: Internetmobbning, en del av ungdomars vardag.Fo?rfattare: Edeblom, Susanne; Winther, KarinInstitution: Institutionen fo?r Ha?lsa och La?rande, Ho?gskolan Sko?vdeProgram/kurs: Magisterexamen i omva?rdnad, OM854A, 15pHandledare: Brovall, MariaExaminator: Hammarlund, KinaSidor: 21Nyckelord: internetmobbning, ungdomar, skolsko?terskor, ka?nslor, upplevelserBakgrund: I Sverige har idag de flesta ungdomar tillga?ng till internet och ma?nga fo?redrar att interagera o?ver internet. Detta har medfo?rt att mobbning o?ver internet har o?kat bland ungdomar. Internetmobbning leder till o?kad risk fo?r oha?lsa och sa?mre studieresultat.