Sök:

Sökresultat:

177 Uppsatser om Surfplatta i förskolan - Sida 11 av 12

Internets inverkan : En studie av internets pÄverkan pÄ gymnasieelevens klassrumsaktivitet

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Spelmaskinen som dokumenterar

Syftet med denna studie Àr att undersöka lÀrplattans roll för pedagoger och barn i förskolan. Vi har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur ser pedagogerna pÄ lÀrplattan och dess anvÀndning? Hur ser barnen pÄ lÀrplattan och dess anvÀndning? Hur samspelar barnen kring lÀrplattan? VÄr studie Àr gjord pÄ tvÄ förskolor i NordvÀstra SkÄne dÀr vi har intervjuat Ätta pedagoger och 20 barn. Vi gjorde Àven barnobservationer. Teoretisk inspiration och analysverktyg har vi hÀmtat frÄn Ljung-DjÀrf (2004) som forskat kring barns relation till datorer.

GIS-applikationer i smartphones och till surfplattor

Detta arbete avser redogöra om och hur kommuner och kommunala bolag anvĂ€nder sig av mobila GIS-appar i det dagliga arbetet. Det ska Ă€ven ge en allmĂ€n beskrivning av hur teknologin fungerar och hur marknaden ser ut.Som det Ă€r just nu ökar anvĂ€ndningen av smarta mobiler, sĂ„ kallade "smartphones", hos allmĂ€nheten och Ă€ven företag har börjat köpa in smartphones till kontoren. Även försĂ€ljningen av surfplattor har ökat och förvĂ€ntas öka Ă€nnu mer de nĂ€rmaste Ă„ren. Detta medför att marknaden för applikationer har ökat avsevĂ€rt. NĂ€r det gĂ€ller anvĂ€ndandet av mobila GIS-appar inom kommuner och kommunala bolag verkar marknaden just nu vara ganska liten men intresset ökar.

Övervakningsfunktion för en mĂ€tplattform för mĂ€tning i bil ? erfarenhetsrapport frĂ„n kandidatprojekt i programvaruutveckling

Denna rapport innehÄller de samlade erfarenheterna frÄn ett produktutvecklingsprojekt i kursen TDDD77 vid Linköpings universitet. Projektets mÄl var att skapa en applikation för att visualisera mÀtdata frÄn en specialutrustad bil pÄ en surfplatta. Detta var önskvÀrt dÄ det inte fanns nÄgot sÀtt att se om nÄgon sensor slutade fungera mitt i ett test. Projektet delades upp i en förstudie följd av tre iterationer, dÀr en fÀrdig produkt presenterades pÄ en teknisk mÀssa i slutet av iteration 3.Resultaten visar att Essence Kernel Alpha States kunde anvÀndas som en hÀlsokontroll för projektet, men dÄ de kunde ses som rÀtt vaga och lÀmnade rum för tolkning passade det bÀst som ett komplement till exempelvis milstolpar.Att anvÀnda Google Protocol Buffers sÄgs som ett viktigt tekniskt val tillsammans med uppdelningen av klienten i front- och back-end. Protobuf underlÀttade kommunikationen mellan server och klient som annars krÀvt ett nyskapat protokoll.Uppdelningen av front- och back-end underlÀttade inte bara resursfördelningen vid utveckling utan Àven vid felsökning dÄ det i mÄnga fall blev lÀttare att se precis var felet uppkom.

?Vi beh?ver f?ruts?ttningar f?r att kunna anpassa?

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Störningar i byggprocessen En intervjustudie pÄ fyra byggprojekt

Friytande bilpooler tillÄter envÀgsresor med start och slut vid vilken parkeringsplatssom helst inom ett avgrÀnsat driftomrÄde, vanligen en stadskÀrna. Till skillnadfrÄn traditionella bilpooler, vari bilar alltid ska ÄterlÀmnas dÀr de hÀmtats, finns riskatt fordon blir olÀmpligt fördelade. Driftoptimering genom dynamisk prissÀttning utvecklades i detta arbete med mÄlet att möjliggöra ett kostnadsffektivt sÀtt att sÀkerstÀlla tillgÀnglighet av fordon, och dÀrmed lönsamhet, i friytande bilpooler.TvÄ modeller för dynamisk prissÀttning utvecklades, samt implementerades i en prototyp av en IT-lösning för friytande elbilspooler. Grunden till den första modellenutgjordes av en verifierad modell för kostnadsminimering av stationsbaserade bilpooler med envÀgsresor. Modellen Àr baserad pÄ MILP och hÀmtades ur Alvina Keksavhandling Decision support tools for carsharing systems with exible return time and stations (2006).

moBil Elbilspool - Implementation av driftoptimering genom dynamisk prissÀttning i en mjukvaruprototyp för friflytande elbilspooler

Friytande bilpooler tillÄter envÀgsresor med start och slut vid vilken parkeringsplatssom helst inom ett avgrÀnsat driftomrÄde, vanligen en stadskÀrna. Till skillnadfrÄn traditionella bilpooler, vari bilar alltid ska ÄterlÀmnas dÀr de hÀmtats, finns riskatt fordon blir olÀmpligt fördelade. Driftoptimering genom dynamisk prissÀttning utvecklades i detta arbete med mÄlet att möjliggöra ett kostnadsffektivt sÀtt att sÀkerstÀlla tillgÀnglighet av fordon, och dÀrmed lönsamhet, i friytande bilpooler.TvÄ modeller för dynamisk prissÀttning utvecklades, samt implementerades i en prototyp av en IT-lösning för friytande elbilspooler. Grunden till den första modellenutgjordes av en verifierad modell för kostnadsminimering av stationsbaserade bilpooler med envÀgsresor. Modellen Àr baserad pÄ MILP och hÀmtades ur Alvina Keksavhandling Decision support tools for carsharing systems with exible return time and stations (2006).

?Man vill inte ha det hÀr klicketi-klicketi-klick!? En studie om hur unga iPad-anvÀndare tÀnker kring nyheter pÄ iPad.

Titel: ?Man vill inte ha det hÀr klicketi-klicketi-klick!? En studie om hur unga iPad-anvÀndare tÀnker kring nyheter pÄ iPad.Författare: Helena AnderssonUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: VÄrterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 53 sidor, inklusive bilagor och referenser.Antal ord: 19 817, inklusive bilagor och referenser.Syfte: Att undersöka hur unga iPad-anvÀndare beskriver sin nyhetsanvÀndning pÄ iPad samt hur de tÀnker kring att betala för nyheter pÄ plattformen.Metod och material: Kvalitativ undersökning i form av sju samtalsintervjuer med iPad-anvÀndare.Huvudresultat: NyhetsanvÀndningen Àr framförallt relaterad till webblÀsaren, och att betala för en nyhetsapplikation kÀnns inte aktuellt. Respondenterna uppfattar liten eller ingen skillnad i innehÄllet pÄ nyhetssajter eller i nyhetsapplikationer. Alla respondenter beskriver att deras nuvarande nyhetsinhÀmtning pÄ plattformen Àr text- och bildbaserad, i mindre utstrÀckning beskrivs en anvÀndning genom videoklipp och ingen beskriver en ljudbaserad nyhetsinhÀmtning. De som hade testat en nyhetsapplikation tyckte att detta var mer komplicerat Àn att ta del av nyheter direkt genomwebblÀsaren.

Surfplattan i förskolan, pedagogens perspektiv

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur pedagogerna pÄ en förskola anvÀnder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. VÄra förhoppningar Àr att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pÄgÄr inom lÀraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som nÄgot skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stÀrker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hÀnvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjÀlp av surfplattan kan lÀrandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vÄr studie pÄ en förskola, dÀr vi anvÀnt oss av intervju som metod.

?r f?rskoleklassen f?r alla barn? - En kvalitativ forskningsstudie av l?rares uttryckta uppfattningar om hur f?rskoleklassens obligatoriska etablering i grundskolan p?verkat skolg?ngen f?r elever som har koncentrationssv?righeter

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Kan och f?r alla barn vara med i leken? En narrativ ?versiktsstudie om makt i barns kamratkulturer.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Interaktion & mobilitet ? En empirisk studie med fokus pÄ anvÀndarvÀnlig design av mobila plattformar.

Idag har teknologin för mobila plattformar utvecklas i en rusande fart. Detta har letttill att Àven anvÀndningen av smartphone och surfplattor expanderats. Detta har i sintur lett till att allt fler anvÀndare interagerar med smartphone och surfplattor för attförenkla sin vardag. Designen av de mobila anvÀndargrÀnssnitten har emellertid inteutvecklats i samma fart som sjÀlva tillverkningen av dessa mobila enheter. Det har letttill ett behov av att anpassa sin design i mobila enheter utifrÄn ett anvÀndarvÀnligtperspektiv.

Mobilen först : FramstĂ€llning av en design för Östgötatrafikens mobila hemsida med fokus pĂ„ anvĂ€ndarna

Östgötatrafiken Ă€r ett lĂ€nstrafikbolag i Östergötland och har idag en hemsida, en mobil hemsida och appar. De har sett att anvĂ€ndningen av deras mobila hemsida och deras appar har ökat. För att skapa en bĂ€ttre anvĂ€ndarupplevelse samt för att minska de underhĂ„lls- och utvecklingskostnader som kommer med mĂ„nga system Ă€r en responsiv hemsida ett bra alternativ för dem. En responsiv hemsida innebĂ€r att ett system anpassar sig efter den skĂ€rmstorlek som den enhet som anvĂ€nds har. Vad som visas och hur det visas beror pĂ„ om det Ă€r en dator, en mobiltelefon eller en surfplatta som anvĂ€nds.För att skapa en modern och innovativ hemsida valdes att fokusera pĂ„ den mobila upplevelsen och att designa systemet för mobiltelefonen först.

En studie av hur matematiklÀrare pÄ gymnasiet upplever sin kunskapsnivÄ i Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK)

Den digitala utvecklingen bÄde i samhÀllet i stort och inom utbildning accelererar som aldrig förr. MÄnga ungdomar idag har tillgÄng till digitala verktyg sÄ som dator, mobiltelefon, surfplatta mm. Detta stÀller nya krav pÄ utbildning och dÀrmed ocksÄ nya krav pÄ lÀrarna. Ett urval av matematiklÀrare pÄ gymnasienivÄ fick i en webb-survey rangordna vilken kunskapsnivÄ de anser sig ha med avseende tre huvudomrÄdena som beskrivs av ramverket Technological Pedagogical Content Knowledge (TPACK): teknik, pedagogik, ÀmnesinnehÄll och kombinationer av dessa. Resultaten visar att lÀrarna anser sig ha en hög kunskapsnivÄ med avseende pÄ pedagogik och ÀmnesinnehÄll samt kombinationen av dessa men att kunskapsnivÄn ligger lÀgre nÀr det gÀller teknik och dÄ framförallt den rent tekniska biten (t.ex.

Interaktion med surfplatta och traditionella leksaker inom förskolan : En studie av likheter och skillnader ur ett socialt- och lÀrandeperspektiv

The main purpose of this study is to examine differences and similarities concerning teamwork and interactive skills among preschool children while they interact with an Ipad respective a number of selected traditional artifacts. The traditional artifacts chosen for this study are small Lego blocks, JovoToys (click and construct system) and large puzzles. The study takes its starting point on the basis of both a social- and a learning perspective when different groups of preschool children in the ages from three to five years interact in fellowship groups with respective artifact. Primarily the main focus is to examine differences and similarities that appear from without the social perspective.The overall objective is to identify what eventual differences and similarities can be found purposely on both what is happening in the social interaction between the preschool children themselves but also what is taking place in the interaction between the children and each artifact. This study will also via theoretical frameworks create an understanding why eventual differences and similarities exist.The results are based on both a literature review and a field study.

<- FöregÄende sida 11 NÀsta sida ->