Enligt Skollagen (SFS 2010:800) 8 kap. 2? ska f?rskolan fr?mja social gemenskap vilket kan uppn?s genom att skapa f?ruts?ttningar f?r alla barn att kommunicera. Det framg?r d?remot inte i styrdokumenten hur inkluderingsarbetet ska g? till.

Denna studie av den digitala marknaden för svensk dagspress är ett examensarbete utfört åt kvällstidningen Expressen. Undersökningen syftar till att utreda den strukturella marknadssituationen för svensk dagspress och dess förutsättningar rörande framtida närvaro i surfplattan. Via intervjuer med branschexperter söks tolkningar om läsartrender och behov i surfplattan, paketeringsstrategi och behovet av personifierade nyhetsflöden. Undersökningen och dess tolkningar understöds av en inledande litteraturstudie vilken behandlar den svenska dagstidningsmarknaden, dess digitala transformation och tekniska förutsättningar gällande surfplattan och rapporterade konsumenttrender.Studien visar bl.a. att den svenska dagstidningsmarknaden är utsatt för en hög intern konkurrens vilket ställer höga omställningskrav på bolagen i en digital era.

Det ha?r a?r en rapport da?r konstruktionen av en Utforskandemiljo? fo?r matematik och teknik beskrivs. Vi har utformat en Utforskandemiljo? med varierande material fo?r ett kollaborativt utforskande inom a?mnesomra?dena matematik och teknik, samt ett kompletterande multimodalt arbetsmaterial i form av korta filmer som ska ha en introducerande och inspirerande verkan. Va?rt sa?tt att ta?nka om kunskap och la?rande utga?r fra?n ett konstruktionistiskt perspektiv och barnen som i fo?rsta hand ska fa? ta del av utforskandemiljo?n a?r i a?ldern ett till tre a?r.

Studiens syfte var att bilda en fo?rsta?else fo?r hur gymnasieelever upplever och anva?nder internet under lektionstid via fo?ljande IKT-relaterade verktyg; Ba?rbar dator, stationa?r dator, mobiltelefon och surfplatta.Studiens underso?kningar har varit av sa?va?l kvalitativ som kvantitativ karakta?r. Direktobservationer i klassrumsmiljo?, intervjuer med gymnasieelever och en enka?tunderso?kningen bland gymnasieelever har i en triangula?r metoddesign inbringat data av beskrivande och fo?rklarande karakta?r.Resultatet har diskuterats gentemot teoretiska perspektiv som kategoriseras efter fo?ljande rubriker: Det sociokulturella perspektivet pa? la?rande, ungdomskultur pa? internet och mobil information & kommunikation och deras inverkan pa? tona?ringar. Centrala studier fo?r uppsatsen har varit Roger Sa?ljo?s La?rande & kulturella redskap, Alexandra Weilenmanns Doing Mobility, Simon Lindgrens (red.) Ungdomskulturer och Manfred Hofers Goal conflicts and self-regulation: A new look at pupils ? off-task behaviour in the classroom.Sammanfattningsvis kan fo?ljande slutsatser dras: Alla elever pa?verkas av internets na?rvaro i klassrummet och utarbetar da?refter strategier fo?r hur internet och IT-verktyg ska hanteras under lektionstid fo?r att na? akademiska samt icke-akademiska ma?l.

Syftet med denna studie är att undersöka lärplattans roll för pedagoger och barn i förskolan. Vi har utgått från följande frågeställningar: Hur ser pedagogerna på lärplattan och dess användning? Hur ser barnen på lärplattan och dess användning? Hur samspelar barnen kring lärplattan? Vår studie är gjord på två förskolor i Nordvästra Skåne där vi har intervjuat åtta pedagoger och 20 barn. Vi gjorde även barnobservationer. Teoretisk inspiration och analysverktyg har vi hämtat från Ljung-Djärf (2004) som forskat kring barns relation till datorer.

Detta arbete avser redogöra om och hur kommuner och kommunala bolag använder sig av mobila GIS-appar i det dagliga arbetet. Det ska även ge en allmän beskrivning av hur teknologin fungerar och hur marknaden ser ut.Som det är just nu ökar användningen av smarta mobiler, så kallade "smartphones", hos allmänheten och även företag har börjat köpa in smartphones till kontoren. Även försäljningen av surfplattor har ökat och förväntas öka ännu mer de närmaste åren. Detta medför att marknaden för applikationer har ökat avsevärt. När det gäller användandet av mobila GIS-appar inom kommuner och kommunala bolag verkar marknaden just nu vara ganska liten men intresset ökar.

Denna rapport innehåller de samlade erfarenheterna från ett produktutvecklingsprojekt i kursen TDDD77 vid Linköpings universitet. Projektets mål var att skapa en applikation för att visualisera mätdata från en specialutrustad bil på en surfplatta. Detta var önskvärt då det inte fanns något sätt att se om någon sensor slutade fungera mitt i ett test. Projektet delades upp i en förstudie följd av tre iterationer, där en färdig produkt presenterades på en teknisk mässa i slutet av iteration 3.Resultaten visar att Essence Kernel Alpha States kunde användas som en hälsokontroll för projektet, men då de kunde ses som rätt vaga och lämnade rum för tolkning passade det bäst som ett komplement till exempelvis milstolpar.Att använda Google Protocol Buffers sågs som ett viktigt tekniskt val tillsammans med uppdelningen av klienten i front- och back-end. Protobuf underlättade kommunikationen mellan server och klient som annars krävt ett nyskapat protokoll.Uppdelningen av front- och back-end underlättade inte bara resursfördelningen vid utveckling utan även vid felsökning då det i många fall blev lättare att se precis var felet uppkom.

Friytande bilpooler tillåter envägsresor med start och slut vid vilken parkeringsplatssom helst inom ett avgränsat driftområde, vanligen en stadskärna. Till skillnadfrån traditionella bilpooler, vari bilar alltid ska återlämnas där de hämtats, finns riskatt fordon blir olämpligt fördelade. Driftoptimering genom dynamisk prissättning utvecklades i detta arbete med målet att möjliggöra ett kostnadsffektivt sätt att säkerställa tillgänglighet av fordon, och därmed lönsamhet, i friytande bilpooler.Två modeller för dynamisk prissättning utvecklades, samt implementerades i en prototyp av en IT-lösning för friytande elbilspooler. Grunden till den första modellenutgjordes av en verifierad modell för kostnadsminimering av stationsbaserade bilpooler med envägsresor. Modellen är baserad på MILP och hämtades ur Alvina Keksavhandling Decision support tools for carsharing systems with exible return time and stations (2006).

Innevarande studie syftar till att med hj?lp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska teori unders?ka hur fyra f?rskoll?rare resonerar om hur de st?ttar alla barn under samlingen. Syftet med studien mynnade ut i fr?gest?llningar om hur f?rskoll?rare skapar en milj? som fr?mjar alla barns delaktighet under samlingen och vilka f?ruts?ttningar f?rskoll?rare anser att de beh?ver f?r att g?ra det. Den empiri som ligger till grund f?r studien best?r av intervjuer med f?rskoll?rare.

Friytande bilpooler tillåter envägsresor med start och slut vid vilken parkeringsplatssom helst inom ett avgränsat driftområde, vanligen en stadskärna. Till skillnadfrån traditionella bilpooler, vari bilar alltid ska återlämnas där de hämtats, finns riskatt fordon blir olämpligt fördelade. Driftoptimering genom dynamisk prissättning utvecklades i detta arbete med målet att möjliggöra ett kostnadsffektivt sätt att säkerställa tillgänglighet av fordon, och därmed lönsamhet, i friytande bilpooler.Två modeller för dynamisk prissättning utvecklades, samt implementerades i en prototyp av en IT-lösning för friytande elbilspooler. Grunden till den första modellenutgjordes av en verifierad modell för kostnadsminimering av stationsbaserade bilpooler med envägsresor. Modellen är baserad på MILP och hämtades ur Alvina Keksavhandling Decision support tools for carsharing systems with exible return time and stations (2006).

Titel: ?Man vill inte ha det här klicketi-klicketi-klick!? En studie om hur unga iPad-användare tänker kring nyheter på iPad.Författare: Helena AnderssonUppdragsgivare: DagspresskollegietKurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap vid institutionen för journalistik, medier och kommunikation, Göteborgs universitet.Termin: Vårterminen 2012Handledare: Patrik WikströmSidantal: 53 sidor, inklusive bilagor och referenser.Antal ord: 19 817, inklusive bilagor och referenser.Syfte: Att undersöka hur unga iPad-användare beskriver sin nyhetsanvändning på iPad samt hur de tänker kring att betala för nyheter på plattformen.Metod och material: Kvalitativ undersökning i form av sju samtalsintervjuer med iPad-användare.Huvudresultat: Nyhetsanvändningen är framförallt relaterad till webbläsaren, och att betala för en nyhetsapplikation känns inte aktuellt. Respondenterna uppfattar liten eller ingen skillnad i innehållet på nyhetssajter eller i nyhetsapplikationer. Alla respondenter beskriver att deras nuvarande nyhetsinhämtning på plattformen är text- och bildbaserad, i mindre utsträckning beskrivs en användning genom videoklipp och ingen beskriver en ljudbaserad nyhetsinhämtning. De som hade testat en nyhetsapplikation tyckte att detta var mer komplicerat än att ta del av nyheter direkt genomwebbläsaren.

Syftet med vår studie var att undersöka hur pedagogerna på en förskola använder surfplattan som ett didaktiskt verktyg. Våra förhoppningar är att andra pedagoger ska intressera sig för den digitala utveckling som pågår inom läraryrket och utveckla sin digitala kompetens. I teoridelen beskriver vi hur IKT (informations - och kommunikationsteknik) har vuxit fram i förskola och skola samt att somliga forskare ser IKT som något skadligt för sociala kontakter medan andra menar att det stärker samarbete och kommunikation mellan barn. Vi hänvisar till Parnell och Bartlett (2012) som beskriver att med hjälp av surfplattan kan lärandet göras mer synligt i förskolan. Vi har utfört vår studie på en förskola, där vi använt oss av intervju som metod.

F?rskoleklassen har tidigare setts som en bro mellan f?rskola och skola och som en ?verg?ng f?r barn in i skolv?rlden. Sedan drygt fem ?r tillbaka ?r f?rskoleklassen obligatorisk f?r alla barn och ?ven f?rskoleklassens l?roplan har ?ndrats fr?n att tillh?ra f?rskolan till att nu vara en del av grundskolan. Det h?r har ocks? medf?rt mer krav f?r b?de elever och pedagoger vilket mynnat ut i b?de positiva och negativa konsekvenser. Den h?r studien har som syfte att bidra med kunskap om hur l?rare i f?rskoleklass ser p? sitt uppdrag och vilka specialpedagogiska anpassningar de g?r i sin undervisning f?r barn som har koncentrationssv?righeter.

Barnkonventionen fastst?ller barns r?tt till social trygghet (UNICEF Sverige, 2018). Mot bakgrund av denna r?ttighet har ett behov identifierats av kunskap kring hur f?rskoll?rare kan st?tta barns sociala relationer och f?rhindra socialt utanf?rskap i barngruppen. Syftet med studien ?r att unders?ka det f?rskolepedagogiska forskningsf?ltet f?r att synligg?ra hur f?rskoll?rare kan hantera och st?tta barns sociala relationer i f?rh?llande till hur barn konstruerar makt i sina kamratkulturer.

Idag har teknologin för mobila plattformar utvecklas i en rusande fart. Detta har letttill att även användningen av smartphone och surfplattor expanderats. Detta har i sintur lett till att allt fler användare interagerar med smartphone och surfplattor för attförenkla sin vardag. Designen av de mobila användargränssnitten har emellertid inteutvecklats i samma fart som själva tillverkningen av dessa mobila enheter. Det har letttill ett behov av att anpassa sin design i mobila enheter utifrån ett användarvänligtperspektiv.