Sökresultat:
2072 Uppsatser om Styrning pć distans - Sida 31 av 139
Kulturella skillnader i styrning med budget : En fallstudie pÄ dresser Wayne AB och Nibe AB
Vi har identifierat ett antal lokheter och skillnader i sÀttet att styra med budget, utifrÄn dessa drog vi ett antal paralleller till kulturteorin. Generellt kan vi sÀga att vi hittade ett flertal faktorer som stödjer den kulturteori som sÀger att den nationella kulturen pÄverkar ekonomistyrningen i organisationer..
Balanced Scorecard - ett styrsystem Àven för ideella festivalarrangörer?
Syfte: Att undersöka hur ideella festivalarrangörer leder och styr sin verksamhet och utifrÄn detta rekommendera ett modifierat Balanced Scorecard som bidrar till att förbÀttra konkretisering och operationalisering av övergripande visioner. Metod:Genom kvalitativ undersökning har primÀrdata samlats in frÀmst via telefonintervjuer. Metoden Àr baserad pÄ en abduktiv ansats med ett konstruktionistiskt synsÀtt.Teoretiska perspektiv:Eftersom arbetskraften i en ideell organisation inte fÄr ekonomisk ersÀttning eller mycket lÄg sÄdan, Àr styrning och motivation utifrÄn visioner viktig. Ett modifierat Balanced Scorecard Àr ett styrsystem som utgÄr frÄn visionen som kompassnÄl och huvudinriktning. Detta möjliggör val av de mer mjuka fokusomrÄdena prestation, relationer, aktiviteter och framtid, som utgÄngspunkt för arbetet med att uppnÄ visionen.Empiri: Intervjuobjekten Àr ledningspersoner i svenska festivalorganisationer vars verksamhet Àr av ideell art.
Finansialisering och Human Resource Management : En HR-verksamhet i förÀndring
Syftet med detta arbete Àr att studera finansialiseringens spridning och kopplingen mellan processer och strukturer inom finansialiserings-teori och Human Resource Management (HRM). Detta genom att studera en organisation och dess HR-praktik i jÀmförelse med ovan nÀmnda teorier. De tvÄ teoretiska perspektiven anvÀnds för att illustrera vilka konsekvenser som kan tydliggöras för arbetstagare och organisation. I studien undersöks en HR-verksamhet pÄ den svenska arbetsmarknaden dÀr det empiriska materialet bestÄr av kvalitativa intervjuer med representanter frÄn organisationens HR-funktioner. Studien har ett abduktivt förhÄllningssÀtt dÀr underlaget bygger pÄ en teoretisk förförstÄelse samtidigt som en lÀgre grad av standardisering i intervjuerna anvÀnds för att lÄta det studerade fÀltet styra den empiriska bilden.
Kommunikationens betydelse ur ett institutionellt perspektiv vid förankringen av FISK
Denna uppsats har behandlat hur en förordning, i det hÀr fallet Förordningen om intern styrning och kontroll (FISK) kan förankras i en organisation genom kommunikation mellan ledning och personal. Som fallstudie valdes en myndighet som hade kommit lÄngt med implementeringen av FISK jÀmfört med andra berörda myndigheter. För att fÄ en tydligare bild av hur kommunikationen skett inom myndigheten har studien tillÀmpat ett institutionellt perspektiv som gjort det möjligt att visa hur kommunikationen skett genom regulativa, normativa och kognitiva pelare som myndighetens institutioner Àr uppbyggda av. Studiens teoretiska referensram har dÀrför byggts upp först för att behandla det institutionella perspektivet och fortsÀtter dÀrefter med att behandla teorier om kommunikation. För att kunna visa hur kommunikationen sker genom de tre pelarna har intervjuer genomförts med riskhanteringssamordnare och avdelningssamordnare dÀr frÄgor som kan hÀrledas till de tre pelarna har stÀllts.
NÀrvaro pÄ distans : medietekniska innovationer i sjukvÄrdsscenarier
Forskning och nya innovationer inom omrÄdet medieteknik skapar nya möjligheter inom den svenska sjukvÄrden. I denna rapport undersöks fem telemedicinska scenarier frÄn Karolinska Universitetssjukhuset i Stockholm och tre systemkoncept frÄn forskningsgruppen Mediating Presence. Systemkoncepten Àr: Hydra, Det Medierade Ritbordet och Video Orchestration. Syftet Àr att utforska potentialen hos dessa systemkoncept i de undersökta sjukvÄrdsscenarierna. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer har information samlats om scenarier och systemkoncept. Med detta som grund har ett framework tagits fram för att utvÀrdera vilken potential dessa tre systemkoncept har i de undersökta sjukvÄrdsscenarierna.
V?LF?RDSTEKNIK I PRAKTIKEN: En studie om hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till digitala hj?lpmedel.
V?lf?rdsteknik ?r enligt medlemsorganisationen Sveriges kommuner och regioner
(SKR) l?sningen f?r att uppr?tth?lla befintlig v?lf?rd d? vi i framtiden kommer ha f?rre
arbetsf?ra personer och fler personer i behov av v?rd och omsorg. Syftet med studien ?r
att unders?ka hur omsorgspersonal i daglig verksamhet f?rh?ller sig till befintlig
v?lf?rdsteknik i sitt dagliga arbete. Enligt SKR kr?vs det samverkan, styrning,
kompetens och f?r?ndrat arbetss?tt f?r en lyckad implementering och
omsorgspersonalens nuvarande f?rh?llningss?tt blir d?rf?r relevant inf?r framtiden.
F?r att besvara forskningsfr?gan har jag genomf?rt ett etnografiskt f?ltarbete p? ett par
dagliga verksamheter inom G?teborgs stad.
GatubyrÄkrater i skolan : - En gymnasieskolas implementeringsprocess
Skolverket skapar förordningar dÀr bland annat kursens innehÄll och betygskriterier beskrivs. Skolan Àr nödgad att följa dessa förordningar men Àven att skapa lokala kursplaner. Skolverket Àndrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och dÀrmed mÄste skolan Àndra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte Àr dÀrför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gÄ till pÄ en gymnasieskola i Kalmar lÀn. Studien undersöker ocksÄ vilka övervÀgande lÀrarna tagit, vilka dilemman som uppstÄr, hur dessa yttrar sig samt om lÀrarna anser att den nya kursplanen Àr en förbÀttring jÀmfört med den tidigare.
Ekonomistyrning i smÄföretag - en frÄga om kÀnsla?
Syftet med uppsatsen Àr att studera ekonomistyrning i smÄföretag, dÀr företagsledaren och Àgaren Àr samma person och hur företagsledaren styr företaget med hjÀlp av ekonomistyrningen. Vi Àr ocksÄ intresserade av att undersöka vilken roll den externa konsulten har för det mindre företagets ekonomistyrning. Vi har dÀrför medvetet valt att studera företag som Àr olika i det avseendet att de sköter ekonomin inom företaget i olika omfattning. För att försÀkra oss om att företaget har nÄgon form av utvecklade rutiner för ekonomistyrning har vi undersökt etablerade företag. Uppsatsen bygger pÄ en fallstudie av fyra företag samt tvÄ redovisningsbyrÄer.
Styrning, mÄl och motivation. En studie inom RÀddningstjÀnsten Storgöteborg
Bakgrund och problemdiskussion: PÄ senare tid har styrmetoder med inriktning pÄ mÄl blivit allt vanligare inom den offentliga sektorn. MÄlstyrning Àr en metod som övergripande innebÀr att mÄl formuleras pÄ kommunal nivÄ för att brytas ner till lokala handlingsplaner. Som ett led i att medarbetarna har vetskap om mÄlen med sitt arbete kan motivation skapas. Denna studie kommer att beröra RÀddningstjÀnsten Storgöteborg och deras styrning med mÄl samt motivation hos brandmÀnnen utifrÄn problemformuleringen:?Hur styr RSG sin organisation med mÄl, hur uppfattas den styrningen inom organisationen och pÄverkar vetskapen om mÄl motivationen hos brandmÀnnen??Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva hur RÀddningstjÀnsten Storgöteborg styr sin organisation med mÄl och hur den styrningen uppfattas inom organisationen.
Benchmarking i praktiken -finns det en koppling till ekonomistyrpaketen?
Bakgrund ochfrÄgestÀllningBegreppet benchmarking förekommer ofta ute i företag ochorganisationer och mÄnga sÀger sig anvÀnda verktyget. Forskning pÄomrÄdet har visat att benchmarking kan appliceras pÄ flera olikaprocesser och produkter inom alla typer av industrier. PÄ senare tid haren rad forskare betonat att ett flertal ekonomistyrverktyg samverkar vidstyrning av en verksamhet och att dessa verktyg utgör komponenterna ivad som bör ses som ett ekonomistyrpaket. I studien formulerades tvÄfrÄgestÀllningar: Hur ser anvÀndningen av benchmarking ut i praktikenjÀmfört med teori? Hur fungerar benchmarking som styrverktyg iekonomistyrpaketen?Syfte Syftet med uppsatsen Àr att skapa en bild av hur tre utvalda svenskaföretag anvÀnder benchmarking i sin verksamhet samt att jÀmföra dennabenchmarkingprocess med teori pÄ omrÄdet.
Erfarenhet leder till medvetenhet: Identifiering av företagsledare med erfarenhet av opportunistiskt beteende
Opportunism och opportunistiska beteenden framstÀlls som negativa beteenden som Àr svÄra att identifiera. Det leder till risk och osÀkerhet i relationer samt transaktioner. OsÀkra förutsÀttningar skapar misstro och tar sig uttryck i transaktionskostnader för att styra opportunism. Personliga relationer och förtroenden uppfattas som alternativa metoder för att styra opportunism och opportunistiska beteenden. För att styra personliga relationer med avsikt att hantera opportunism Àr medvetenhet och erfarenhet centrala begrepp.
RÀtt person pÄ rÀtt plats! : Styrning för att behÄlla kompetent personal i organisationen, en jÀmförelse mellan offentlig och privat sektor
Bakgrund: TjĂ€nstesektorn i Sverige vĂ€xer och marknaden blir allt mer kunskapsintensiv. I och med detta blir de anstĂ€llda en allt viktigare resurs för organisationer. DĂ€rmed stĂ„r dagens privata organisationer inför utmaningen att rekrytera och behĂ„lla kompetent personal i organisationen. Ăven den offentliga sektorn blir alltmer kunskapsintensiv och sĂ„ledes föddes vĂ„rt intresse för att göra en jĂ€mförelse mellan offentlig och privat sektor vad gĂ€ller styrningför att behĂ„lla sina anstĂ€llda. Studien utgĂ„r ifrĂ„n fem styrningsverktyg som Ă€r centrala för att behĂ„lla anstĂ€llda i organisationen.
Balanserat styrkort : Kommunikation frÄn strategisk till operativ nivÄ i offentliga verksamheter
Titel: Balanserat styrkort; kommunikation frÄn strategisk till operativ nivÄ i offentliga verksamheterNivÄ: C uppsats i Àmnet företagsekonomiFörfattare: Chanette Lindkvist Patricio och Caroline LarssonHandledare: Stig Sörling och Tomas KÀllquistDatum: 2014 ? MajSyfte: Syftet med studien Àr att analyser och skapa en förstÄelse för hur balanserat styrkort kommuniceras frÄn strategisk till operativ nivÄ i offentliga verksamheter.Metod: Denna studie har tillÀmpat en hermeneutisk vetenskapstradition med en kvalitativ ansats. I teorin har vi anvÀnt vetenskapliga artiklar och litteratur som stöd. I studien har vi anvÀnt en fallstudie med kvalitativa intervjuer för att samla in data. Intervjuerna har sedan tolkats och presenterats i studien med hjÀlp av ord och citat som har plockats ut frÄn intervjuerna.
Styrning och venture capital : En studie om styrningen förÀndras av venture capital i svenska företag
Syftet med studien var att studera lÀrares agerande gentemot elever under idrott- och hÀlsalektioner samt Àven ur ett könsperspektiv. FrÄgestÀllningen var hur lÀrare bemöter elever i form av positiv och negativ förstÀrkning och om skillnaden mellan pojkar och flickor. Som metod valdes observation dÄ denna metod kÀndes som den mest relevanta för att fÄ sÄ riktiga svar pÄ frÄgestÀllningen som möjligt. Observationerna genomfördes pÄ totalt 5 lektioner som vardera var 45 min lÄnga. Inför observationerna hade ett observationsschema i form av ett avprickningssystem utarbetats.
VÀrldens bÀsta jobb - utvÀrdering av en Àldreomsorgsmodell
Med tanke pÄ den vÀxande andelen Àldre i vÄrt samhÀlle, Àr Àldreomsorgens
verksamhet utan tvivel ett omrÄde som inom en snar framtid kommer att krÀva
alltmer utav samhÀllsresurserna ? resurser som inte kommer att vara sÄ lÀtta att
skjuta till. För att pÄ bÀsta sÀtt fördela de resurser som finns och inte minst för att
ge vÄra Àldre en god omvÄrdnad med vÀlförtjÀnt guldkant pÄ livets höst, kommer
det att krÀvas nya organisationslösningar pÄ mÄnga av de vÄrdboenden som tar
emot de Àldre. Vi har fÄtt möjligheten att utvÀrdera en ny organisationsmodell för
ansvarsfördelning och styrning i en Àldreomsorgsverksamhet, som sÀtter fokus pÄ
hur personalen arbetar och samverkar, samt hur ledarskapet bör anvÀndas.
Modellens grundkriterier Àr information, tillvaratagande av personalens kunskap
och kompetens samt tydlighet och trygghet. Studien syftar till att undersöka och
utvÀrdera den nya organisationsmodellen för styrning och ansvarsfördelning pÄ en
Àldreomsorgsverksamhet, för att bl a urskilja framgÄngsfaktorer och
utvecklingsmöjligheter.