Abstrakt Titel: Kommunikationens roll vid implementering av Balanserat Styrkort -En studie om förbättrad kommunikation vid implementeringen Författare: Cecilia Dorbell, Emelie Carlsson och Lotta Norrena Handledare: Katrin Franander Institution: Institutionen för Industriell ekonomi, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i Företagsekonomi, 15 högskolepoäng Syfte: Den här studien syftar till att förbättra samt ge en större förståelse för kommunikationen vid implementeringen av balanserade Styrkort. Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie och undersökningen baseras på intervjuer gjorda bland fyra kommunala bolag i Sverige. Slutsatser: Studien leder fram till att ett samband identifieras mellan kommunikation, motivation och måluppfyllelse, samt mellan kommunikation, kultur och lärande. Detta samband kan användas för att förstå och förbättra kommunikationen vid implementering av balanserat Styrkort. .

Sammanfattning Syftet med denna uppsats är att utreda förutsättningarna för arbete med balanserat styrkort på individnivån och dess koppling till belöningar i en offentlig organisation. För att lämna svar på utredningens syfte har vi använt en kvalitativ/deduktiv ansats. Alla av oss genomförda intervjuer var icke-strukturerade. De teoretiska referenserna kommer från våra akademiska studier, studier i litteraturen om balanserat styrkort och belöningssystem, vetenskapliga artiklar samt tidigare forskning. Vidare för att ytterligare breda ut den teoretiska referensramen har vi genomfört intervjuer med tre forskare med stor erfarenhet och kunskap inom området balanserat Styrkort.

BakgrundEfter den kritik som uppstod mot traditionella ekonomisystem tog Kaplan och Norton fram grundmodellen för balanserade styrkort, som genom ett orsak-verkan-samband sammanställer kritiska framgångsfaktorer i både finansiella och icke-finansiella mått. När balanserade styrkort kom, 1992, fick den ett stort genomslag då den på ett förståeligt och tydligt sätt strukturerar upp verksamheten och tydliggör vision och strategi. Dess uppmärksamhet var så stor att vissa valde att kalla det för en modefluga. Efter några framgångsrika år började trenden dala vilket kan ha berott på att företagen inte la ner nog mycket kraft vid implementeringen. Denna förändring i användandet av styrkort väckte vårt intresse för att finna utvärderingar om hur modellen fungerar.

Uppsatsen avhandlar en kombination mellan situationsteorin och utformningsprocessen av ett balanserat Styrkort. Grundidén med situationsteorin är att valen som görs är drivna av ett rationellt handlande som ett svar på den situation som råder. Syftet med denna uppsats är att undersöka om omgivning, storlek, struktur och strategi kan vara viktiga påverkansfaktorer vid utformningsprocessen av ett balanserat styrkort och i så fall på vilket sätt. För att besvara detta har vi använt oss av relevant teori inom området för balanserad styrning samt situationsteori kopplat till situationsfaktorerna. Fallstudier har genomförts på Luleå kommun och SSAB Tunnplåt där respondenterna har varit personer som haft en god inblick i processen.

Allt fler företag inser hur viktiga medarbetarna är för att företaget ska nå framgång. Motivation och engagemang hos medarbetarna är viktiga egenskaper för en ökad effektivitet och målöverensstämmelse. Det är ledningens uppgift att skapa förutsättningar för detta och till deras hjälp finns ett flertal styrverktyg. I denna uppsats har vi fördjupat förståelsen för hur LKAB använder Balanserat styrkort och belöningssystem samt vilken påverkan detta kan ha på medarbetarnas motivation. I studien har vi kommit fram till att det speciellt i belöningssystemet kan vara svårt för medarbetarna att se orsak-verkan samband mellan prestation och belöning.

Det traditionella sättet att mäta resultat på är inte längre tillräckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet är ett exempel på en möjlig lösning på problemet. Försäkringskassan är ett exempel på en verksamhet där det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillämpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie ämnat att ge läsaren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan användas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts på Försäkringskassan med hjälp av fyra intervjuer. Utgångspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in både från primär och sekundärdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet är diskussion viktig för att förståelse ska skapas.

Det traditionella sättet att mäta resultat på är inte längre tillräckligt för olika verksamheter och det balanserade styrkortet är ett exempel på en möjlig lösning på problemet. Försäkringskassan är ett exempel på en verksamhet där det balanserade styrkortet fungerar bra. Är balanserat styrkort en tillämpningsbar metod för organisationer utan vinstsyfte? Denna studie ämnat att ge läsaren en beskrivning av hur balanserat styrkort kan användas i organisationen utan vinstsyfte.  En fallstudie har genomförts på Försäkringskassan med hjälp av fyra intervjuer. Utgångspunkten har legat i en deduktiv och kvalitativ undersökningsmetod. Information till uppsatsen har samlats in både från primär och sekundärdata.Under implementeringsprocessen av det balanserade styrkortet är diskussion viktig för att förståelse ska skapas.

Den offentliga svenska hälso- och sjukvården som är styrt av landstinget har under historiens gång stött på ett antal finansiella problem, vilket har bidragit till behovet av nya styrmedel. Bland annat har balanserat styrkort som styrmedel uppmärksammats alltmer då den är ett styrmedel som tar fasta på finansiella såväl som icke-finansiella perspektiv. Det primära syftet med denna studie är att utforska hur balanserat styrkort anpassas inom offentliga hälso- och sjukvårdsorganisationer. Metoden i denna studie är en kvalitativ fallstudieundersökning på ett offentligt svenskt sjukhus. Den huvudsakliga teorin som presenteras är: processen kring balanserat styrkort samtanpassningen av styrkortet inom hälso- och sjukvården utifrån tre valdaaspekter.

Den ökade takten av förändringar i organisationens omgivning har lett fram till att beslutsfattare söker efter alternativa styrmedel som är mer anpassningsbara till den specifika verksamheten. I och med det här så är det realistiskt att tänka sig att beslutsfattare kommer att ställas inför val mellan olika styrmedel. Trots detta så har beslutsfattare enligt tidigare forskning en tendens att vara ovilliga till förändringar. Den här studien har undersökt vilken betydelse kognitiv dissonans har för beslutsfattare i samband med val mellan budget och balanserade styrkort som styrmedel, samt om det finns några skillnader mellan hur svårt det är att byta ut budget mot balanserat styrkort och vice versa. Problemformuleringen testades med hjälp av två hypoteser i form av ett experiment som utfördes av en grupp studenter på civilekonomprogrammet, som kan liknas med morgondagens beslutsfattare, där de fick göra ett val mellan budget och balanserat Styrkort.

Syftet är att beskriva hur man i ett företag arbetar med både budget och balanserat styrkort samt att analysera detta arbetssätt och ge förslag till förbättring och samordning av de båda styrverktygen. En kvalitativ ansats, i form av en fallstudie, ligger till grund för studien och data har insamlats såväl genom intervjuer som genom litteraturstudier. Teorier med anknytning till uppsatsens huvudområden budget och balanserat styrkort har använts. Därutöver har även teorier som berör samordningen mellan de två styrverktygen tillämpats. Den empiriska studien utgörs av det material som framkommit vid intervjuer med respondenter från fallföretaget.

Sammanfattning Titel: Balanserat styrkort ? vad skulle det kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag? Nivå: Kandidatuppsats Författare: Johan Björk                    Tommy Granath Handledare: Stig Sörling och Tomas Källquist Datum: 2014 - Maj  Problem: Tidigare forskning tyder på att verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag kan behöva kompletteras och att ett balanserat styrkort skulle kunna vara ett lämpligt verktyg för detta. Trots det används inte ett balanserat styrkort i någon större utsträckning i små och medelstora företag vilket medfört att flertalet forskare efterlyst mer forskning kring hur ett balanserat styrkort skulle kunna påverka verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag. Syfte: Syftet med studien är att belysa vad ett balanserat styrkort skulle kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag. Metod: Studien har genomförts med en hermeneutisk forskningsansats. En kvalitativ ansats har använts där data samlats in genom fjorton semistrukturerade intervjuer med respondenter som representerar olika företag. Dessa har sedan analyserats inom ramen för tre stycken teoretiskt framarbetade teman. Bidrag: Studien belyser att ett balanserat styrkort skulle kunna tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag följande aspekter: helhetsbild ur fyra perspektiv, kontroll över viktiga faktorer, som verktyg för strategi implementering, komplettera budgetarbetet samt ge underlag för välgrundade beslut. Förslag till fortsatt forskning: Vi har genom vår studie tagit fram två förslag på vidare studier:-       Det vore intressant med en studie som studerar vilka specifika karaktärsdrag ledare i små och medelstora företag anser att de karakteriseras av för att med den utgångspunkten resonera kring vad ett balanserat styrkort kan tillföra verksamhetsstyrningen i små och medelstora företag.-       Nästa studie som vore intressant är en studie som fokuserar på hur generation tre av ett balanserat styrkort skulle kunna anpassas för att stämma överens med de för små och medelstora företag specifika karaktärsdragen. Nyckelord: SMEs, balanserat styrkort, verksamhetsstyrning, prestationsmätning.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin.Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Det råder en allmän uppfattning om att när ett förändringsarbete ska genomföras i en organisation, har människorna i den ett inbyggt motstånd mot förändringar och därmed upplever dessa som hinder. Men förändringsmotstånd kan även innebära möjligheter. Luleå kommun har valt att införa ett nytt tankesätt där även de mjuka värdenas betydelse beaktas i beslutsfattandet, genom att implementera balanserade Styrkort. Syftet med denna uppsats har varit att belysa implementeringsprocessens betydelse vid införande av balanserade styrkort i kommunal verksamhet samt det eventuella förändringsmotstånd som då kan uppstå. För att uppnå syftet valde vi att genomföra en fallstudie med tre implementeringsansvariga aktörer.

Denna uppsats handlar om att utveckla ett balanserat styrkort till Individ och familjeomsorgen på Rosengård i Malmö. Individ och familjeomsorgen är en del av Socialförvaltningen. Det balanserade styrkortet är från början utvecklat för den privata sektorn, men har på senare tid börjat användas i den offentliga sektorn. Vi har använt oss av den institutionella teorin och den strategiska teorin. Syftet med uppsatsen är att se om ett balanserat styrkort kan fungera som ett kompletterande styrverktyg till budgeten och på detta sätt bidra till en mer effektiv verksamhet. Som metod har vi använt oss av en kvalitativ fallstudie.

Olika former av prestationsmått har sedan en tid tillbaka provats i kommuner. En av de modeller som kommuner har hämtat från privata företag är balanserat Styrkort. Ett problem är huruvida en modell som är framtagen för privata företag direkt kan tillämpas inom kommuner trots de skillnader som finns mellan dessa verksamheter. Syftet med denna uppsats är att, ur ett ledningsperspektiv, öka förståelsen för hur en kommun kan utforma och använda sig av balanserat Styrkort. Delsyftet är att identifiera vilka fördelar och nackdelar som kan uppstå vid användning av balanserat styrkort i en kommun.