Balanced Scorecard har utifrån vår synvinkel två olika användningssätt. Styrkortet kan oavsett användningssätt uppfylla ekonomistyrningens första två uppgifter. Däremot ser vi brister hos styrkortet som gör att det inte kan ses som problemlösande enligt vår definition. För att denna tredje uppgift skall kunna uppfyllas måste företagets ekonomistyrning ses som en helhet där Balanced Scorecard tillsammans med andra Styrinstrument bildar ett styrpaket. Härigenom kan svagheter hos vissa instrument vägas upp av styrkor hos andra..

Syftet med vår studie är att undersöka de problem som kan uppstå vid en överföring av ett Styrinstrument, innehållande Key Performance Indicators, från en organisation till en annan i samband med förvärv. Uppsatsen utgår från en fallstudie av ett företag i kemibranschen. I vår fallstudie använder vi ett abduktivt angreppssätt och en kvalitativ metod. I den teoretiska referensramen utgår vi ifrån teorierna om The Balanced Scorecard och Key Performance Indicators. Empiriinsamlingen har skett med semistrukturerade intervjuer..

Syfte: Att beskriva och analysera Landskrona kommuns förvaltningars utformning och användning av verksamhetsmått som Styrinstrument. Metod: Det empiriska materialet är huvudsakligen hämtat från olika kommunala dokument, så som budgetskrivelser, årsredovisningar och interna måldokument. Som komplement till de skriftliga dokumenten har intervjuer med ansvariga tjänstemän genomförts. Studien är avgränsad till att omfatta tre av Landskrona kommuns förvaltningar, de tre största. Forskningsansatsen är abduktiv med en kvalitativ metod.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva, analysera samt diskutera möjligheter till förbättringar av ekonomistyrningen i kommunal- respektive fristående förskola inriktade mot barn med särskilda behov.Metod:Studien har genomförts med en fallstudie där datainsamlingen skett genom semistrukturerade intervjuer. Som forskningsmetod har vi använt oss av en iterativ process. Teoretiska perspektiv: Det teoretiska perspektiv som används i studien behandlar ekonomiska Styrinstrument för fristående och kommunal verksamhet. Främst har teorier kring budget, balanserat styrkort och ansvarsenheter behandlats. Empiri:Den empiri som samlats in från studieobjekten, Uroxen ochHabiliteket, har varit information från ledningen rörande de ekonomiska Styrinstrument som används i förskolan.

Hållbar utveckling har kommit att bli allt mer viktigt på grund av att världen nu förändras i snabb takt. Det är av stor vikt att företag tar ansvar och tänker långsiktigt. I de befintliga ekonomiska modellerna är det svårt att beräkna kostnader för miljöförstöring och sociala följder. Numera har det blivit vanligare att företag arbetar med hållbarhet och detta kräver att de integrerar hållbarhet i sin ekonomistyrning. Syftet med denna studie är att studera om och i så fall hur ett företag använder sig av ekonomistyrning för att styra mot hållbarhet.

Denna uppsats handlar om mål- och resultatstyrning som Styrinstrument för staten. Mål- och resultatstyrning av statliga myndigheter sker genom regleringsbrev där politikerna ställer de övergripande målen för myndighetens verksamhet. Det är viktigt för myndigheten och det berörda departementet att hitta ett styrsystem som fungerar på bästa sätt. Det gäller här frågan om en effektiv ekonomistyrning. I vid mening är det en fråga om medborgarnas förtroende för den offentliga sektorns styrning, som skall garantera att skattemedel används på effektivaste sätt.

Genom kvantitativ såväl som kvalitativ metodteori utvärdera om ett belöningssystem fungerar som ett Styrinstrument..

Genom kvantitativ såväl som kvalitativ metodteori utvärdera om ett belöningssystem fungerar som ett Styrinstrument..

Syfte:Att öka förståelsen för sambandet mellan de motiv som en kommun har för att äga ett aktiebolag och utformningen av den styrning som ägaren utför. Metod:Utgångspunkten för uppsatsen är deduktiv. Utifrån befintlig teori och existerande modeller skapas en referensram. Denna används sedan för att med kvalitativ metod undersöka det valda fallföretaget genom intervjuer och dokumentstudier. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen bygger på principal- agentmodellen och normativa föreskrifter från Kommunförbundet och Finansdepartementet.

Relationen mellan konstutövarna och Malmö stad är allt annat än enkel. Det är delade uppfattningar om hur verkligheten ser ut. Det har under en tid förts diskussioner om hur man fattar beslut och rättfärdigar dem i Malmö stad, speciellt beslutet att lägga ner konstinstitutionen Rooseum. Där föddes idén om att skriva en uppsats om vad Styrinstrumenten verkligen säger och se hur de arbetar efter dem i Malmös kulturpolitik. Syftet med uppsatsen är att belysa och problematisera styrningsfrågor gällande kultur som politikområde samt att försöka bringa klarhet i vad det finns för mål och bestämmelser och att föra fram problematiken som finns i förhållandet mellan Malmö stad och konstutövarna. Det här är en uppsats om politisk styrning som tittar på hur Styrinstrumenten och efterlevs samt de olika parternas uppfattningar om ämnet.

Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera ett företag som arbetar med årlig budget som styrinsturment. Genom detta vill vi skapa en större förståelse för styrningen och samtidigt finna de problem som finns och om möjligt hitta lösningar till dessa eller åtminstone komma med förslag till sådana..

Det faktum att juridiken och lagarna används som ett politiskt och ekonomiskt Styrinstrument är inget ovanligt. Detta gäller likaså för arbetsskadeförsäkringen som, sedan dess ikraftträdande år 1977, fått genomgå flertalet reformeringar beroende på sittande regerings politik och statsbudget. För att tydliggöra detta sker en redogörelse av vad som ledde fram till att de olika förändringarna av försäkringen ansågs vara nödvändiga samt effekten av dem. Mot bakgrund av försäkringens historiska utveckling görs även ett försök att blicka framåt och reflektera över hur framtidens utformning av arbetsskadeförsäkringen kan komma att se ut..

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt Styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom områden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten är också resursfördelning. I kommuner får prioritering och fördelning av resurser ske med hjälp av budgetering. Budgetprocessens innehåll och tidsplan är av stor vikt för hur väl planerings- och budgetarbetet lyckas. Processen involverar ett flertal personer och är oftast väldigt tidskrävande.

Budgeten har i Sveriges kommuner en ledande roll som ekonomiskt Styrinstrument. Budgeten uppfyller en rad olika syften inom områden som planering, kommunikation och kontroll. Ett mycket viktigt syfte med den kommunala budgeten är också resursfördelning. I kommuner får prioritering och fördelning av resurser ske med hjälp av budgetering. Budgetprocessens innehåll och tidsplan är av stor vikt för hur väl planerings- och budgetarbetet lyckas.

Under de senaste åren har det balanserade styrkortet fått stort intresse i svenska kommuner som ett styrverktyg för att effektivisera och öka prestationsförmågan. Då politiker har det övergripande ansvaret över medborgarna i kommunen är det viktigt att de behärskar styrverktyget. Syftet med denna uppsats är att ur ett politiker- och tjänstemannaperspektiv identifiera hur det balanserade styrkortet fungerar för kommunala politiker som styrverktyg och beslutsunderlag. Vår studie grundar sig på en fallstudie av tre svenska kommuner. I studien framkom det att politikerna genom användandet av det balanserade styrkortet erhåller ett bra verktyg för att styra och fatta beslut.