Mål- och resultatstyrning som styrinstrument
Hur fungerar styrning av myndigheter genom regleringsbrev?
Denna uppsats handlar om mål- och resultatstyrning som styrinstrument för staten. Mål- och resultatstyrning av statliga myndigheter sker genom regleringsbrev där politikerna ställer de övergripande målen för myndighetens verksamhet. Det är viktigt för myndigheten och det berörda departementet att hitta ett styrsystem som fungerar på bästa sätt. Det gäller här frågan om en effektiv ekonomistyrning. I vid mening är det en fråga om medborgarnas förtroende för den offentliga sektorns styrning, som skall garantera att skattemedel används på effektivaste sätt. Studien beskriver mål- och resultatstyrning av myndigheter genom regleringsbrev som styrinstrument för staten. Syftet med uppsatsen är att belysa hur styrning av myndigheter genom regleringsbrev fungerar. För att uppfylla detta syfte baseras min undersökning på omfattande litteraturstudier om mål- och resultatstyrning i staten och intervjuer med tre respondenter på tre myndigheter. Intervjuerna baserades på flera teman för samtalen. Jag har också tagit upp agentteorin om förhållandet mellan staten som uppdragsgivare och myndigheter som uppdragstagare samt olika aspekter av mål- och resultatstyrning som styrinstrument. Undersökningen visar att mål- och resultatstyrning genom regleringsbrev fungerar bra, däremot är det inte okomplicerat. Problemet som framträder i denna process kan förklaras med problemet med informationsasymmetri och problemet att precisera uppdraget för myndigheterna i ett principal-agent förhållande. Studiens slutsatser kan sammanfattas i punktform enligt följande: ? Myndigheterna upplever att regleringsbrev med åren har blivit alltmer detaljerade som står i motsats till själva iden med mål- och resultatstyrning. ? Det behövs en systematisk analys av myndighetens alla mål och uppdrag samt de resurser som myndigheten har till sin förfogande för att uppnå alla dessa mål och genomföra sin verksamhet. ? Samarbetsprocessen och samordning i samband med målformulering av regleringsbrev måste förbättras både på handläggar- och tjänstemansnivå samt ledningsnivå på myndigheter och deras respektive departement.