Syftet med denna uppsats är att studera huruvida prognoser är ett kompletterande eller konkurrerande verktyg till budgeten på tillverkningsföretag samt hur valet av styrverktyg kan ha påverkats av företagens interna och externa förutsättningar som dess organisationsstruktur, produktion och omvärld. Företagen vi har studerat visar på att prognosen inte är en konkurrent, utan ett komplement till budgeten. Alla de studerade fallföretagen använder sig idag av de båda styrmedlen. Flera företag säger sig ha andra styrmedel än budget, men det har visat sig att dessa styrmedel skiljer sig inte mycket från den traditionella budgeten. Budgeten har blivit en institution och har rotats fast i organisationer och gör det därför mycket svårt för företag att bryta sig loss ifrån den..

Syfte: Att undersöka hur det balanserade styrkortet fungerar som Styrinstrument på några kliniker inom sjukvården.Metod: Studien tillämpar en kvalitativ undersökningsmetod.Teoretiskt perspektiv: Det teoretiska perspektivet utgörs av Kaplan och Nortons grundmodell och Aidemarks modell av det balanserade styrkortet.Empiri: Det empiriska materialet består av information som samlats in genom intervjuer med personer i ledande ställning vid ett av sjukhusen inom Region Skåne.Slutsatser: Det undersökta sjukhuset valdes på grund av att man där påstod sig ha infört det balanserade styrkortet (BSC) på flera avdelningar. Njurmedicinska enheten valdes efter förfrågan och Ögonmottagen valdes ut av ekonomichefen. Det visade sig emellertid att BSC inte i praktiken har blivit infört på Njurmedicinska enheten eller Ögonmottagningen på det sätt som sjukhusledningen var övertygad om..

Bakgrund: I debatten har BSC då och då dykt upp som ett ersättningsinstrument till budgeten. Vad som inte alltid framgår är vilket eller vilka instrument som bär de roller som traditionellt bärs upp av budgeten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera vilka roller som BSC och budgeten har tagit i styrkortsanvändande företag. Avgränsningar: Vi har valt att avgränsa oss ifrån den bransch där budgeten som Styrinstrument kanske fått mest kritik, nämligen bankbranschen. Genomförande: Vi har gjort en förstudie utifrån vilken fyra företag har tagits fram.

Med denna uppsats har vi kartlagt de administrativa reformerna som styr Sveriges sjukvård idag. Dessa reformer bygger på idéer hämtade från New Public Management och Total Quality Management. Vidare har dessa institutionaliserats i enlighet med den nyinstitutionella teorin som beskriver hur dessa reformer har kommit till samt hur och varför de har uppnått legitimitet inom sjukvården. I praktiken har kvalitetsstyrningen tagit sig i uttryck i form av kvalitetsregister som utgör ett Styrinstrument. Detta är en kvalitativ studie som utgår ifrån att detta styrningssätt har en rad konsekvenser på läkarprofessionen.

Företag har genom tiderna alltid haft någon form av styrning. Det är dock under 1900-talet som den verksamhetsstyrning vi känner till idag växte fram. Under 1900-taletexpanderade många företag och i samband med expansionen började företagsledningarbegrunda hur företagen skulle kunna utvecklas ytterligare och öka vinsterna.Verksamhetsstyrning är en viktigt del inom företag för att kunna lyckas med att uppnåmål. Alla företag är viktiga i dagens samhälle och denna uppsats fokuserar på speciellform av organisation, nämligen svenska kommuner. Kommuner är inte renodladeföretag utan är en politisk organisation med självstyre, dock är det viktigt att kommuner,likväl som företag, har en tydlig verksamhetsstyrning.

Uppsatsens syfte är att granska företag noterade på A-listan vid Stockholmsbörsen för att undersöka huruvida ersättningen till den VD hos dessa kan förklaras av företagets storlek, vinst, absolut kursutveckling och relativ kursutveckling ur ett aktieägarperspektiv. Undersökningen kommer att genomföras med kvantitativ induktiv ansats och grundar sig på numerisk data och statistisk analys. Uppsatsen kommer att behandla samtliga företag vid Stockholmsbörsens A-lista, där utländska företag exkluderas. Därefter kommer en regressionsanalys att göras för att fastställa huruvida det föreligger ett samband mellan valda variabler. Av de undersökningar vi genomfört har vi kommit fram till att storleken på företaget har den största påverkan på VD:s fasta ersättning, men har även inverkan på den rörliga ersättningen.

Syfte: Syftet är att beskriva personalens erfarenheter i arbetet med individuella målbeskrivningar. Hur innehållet utformas i en målbeskrivning, hur målbeskrivningen används i det dagliga arbetet samt hur personalen samarbetar kring målbeskrivningen. Bakgrund: Funktionshindrade är idag en väl integrerad grupp i vårt samhälle. Många bor i en gruppbostad med anpassad hjälp enligt olika lagar och förordningar. Personalen som arbetar på gruppbostaden har ett stort ansvar för att utveckla vård och verksamhet för de boende.

Budget framhålls som ett viktigt Styrinstrument för företag och användningsområdena är många. Blumentritt (2006) och Orlando (2009) är överens om att budgetprocessen borde vara integrerad i verksamheten för att främja de strategier som finns. Mintzberg (1979) menar att företag kommer att organisera sig på olika sätt beroende på hur deras omvärld ser ut. Vi är intresserade av att se hur företag arbetar med sin budgetprocess i kombination med de strategier och den struktur som finns.Syftet med vårt arbete är att med en multipel fallstudie beskriva de eventuella samband som finns i hur företagen i vår undersökning arbetar med budgetprocessen i organiationens kontext. Hur kombinerar företag sitt struktur- och strategiarbete med sin budgetprocess?Vår kvalitativa studie består av fem fallstudier.

Syftet med vår uppsats är att utifrån svenska mindre aktiebolags, revisorers och expertorgans perspektiv redogöra för om förslagen i propositionen ?Förenklade redovisningsregler m.m.? och BFNs ?Allmänna råd för K2 - mindre aktiebolag? överensstämmer med vad de anser behöver förenklas. Syftet är också att redogöra för vilken funktion redovisningen har för de mindre aktiebolagen och vilka konsekvenser de föreslagna förenklingarna och förändringarna kan medföra. I uppsatsen tillämpar vi en abduktiv forskningsansats och har en intensiv utformning. Vi använder kvalitativ metod och har genomfört semi-strukturerade individuella intervjuer.

Sammanfattning Uppsatsens titel: Earned Value Management ? Ett projektstyrningsinstrument mellan FMV och Kockums. Seminariedatum:2007-06-05 Ämne/Kurs:FEK 582 Kandidatuppsats, 10 poäng Författare:Dennis Andersson, Anders Ellström, Viktor Tornberg Handledare:Per Magnus Andersson, Olof Arwidi Nyckelord:Projektstyrning, projekt, Earned Value, Earned Value Manage¬ment, EVM. Syfte:Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera Earned Value Management (EVM) som projektstyrningsinstrument mellan Försvarets materielverk (FMV) och Kockums vid halvtids¬moderniseringen (HTM) av minröjningsfartyg Landsort. Metod:Kvalitativa intervjuer har gjorts med respondenter som har ledande projektbefattningar inom FMV och Kockums.

Ett dilemma med att tillämpa Supply Chain Management i realiteten är att sam- arbeten mellan vitt skilda företag inte av naturen uppstår utan problem. På grund av detta finns behov av någon form av verktyg som överbrygger denna problematik. Ett relativt nytt koncept är Balanced Scorecard, vilket syftar till att tillföra styrningen av enskilda företag andra dimensioner än endast den traditionella finansiella dimensionen. Syftet med denna uppsats är att åstadkomma ett förslag på balanced scorecard för förädlingskedjerelationen grossist-leverantör. Detta genom att undersöka förädlingskedjearbetet inom grossistleden hos företag i daglivarubranschen.

A more complex and turbulent world market puts pressure on flexibility and the ability to adjust its business to the market changes. The rapid and unpredictable change is hade to analyze and forecast which demands more short-term forecasting. The issue for this dissertation is based upon the demand of more flexible ways of doing business in the bank sector in Sweden, which is a turbulent and unpredictable market. Handelsbanken is a company that uses the so called Beyond budgeting concept and the dissertation is about this company?s ability to solve the economic governance without the traditional budgeting process.

Bakgrund: Under 90-talet har stark kritik riktats mot budgeten som Styrinstrument. Kritiken gäller bland annat att budgeten inte kan hantera en föränderlig omvärld och det finns de som anser att den därför bör avskaffas helt. Kritiken står dock inte oemotsagd då vissa anser att det inte är budgeten som sådan som är problemet utan istället sättet som den används på. Syfte: Vårt syfte med denna undersökning är att beskriva och förklara budgetens utbredning och dess roll i ekonomistyrningen samt beskriva hur budgetprocessen går till. Vi har även för avsikt att beskriva hur styrning sker i företag som ej använder budget.

Under 1900-talets senare hälft har lönesättning via enskilda lönesamtal, så kallad individuell lönesättning blivit den rådande lönebildningen i offentlig verksamhet. Tidigare utgick den offentliga sektorns lönebildning från löneskalor och tarifflöner, så kallad lönetrappa efter ålder och erfarenhet. Den offentliga sektorn kan anses vara en komplex organisation på grund av dess krav på demokrati, hushållande med samhällets resurser och tillämpande av offentlighetsprincipen. Dessa kan ha en påverkande effekt på hur lönebildningen ser ut samt den individuella lönens funktion som belöningsincitament och styrmedel. Syftet med detta examensarbete var att genom en intervjustudie med fenomenografisk ansats undersöka vilka uppfattningar som fanns ute i den offentliga verksamheten kring den individuella lönen och dess effekter.

Tre ledande aktörer styr hälso- och sjukvårdens utveckling; politikerna, de administrativa ledningarna och de medicinska professionerna. Effektivitet och rättvisa är det övergripande målet och budgeten är ett viktigt Styrinstrument. Enligt Erlingsdottir (1999) överförs idéer urskiljningslöst till offentlig förvaltning från privat sektor, där de förväntas föra med sig den öppna marknadens mest åtråvärda egenskaper. Vilket sällan blir fallet. NPM (New Public Management) och revisionstrenden, är exempel på dessa idéer.